Stilguide för svenska

Har du inte tid att titta igenom hela stilguiden? Här är de fem saker som de flesta frågorna till språkkoordinatorn handlar om:

1. Namn på organisatoriska enheter vid myndigheter skrivs med liten första bokstav (ledningskansliet, institutionen för x).
   
   
2. Akronymer som uttalas bokstav för bokstav skrivs versalt (EU, SLU).
   
   
3. Akronymer av namn som uttalas som ord skrivs med enbart stor första bokstav (Fomar, Sluss)
   
   
4. Skriv förkortningar med punkt (t.ex., bl.a.) så slipper du oturliga radbrytningar där förkortningen delas på två rader.
   
   
5. Använd svensk stavning och svensk böjning för engelska lånord där det går: webb, mejl, policyer.

Valutabeteckningar som SEK behöver du bara ange om valutan har särskild betydelse, till exempel om flera valutor nämns i samma text.

I löptext skriver du SEK efter beloppet. I till exempel tabeller kan du också skriva valutabeteckningar före beloppen. Om du behöver ange ”kronor” i löptext, förkorta inte till ”kr”.

Vi använder också SEK när vi anger belopp i kronor i texter på engelska – se den engelska stilguiden.

Använd bara förkortningar för större belopp om utrymmet kräver det, till exempel i tabeller och fotnoter. Använd då följande förkortningar:

• tkr (tusen kronor)
• mnkr (miljoner kronor)
• mdkr (miljarder kronor)

Undvik onödiga lånord. Hos Språkrådet finns en lista över svenska motsvarigheter till engelska ord som ofta används på svenska helt i onödan.

Använd försvenskad stavning och svensk pluralform för engelska lånord när det går. Några exempel:

• web -> webb
• mail -> mejl
• policys -> policyer

Grundregeln är att inte använda förkortningar i onödan, och de bör i princip undvikas i löptext. Vill du förkorta så använd bara de vanligaste förkortningarna: t.ex., m.fl., bl.a., osv.

Initialförkortningar

Det finns många initialförkortningar som är etablerade och som kan användas om de är kända för läsaren. Eftersom syftet med en initialförkortning är att inte behöva skriva ut hela ordet/namnet varje gång det förekommer bör du inte introducera en sådan förkortning i din text för något som bara nämns en gång.

• CBM, Centrum för biologisk mångfald, har som främsta uppgift ...
• Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) är den största av de fyra fakulteterna. Vid NJ-fakulteten arbetar ...

Anta aldrig att läsaren är bekant med de förkortningar du använder. Skriv alltid ut den fullständiga formen första gången en förkortning förekommer i en text.

Förkortningen SLU kan användas i löptext, men beroende på vilken målgruppen är kan även den behöva skrivas ut första gången.

Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med stora bokstäver.

• SLU, EU, UDS

Behöver du skriva en sådan förkortning i genitiv, använd kolon.

• SLU:s

Förkortningar av namn som uttalas som ord skrivs med stor begynnelsebokstav:

• Fomar, Ladok, Vinnova, Sluss

Förkortningar som inte är namn skrivs ofta med stora bokstäver när de är nya, men med små bokstäver när förkortningen har etablerats i språket.

• laser, dna, dvd, sms, tv, vd

Förkortningar som är avbrytningar (endast del av ordet skrivs ut) skrivs med punkt.

• dvs., t.ex., etc.

Förkortningar som är sammandragningar (första och sista bokstaven behålls, ibland även några mellanliggande bokstäver) skrivs utan punkt.

• dr, jfr, tfn

Titlar

Vissa akademiska titlar kan förkortas antingen som avbrytningar (skrivs med små bokstäver) eller som akronymer (skrivs med stora bokstäver). Blanda inte de båda skrivsätten i en och samma text.

• fil.dr/FD, fil.kand./FK, fil.lic./FL, fil.mag./FM

Andra titlar förkortas normalt bara som avbrytningar.

• med.kand., tekn.kand., med.dr, tekn.dr, civ.ek., civ.ing.

SLU:s egna titlar skrivs av tradition utan punkt, trots att de är avbrytningar:

• AgrD, Jägmäst, SkogD, Skogsmäst, Skogstekn, TeknD, VMD

Ibland finns både en kort och en lång form, utan att det rör sig om en förkortning. Använd i så fall kortformen, då den som regel är mer modern och enklare att böja:

• dekan, inte dekanus

Måttenheter

Förkortningar för måttenheter skrivs alltid utan punkt. Se också till att använda fast blanksteg (ctrl+shift+mellanslag) så att sifferuppgiften och måttenheten hamnar på samma rad.

• 5 km
• 1500 m²

Tänk på att använda stor och liten bokstav rätt när du använder SI-prefix:

• kilo = k
• mega = M
• giga = G

Sträva alltid efter ett inkluderande språk. Alla läsare som ingår i målgruppen ska kunna känna att texten gäller dem. Utgå aldrig från att läsaren har vissa egenskaper vad gäller utbildning, ålder eller etnisk/kulturell bakgrund.

En aspekt av inkluderande språk är hur kön beskrivs. Det är bra att vidga sättet det beskrivs på. Skriv "alla kön" eller ”oavsett kön”, inte "båda könen", eftersom det senare utgår från att det endast finns två kön.

Skriv ut kön bara när det finns ett tydligt syfte med det. Ett exempel kan vara en text om skillnader i lön beroende på juridiskt kön. Det kan vara bra att i de fallen förtydliga att det är just det juridiska könet som avses och inte könsidentitet.

Använd gärna "hen" när könstillhörigheten inte är känd, när den inte är väsentlig för sammanhanget och om hypotetiska personer. Alternativt skriv om så att inget pronomen behövs, till exempel med plural:

• En student får bara delta vid tentamenstillfället om han/hon har anmält sig inom anmälningstiden.
• En student får bara delta vid tentamenstillfället om hen har anmält sig inom anmälningstiden.
• Bara studenter som anmält sig inom anmälningstiden får delta vid tentamenstillfället.

Om du skriver om en enskild person och vet att personen föredrar ett visst pronomen, respektera det.

Undvik att skriva ”kvinnlig professor” eller ”manlig kollega” eftersom det är beskrivande egenskaper som alla kan ha, oavsett kön. Om kön behöver nämnas, skriv istället ”professor som är kvinna” eller ”kollega som är man”.

De flesta yrkestitlar och benämningar är könsneutrala, men en del är inte det. Om det finns alternativ, använd dem. Skriv till exempel ”justerare” hellre än ”justeringsman”, och ”tjänsteperson” istället för ”tjänsteman”.

Mer tips hittar du här:

• Alla ska med - en guide till inkluderande kommunikation, avsnitt 5 - Text, ord & uttryck, Länsstyrelsen i Skåne
  
  
• Så skriver vi jämställt på Högskolan i Borås

Klarspråk handlar om att anpassa språket till mottagaren. Det gäller alla nivåer – informationsurval, disposition och språklig form.

Läs mer om klarspråk och titta gärna på checklistan för klarspråk.

Emeritus/emerita

Grundprincipen för lånord är att de bör anpassas till svenskan så långt det är möjligt.

Adjektivet emeritus/emerita är böjt i maskulinum/femininum, men på svenska böjs adjektiv i neutrum/utrum. Det handlar alltså om grammatiskt kön, inte biologiskt.

Rekommendationen är därför att använda professor emeritus oavsett kön, med pluralen professorer emeriti. Undantaget är om du skriver eller pratar om en specifik person och vet att hon föredrar att kallas emerita (plural emeritae).

Listor är ett bra sätt att strukturera innehåll och göra texten mer lättläst. Se till att utforma listan på ett konsekvent sätt, och kontrollera att samtliga listpunkter hänger samman grammatiskt.

Hur listan ska utformas beror på hur fristånde de olika listpunkterna är.

Om inledningsfrasen knyter direkt an till uppräkningen ska inledningsfrasen inte ha något skiljetecken. Om varje listpunkt är en fortsättning på inledningsfrasen ska du alltså

1. se till att varje punkt i listan kan läsas som en fortsättning på inledningsfrasen
2. inleda punkterna med liten bokstav
3. sätta punkt när listan slutar.

Om den fras som inleder listan innehåller ett uttryck som syftar framåt ställs listan upp så här om listpunkterna är fullständiga meningar:

• Den inledande meningen ("Om den fras ..." ovan) avslutas med kolon.
• De enskilda listpunkterna har stor begynnelsebokstav.
• Varje listpunkt avslutas med punkt.

Om listpunkterna inte är fullständiga meningar gäller följande:

• liten begynnelsebokstav
• inga skiljetecken
• punkt sist.

Följer du någon av dessa listmodeller får du en konsekvent, lättläst och grammatiskt korrekt text.

Universitetets namn

Universitetets fullständiga namn är

• Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Genitivformen är SLU:s.

Läs mer om namn och namngivningsprinciper vid SLU samt hur vårt namn skrivs. Särskilt vid vetenskaplig publicering är det viktigt att namn och adress är fullständiga och korrekta.

Fortlöpande miljöanalys

Skriv ut den fullständiga benämningen på den här verksamhetsgrenen första gången den nämns i en text. Därefter kan du använda den kortare varianten miljöanalys. Undvik förkortningen foma.

Fakulteter, institutioner och administrativa avdelningar

Namn på enheter inom en myndighet – som SLU – skrivs enligt svenska skrivregler med liten begynnelsebokstav. Anledningen är att de inte är egennamn utan snarare har karaktären av benämning. På SLU gäller denna princip även för fakulteter och institutioner.

• Vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap pågår ett omfattande arbete inom området One Health.
• Personal från ledningskansliet deltog i mötet.

I texter för internt bruk används ibland ett förkortat namn, och då kan stor bokstav behövas för tydlighetens skull. Förkortade namn ska inte användas i externa sammanhang där risk för missförstånd kan uppstå. Om hela namnet skrivs ut använder du enbart små bokstäver.

• Anna kommer från Skogsekologi.
• Anna kommer från institutionen för skogsekologi.

Centrumbildningar

Centrumbildningars namn hanteras som egennamn och skrivs med stor bokstav.

• Välkommen på vernissage för Ekologicentrums konstprojekt!

Logotypskrivningar

Logotypskrivningar är skrivsätt som bryter mot normala skrivregler och som är avsedda att signalera något avvikande och skapa intresse. De försvårar dock läsningen. Undvik att skapa nya namn med så kallade logotypskrivningar.

Logotypskrivningar som redan är etablerade namn bör normaliseras i löptext. Ett namn som BioCentrum skriver du som Biocentrum i löptext. Likaså skriver vi namn som Linkedin och Youtube med enbart stor första bokstav.

Råd, nämnder, kommittéer och utskott

Huruvida benämningen skrivs med stor eller liten bokstav beror på om den har namnfunktion eller snarast är beskrivande. Det är inte alltid så självklart.

De flesta av SLU:s rådgivande organ har namnfunktion.

• Prorektor är ordförande i Biblioteksrådet.

• SLU:s djurskyddsorgan, Försöksdjursrådet, sammanträder minst två gånger per termin.

För andra instanser rör det sig ofta om en beskrivande benämning:

• Rektor är ordförande i personalansvarsnämnden.
• Fakultetens lika villkorsutskott har en ny handlingsplan.

Utbildningsprogram och kurser

Benämningar på program skrivs med stor första bokstav om det är den fullständiga benämningen, annars med liten bokstav.

• Den här utbildningsplanen gäller Djursjukskötare - kandidatprogram.
• Studenterna på djursjukskötarprogrammet läser 180 högskolepoäng.

Benämningar på kurser skrivs med stor första bokstav.

• Nästa termin läser studenterna kursen Makroekonomi I.

Ämnen och ämnesområden skrivs med gemen begynnelsebokstav – de är inte egennamn.

• Nästa termin läser studenterna kurser i makroekonomi och statistik.

SLU-orter

Ange både universitets namn och ortnamnet.

• SLU Alnarp
• SLU Umeå
• SLU Uppsala

Campus och byggnader

SLU har flera campus. Dessa hanteras som egennamn och skrivs med stor bokstav. Eftersom ortnamnet också är ett egennamn ska även det ha stor bokstav.

• Det är nära från E4 till Campus Umeå.
• Till Campus Alnarp kan du ta bussen från Malmö.

Namn på byggnader och rum hanteras också som egennamn.

• Det finns flera undervisningssalar i Ulls hus.
• Mötet hålls i Tornsvalan.

SLU-webbar

Namnen på våra webbar skrivs med liten begynnelsebokstav:

• Nyheten publicerades på studentwebben och medarbetarwebben.

Myndigheter och departement

Centrala verk och myndigheter samt departement skrivs med stor bokstav på första ordet:

• Jordbruksverket, Högsta domstolen, Näringsdepartementet

Lagar, förordningar och andra författningar

Benämningar på författningar skrivs med liten bokstav.

• Enligt högskolelagen ska verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.
• Begreppet "allmän handling" definieras i tryckfrihetsförordningen.

Nationalitetsnamn

En del sammansatta ord skrivs med bindestreck. Det gäller om första delen i sammansättningen är en ensam bokstav, en förkortning, ett oöversatt ord, ett sifferuttryck eller ett flerordsuttryck.

• MVM-huset, postdoc-tjänst, CO2-utsläpp

I löptext använder du i första hand bokstäver för tal upp till tolv. Skriv även höga tal och tal som inte är exakta med bokstäver.

• Närmare tusen personer besökte kosläppet förra året.
• Ombyggnaden kommer att kosta cirka fyra miljoner kronor.

Använd siffror om det är sifferuppgifterna som är det centrala i texten.

• Detta gäller arrende- och hyresavtal för universitetets fastigheter där bindningstiden är högst 5 år eller där årshyran är högst 1 miljon
  kronor.

Om tal upp till tolv förekommer i samma text som högre tal väljer du ett av skrivsätten och använder det konsekvent. Använd då i första hand siffror.

• Den ena gruppen består av 8 studenter och den andra av 15.

Ordningstal

Ordningstal skrivs med bokstäver.

• Den tredje utdelningen från klimatfonden sker till hösten.

Avgränsare

Använd fast blanksteg (Ctrl+Shift+mellanslag i Word) som tusentalsavgränsare. Använd komma som decimaltecken.

• Tusental: 100 000 (inte 100.000)
• Decimal: 0,75

Procent

I längre texter bör ordet procent skrivas ut. Använd % i tabeller, illustrationer och kortare texter. Observera att det enligt svenska skrivregler ska vara ett blanksteg mellan tal och procenttecken.

• 50 %, 50 procent

Kommatecken och andra skiljetecken inne i meningar ska främst användas för att öka läsförståelsen och ge en bra läsrytm.

Punkt

Använd alltid punkt

• efter bild- och figurtexter
• i fotnoter (även om noten bara består av ett ord)
• efter sista punkten i en punktlista.

Använd aldrig punkt

• efter rubriker, adresser och liknande som står tydligt skilda från övrig text.

När du avbryter en mening, eller utelämnar något i ett citat, skriver du tre punkter med blanksteg före och efter, en så kallad ellips.

• Det ekonomiska resultatet ... uppgår till 47 mnkr.

Komma

För svenska gäller den så kallade "tydlighetsregeln" för kommatering. Det betyder att komma ska användas för att göra läsningen lättare eller för att undvika missförstånd.

Många gånger är kommatering en bedömningsfråga, medan det i andra fall finns mer tvingande regler.

Använd alltid komma för att markera en inskjuten bisats, alltså en bisats som kan tas bort.

• Sedan den 8 januari, då vårterminen började, har vi haft regelbundna möten.

Använd inte komma före en nödvändig bisats, alltså en bisats som behövs för att meningen ska bli fullständig.

• De bestämmelser som nämns i texten har aldrig ändrats.

Kolon

Använd kolon före citat, uppräkningar och förklaringar. Om kolon följs av uppräkningar eller satser som inte bildar hela meningar ska de ha liten bokstav.

• Det finns tre typer av webbsidor: startsidor, transfersidor och målsidor.

Använd också kolon mellan initialförkortningar och genitiv-s.

• SLU:s, EU:s, VHC:s

Bindestreck

Ett bindestreck (-) är kortare än ett tankstreck (–). Använd inte bindestreck istället för tankstreck.

Använd bindestreck

• vid avstavning
• för att markera ett utelämnat ordled (höj- och sänkbar)
• när siffror ingår i en sammansättning (2000-talet)
• mellan en bokstav eller en initialförkortning och resten av ordet (IT-stöd)
• i sammansättningar för att visa att delarna är samordnade (svensk-engelsk ordbok).

Tankstreck

Ett tankstreck (–) är längre än ett bindestreck. Det har två huvudsakliga användningsområden:

• runt inskott (Varje ansökan får gälla en – och endast en – kurs.)
• mellan siffror eller ord för att ange omfång (Servicecentret är öppet måndag–fredag.).

Obs att det inte ska vara några blanksteg före och efter tankstrecket i det senare fallet.

Tankstreck används också för att ange direkt tal.

Citattecken

Använd dubbla högerställda citattecken i texter på svenska.

Utropstecken

Utropstecken ska användas med försiktighet. Det används för att signalera utrop och förekommer normalt inte i myndighetstexter. Det kan möjligen vara motiverat i vissa webbtexter, mejl och liknande, men även då ska det användas sparsamt.

Fet, kursiv och understrykning

Använd i första hand fetstil för emfas, till exempel om du vill markera nyckelord i en text.

Kursiv stil kan vara svårläst, särskilt på små skärmar. Undvik därför kursiv i texter avsedda för webben.

I texter avsedda att tryckas eller skrivas ut kan du däremot använda kursiv till exempel om du citerar titeln på en rapport. Det viktiga är att du väljer en konvention och använder den konsekvent.

Följ rekommendationerna i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Om det anges flera alternativ i SAOL, använd det första alternativet.

Finns det flera alternativ varav ett är att föredra anges det genom att det står hellre än.  Exempel: sprej hellre än spray.

Böja adjektiv

Adjektiv och andra bestämningar har traditionellt böjts efter genus, men a-form kan användas oavsett kön:

• den nyanställde mannen/den nyanställda mannen

Om substantivet är ett t-ord ska adjektivet ha a-form:

• det ansvarsfulla skyddsombudet

När man inte syftar på en specifik person rekommenderas a-form eftersom den av många uppfattas som mer neutral:

• den förstnämnda läraren
• den ansvariga chefen

I tjänstebeteckningar har adjektivet traditionellt haft e-form:

• förste bibliotekarie NN

När nya tjänstebeteckningar och befattningar bildas, och när det i övrigt är möjligt, använd a-form:

• första vice ordförande NN

Enligt svenska skrivregler används stor bokstav i egennamn och för att inleda en mening. Undvik stora bokstäver utöver detta.

Fakulteter, institutioner och administrativa avdelningar

Namn på enheter inom en myndighet – som SLU – skrivs enligt svenska skrivregler med liten begynnelsebokstav. Anledningen är att de inte är egennamn utan snarare har karaktären av benämning. På SLU gäller denna princip även för fakulteter och institutioner.

• Vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap pågår ett omfattande arbete inom området One Health.
• Personal från ledningskansliet deltog i mötet.

I texter för internt bruk används ibland ett förkortat namn, och då kan stor bokstav behövas för tydlighetens skull. Förkortade namn ska inte användas i externa sammanhang där risk för missförstånd kan uppstå. Om hela namnet skrivs ut använder du enbart små bokstäver.

• Anna kommer från Skogsekologi.
• Anna kommer från institutionen för skogsekologi.

Centrumbildningar

Centrumbildningars namn hanteras som egennamn och skrivs med stor bokstav.

• Välkommen på vernissage för Ekologicentrums konstprojekt!

Råd, nämnder, kommittéer och utskott

Huruvida benämningen skrivs med stor eller liten bokstav beror på om den har namnfunktion eller snarast är beskrivande. Det är inte alltid så självklart och kan vara svårt att avgöra.

De flesta av SLU:s rådgivande organ har namnfunktion.

• Prorektor är ordförande i Biblioteksrådet.

• SLU:s djurskyddsorgan, Försöksdjursrådet, sammanträder minst två gånger per termin.

För andra instanser rör det sig ofta om en beskrivande benämning:

• Rektor är ordförande i personalansvarsnämnden.
• Fakultetens lika villkorsutskott har en ny handlingsplan.

Utbildningsprogram och kurser

Benämningar på program skrivs med stor första bokstav om det är den fullständiga benämningen, annars med liten bokstav.

• Den här utbildningsplanen gäller Djursjukskötare - kandidatprogram.
• Studenterna på djursjukskötarprogrammet läser 180 högskolepoäng.

Benämningar på kurser skrivs med stor första bokstav.

• Nästa termin läser studenterna kursen Makroekonomi I.

Ämnen och ämnesområden skrivs med gemen begynnelsebokstav – de är inte egennamn.

• Nästa termin läser studenterna kurser i makroekonomi och statistik.

Campus och byggnader

SLU har flera campus. Dessa hanteras som egennamn och skrivs med stor bokstav. Eftersom ortnamnet också är ett egennamn ska även det ha stor bokstav.

• Det är nära från E4 till Campus Umeå.
• Till Campus Alnarp kan du ta bussen från Malmö.

Namn på byggnader och rum hanteras också som egennamn.

• Det finns flera undervisningssalar i Ulls hus.
• Mötet hålls i Tornsvalan.

SLU-webbar

Namnen på våra webbar skrivs med liten begynnelsebokstav:

• Nyheten publicerades på studentwebben och medarbetarwebben.

Skriv webbadresser med liten första bokstav i löptext:

• Läs mer på antagning.se.

Myndigheter och departement

Centrala verk och myndigheter samt departement skrivs med stor bokstav på första ordet:

• Jordbruksverket, Högsta domstolen, Näringsdepartementet

Lagar, förordningar och andra författningar

Benämningar på författningar skrivs med liten bokstav.

• Enligt högskolelagen ska verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.
• Begreppet "allmän handling" definieras i tryckfrihetsförordningen.

Titlar

Titlar, även utländska, skrivs med liten begynnelsebokstav i löptext.

• professor S. Svensson, dr A. Andersson, minister P. Persson

Logotypskrivningar

Logotypskrivningar är skrivsätt som bryter mot normala skrivregler och som är avsedda att signalera något avvikande och skapa intresse. De försvårar dock läsningen. Undvik att skapa nya namn med så kallade logotypskrivningar.

Logotypskrivningar som redan är etablerade namn bör normaliseras i löptext. Ett namn som BioCentrum bör till exempel skrivas Biocentrum i löptext.

Tid

Sätt punkt mellan tim- och minutangivelsen.

• Mötet startar 10.30.

Vid hela timmar behöver minuter inte sättas ut:

• kl. 9–15

Tidsrymd

Använd antingen tankstreck eller mellan/och.

• Lunch serveras 12­–13 eller Lunch serveras mellan 12 och 13.

Blanda inte de två sätten – skriv inte "Lunch serveras mellan 12–13".

Datum

Skriv i första hand ut månadens namn.

• 1 juli 2018

Om det inte ryms är detta det tydligaste alternativet:

• 1/7 2018

Formatet 2018-07-01 är visserligen internationell standard, men används i begränsad omfattning. Det bör inte användas i löptext. Däremot kan det med fördel användas i till exempel brev- och dokumenthuvuden.

Veckonummer

Veckonummer är ovanligt utanför Sverige. Undvik det därför om möjligt - bland de som läser våra svenska texter finns även kollegor som kanske börjat lära sig svenska men inte är bekanta med språkets alla egenheter.

Tonaliteten i våra texter, hur vi säger något, är viktig för hur vi uppfattas. Språkliga val är en del av tonaliteten – tillämpa klarspråksprinciperna och välj i första hand de varianter som gör din text enkel och begriplig.

• Perspektiv – skriv med mottagarperspektiv och anpassat till den kanal du skriver för. Kortfattat och informativt på webben, mer personligt i ett blogginlägg, sakligt och balanserat i en faktatext.
  
  
• Ordval – undvik onödigt formella och byråkratiska ordformer.
  
  
• Ordform – välj till exempel aktiva verbformer framför passiva.
  
  
• Stavning – använd den kortare, modernare formen om det finns alternativ.

Det finns några vanliga verb som har både en längre och en kortare form. Använd den korta formen i sådana fall.

• ska (inte skall)
• dra (inte draga)
• ge (inte giva)
• ta (inte taga) etc.

Det finns två undantag där den längre formen är att rekommendera.

• lade (inte la)
• sade (inte sa)

Vissa sammansatta verb kan vara antingen löst eller fast sammansatta. Använd då lös sammansättning.

• ta ut (inte utta)
• ta emot (inte motta)