Forskningsinfrastruktur

Senast ändrad: 30 januari 2023

För att kunna bedriva forskning av hög kvalitet krävs tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur. Begreppet forskningsinfrastruktur är brett och inrymmer till exempel instrumentering, servicelaboratorier, databaser, forskningsstationer, försöksladugårdar, forskningsfartyg, samlingar och långliggande försök.

Forskningsinfrastruktur

Forskningsinfrastruktur i mindre skala finns ofta vid respektive institution eller motsvarande, medan tillgång till mer specialiserad och storskalig infrastruktur samordnas på olika nivåer, som lärosäten, nationellt eller internationellt. Storskaliga forskningsinfrastrukturer är öppet tillgängliga oavsett vilket lärosäte som ansvarar, ibland efter ansökan och prioritering.

e-infrastruktur för forskning

e-infrastruktur, eller digital infrastruktur, är ett område som spänner tvärs över annan forskningsinfrastruktur och som är av kritisk betydelse för dess funktionalitet. I begreppet ingår till exempel resurser och tjänster för beräkning, lagring, tillgängliggörande av data och mjukvara.

Ansvar för forskningsinfrastruktur vid SLU

Ansvaret för forskningsinfrastrukturen ligger primärt på fakultets- eller institutionsnivån.

För en universitetsövergripande samordning och stöd för rektor i frågor som rör infrastruktur finns Rådet för forskningsinfrastruktur, Fir som består av fakultetsrepresentanter, studeranderepresentant, överbibliotekarie och IT-direktör, och där rektor är ordförande.

Fir har tagit fram Riktlinjer för forskningsinfrastruktur vid SLU där gemensamma principer för ansvarsfördelning, prioriteringsprocesser, finansiering och tillgänglighet ställs upp.