För att kunna bedriva forskning av hög kvalitet krävs tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur. Begreppet forskningsinfrastruktur är brett och inrymmer till exempel mätinstrument, laboratorier, databaser, forskningsstationer, försöksladugårdar, forskningsfartyg, samlingar och långliggande försök.
Forskningsinfrastruktur i mindre skala finns ofta vid institutioner eller liknande, medan tillgång till mer specialiserad och storskalig infrastruktur samordnas inom SLU, nationellt och internationellt.
På externwebben finns information om forskningsinfrastrukturer på SLU som är tillgängliga både för forskare på SLU och för externa användare:
Ett antal större infrastrukturer som är särskilt viktiga utifrån ansvarsområden beskrivna i SLU:s förordning klassificeras som SLU-infrastrukturer av särskild betydelse. Dessa infrastrukturer ingår i årliga universitetsövergripande strategiska diskussioner i syfte att främja samordning och resurseffektivitet, och för att säkerställa långsiktig tillgång till forskningsinfrastruktur av hög kvalitet och spetskompetens inom för SLU särskilt viktiga områden. Dessa infrastrukturer är:
Forskningsinfrastrukturer inkluderar också digitala infrastrukturer (också kallade e-infrastrukturer). I begreppet ingår till exempel resurser och tjänster för beräkning, lagring, tillgängliggörande av data och mjukvara.
För information om digital forskningsinfrastruktur på SLU, kontakta IT-avdelningen eller SLU:s stödfunktion för forsknings- och miljöanalysdata.
SLU är sedan 2022 medlem i det europeiska forskningsdatasamarbetet EOSC. EOSC står för European Open Science Cloud. Samarbetet ska koppla ihop existerande infrastrukturer, tjänster och verktyg för att underlätta för forskare att hantera, analysera, lagra och återanvända forskningsdata. Kontakta Hanna Lindroos (hanna.lindroos@slu.se) vid SLU-biblioteket om du har frågor eller läs mer på Vetenskapsrådets webb: EOSC främjar öppen vetenskap i Europa.
På Vetenskapsrådets webbplats kan du läsa mer om forskningsinfrastrukturer som de finansierar och som är tillgängliga för forskare vid alla svenska lärosäten.
På EU-kommissionens webbplats finns information om fler europeiska forskningsinfrastrukturer:
Ansvaret för forskningsinfrastrukturen ligger primärt på fakultets- eller institutionsnivån. För en universitetsövergripande samordning och stöd för rektor i frågor som rör infrastruktur finns Rådet för forskningsinfrastruktur, Fir som består av fakultetsrepresentanter, studeranderepresentant, överbibliotekarie och IT-direktör. Vicerektor för forskningsinfrastruktur är ordförande för Fir.
Fir har tagit fram en policy för forskningsinfrastruktur vid SLU där gemensamma principer för ansvarsfördelning, prioriteringsprocesser, finansiering och tillgänglighet ställs upp.