Internationalisering

Senast ändrad: 26 maj 2026

Internationalisering handlar om internationella samarbeten inom forskning, miljöanalys eller utbildning samt student- och personalutbyten, men innefattar också rekrytering och mottagande av internationella medarbetare och studenter, utlandsresor och internationella besök. Universitets deltagande i internationella nätverk bidrar till långsiktighet och ger möjlighet till fördjupat samarbete på alla nivåer inom organisationen.

Innehåll på den här sidan:

Internationella samarbeten, rekrytering och utbyten är avgörande för att säkerställa kvalitet och relevans i universitetets verksamhet. Internationalisering avser den strategiska process och den praktiska verksamhet som syftar till att integrera internationella och globala dimensioner i utbildning, forskning och miljöanalys.

I enlighet med SLU:s strategi (2026–2030) och värdegrund ska all internationell verksamhet präglas av kvalitet, resurseffektivitet, vetenskaplighet, kreativitet, öppenhet och ansvarstagande.

SLU:s policy för internationalisering är under utveckling och kommer att publiceras här när den är beslutad. 

Ansvarsfull internationalisering - vad innebär det?

All internationalisering ska bedrivas ansvarsfullt vilket innebär att internationella samarbeten och interaktioner ska vara till ömsesidig nytta, bedrivas så öppet som möjligt och så säkert som nödvändigt. Viktiga aspekter att beakta är bland annat:

  • forskningsetik
  • akademisk frihet
  • datahantering
  • värdegrund och ömsesidighet samt
  • ansvaret för medarbetare och studenter.

I ett komplext geopolitiskt läge ökar betydelsen av att inkludera säkerhetsmässiga överväganden, som till exempel skydd av forskningsresultat och andra tillgångar.

Nationella riktlinjer

Sedan 2026 finns nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering för samtliga svenska myndigheter. Riktlinjerna uppmärksammar såväl internationaliseringens möjligheter som dess utmaningar och lyfter betydelsen av en samlad, proportionerlig bedömning av risker och möjligheter. 

För att tydliggöra förhållanden i den egna och i samarbetspartens verksamhet samt de kontextuella förhållandena (t ex lagstiftning och regelverk) i de involverade länderna utgår riktlinjerna från fem dimensioner – den svenska kontexten, den utländska kontexten, den egna verksamheten, samarbetspartnerns verksamhet, samt utformningen av samarbetet.

Var och en av dimensionerna bör analyseras i den sammanvägda bedömningen av nytta och risker med internationella interaktioner.

På Vetenskapsrådets webbplats kan du läsa de nationella riktlinjerna

Sammanvägda bedömningar

För aktiviteter och arbetsprocesser vid SLU som sker i en internationell kontext krävs en sammanvägd bedömning av relevans, nytta och risker i enlighet med de nationella riktlinjerna.

Det gäller särskilt rekrytering, forsknings- och utbildningssamarbeten, studentutbyten, utlandsresor och internationella besök. Under Vägledningar nedan hittar du information som stöd i frågor och beslut som rör dessa arbetsprocesser. Där hittar du också verktyg och stöd för hur du kan göra en systematisk riskbedömning.

Vid behov av konsultation eller vägledning i att göra en sammanvägd bedömning, kontakta internationalisering@slu.se.

Stödmaterial för att göra sammanvägda bedömningar:

Vägledningar

Här hittar du information som stöd i frågor och beslut som rör internationalisering:

Personalfrågor

SLU anställer utifrån förtjänst och skicklighet. Som statlig myndighet är vi skyldiga att anställa den kandidat som bäst uppfyller kvalifikationerna för tjänsten. Personalavdelningen erbjuder stöd inom hela rekryteringsprocessen. Vid anställning och välkommande av internationell personal har det tagits fram information och stödmaterial om vad det innebär att flytta till och arbeta i Sverige. Nedan finns länkar till mer information:

För internationella medarbetare

För internationella gäster (t ex gästforskare)

Den som bjuder in en gästforskare eller annan extern resurs som ska vara aktiv vid SLU ansvarar för att göra en sammanvägd bedömning av personens lämplighet att vistas i våra lokaler. Det ska alltid finnas ett tydligt definierat syfte med gästforskarens vistelse. Den chef som ger fysisk eller virtuell åtkomst till SLU är ansvarig.

Kom ihåg att kontrollera om personen behöver uppehållstillstånd vid besöket, och hänvisa till migrationsverket.

SLU-anställd stationerad i utlandet

Som statlig myndighet får SLU inte anställa en medarbetare som arbetar i ett annat land enligt lag. Samma regler gäller för alla svenska myndigheter. Ett undantag är om medarbetaren är bosatt i Sverige och är stationerad utomlands på en URA-stationering. Läs mer om URA här.

Distansarbete från utlandet

Arbetsgivarverket och SLU avråder från distansarbete från utlandet på grund av att rättsläget är mycket oklart inom flera arbetsrättsliga områden.

För dig som chef

Internationell anställningar - chefsportalen (inloggning på chefsportalen krävs)

För dig med personalroll

Studentfrågor

SLU tar årligen emot över 500 studenter med internationell bakgrund, och en stor andel av våra studenter åker också ut på utbyte, kurser, fältarbete, konferenser eller aktiviteter. Studentrelaterade ärenden hanteras vid avdelningen för student- och utbildningsstöd.

Utbytesstudenter och internationella studenter

Utbytesstudier är ett sätt att få internationell erfarenhet, bygga nätverk och läsa kurser som inte erbjuds på hemuniversitetet. Mobilitetsgruppen hanterar alla ärenden och svarar på frågor som gäller båda inkommande och utresande utbytesstudenter.

På externwebben finns information för presumtiva internationella studenter som inte är utbytesstudenter, dvs internationella programstudenter och internationella studenter som läser enstaka kurser.

Fältarbete och praktik utomlands

Studenter vid SLU kan göra sitt examensarbete eller genomföra en praktik utomlands. Under vissa förutsättningar kan studenter då också få stipendier. Det finns särskilda stipendier att söka för fältarbete i låg- och mellaninkomstländer.

Utlandsresor

SLU följer UD:s anvisningar vad gäller resesäkerhet. Det innebär att icke-nödvändiga resor till riskområden ska undvikas, och att studenter aldrig får skickas till områden där det råder reseavrådan. Om man har nödvändiga resor till områden med förhöjd säkerhetsrisk, rekommenderas att man genomgår en säkerhetsutbildning.

Internationella samarbeten

Internationella samarbeten

För alla internationella samarbeten måste en samlad och proportionerlig avvägning göras mellan de möjligheter och värden aktiviteten skapar och de hot, risker och sårbarheter som kan uppstå.

En sammanvägd bedömning av ett samarbete ska visa vilka

  • positiva effekter som förväntas
  • risker och sårbarheter som kan uppstå
  • vilka åtgärder som är rimliga i relation till både risknivå och förväntad nytta.

Bedömningen bör även beskriva konsekvenserna av att inte samarbeta, eftersom detta kan vara relevant för verksamhetens långsiktiga kvalitet, kompetensförsörjning och strategiska handlingsutrymme.

Analysen som ligger till grund för bedömningen bör omfatta båda den svenska och den utländska kontexten, båda SLU:s och samarbetspartens verksamhet samt utformningen av själva samarbetet.

Riktlinjer, checklistor och verktyg

Bakgrundsinformation

Internationella besök

De flesta internationella besök hanteras direkt av fakulteten eller institutionen, avdelningen eller forskaren. Akademiintendenturen bistår vid officiella internationella besök på ledningsnivå.

På alla nivåer ska det göras en sammanvägd bedömning innan beslut om besök tas. Det ska finnas ett tydligt syfte till varför SLU tar emot besöket och innehållet skall utformas efter detta. Som grund för beslut om möjlighet att ta emot besök och för planeringen ska förväntningar och mål från både besökare och SLU noga tänkas igenom.

Verktyg för riskbedömning

Risk- och möjlighetsbedömningar är en integrerad del i allt akademiskt arbete. De utgör till exempel en central aspekt vid utvärdering av forskningsidéer: Är det möjligt att besvara en specifik forskningsfråga? Vilka hinder kan göra att projektet inte lyckas? Vilka nya möjligheter kan uppstå om det lyckas?

På liknande sätt kan risker och fördelar med internationella samarbeten beskrivas, vilket ofta ses i finansieringsansökningar eller avtal mellan parter. Det kan i vissa sammanhang vara nödvändigt att väga möjligheter och värdeskapande effekter systematiskt mot eventuella risker. Möjligheter kan till exempel gälla långsiktig kunskapsutveckling, nätverksbyggande eller vetenskaplig utveckling, medan riskerna ofta rör säkerhet, etik eller anseende.

En systematisk analys av möjligheter och risker underlättar beslutsfattande om proportionella riskhanteringsåtgärder och aktiviteter, och förtydligar verksamhetens bredare mål genom att värden som kan uppstå konkretiseras. I rapporten ”Risk and oppportunity assessment for international collaboration activities” (länk till rapporten finns i listan nedan) ger STINT råd gällande analys av risker och möjligheter och vilka avvägningar som kan göras.

Som stöd för riskbedömning finns det en mall som du kan ladda ner här:
Mall för riskbedömning (pdf)

Material som stöd i riskbedömning

Finansieringsmöjligheter

Det finns många möjligheter för externfinansiering av internationella samarbeten. Utlysningsdatabasen Pivot är ett kraftfullt verktyg tillgängligt för alla anställda och studenter vid SLU. Grants Office och SLU Global erbjuder stöd och information kring finansieringsmöjligheter.

Finansiering av utbildningsprojekt kan ske genom till exempel Erasmus+ eller Nordplus. Erasmus+ finansierar också lärar- och personalutbyten. Doktorander kan utnyttja Erasmus+ eller SLU:s resebidrag för doktorander.