Lönerevision 2023 | Medarbetarwebben

Partsgemensam information

Två modeller på SLU

Vid SLU används två revisionsmodeller; lönesättande samtal för Saco-medlemmar, medarbetare som inte är anslutna till någon facklig organisation samt för de OFR/ST-medlemmar som så önskar och traditionell förhandling för medlemmar i Seko samt de medlemmar i OFR/ST som vill att lönen sätts i traditionell förhandling.

Tidplan lönerevisionen 2023

September/Oktober

v 37-42
Genomförande av lönesamtal (Seko och OFR/ST-medlemmar)

v 37-44
Genomförande av lönesättandesamtal 1 och 2 (Saco, OFR/ST och oorganiserade)

24/10
Sista dag att registrera lönebud i Primula på medlemmar i OFR/ST med traditionell förhandling och medlemmar i Seko

November/December

4/11
Sista dag för prefekt/motsv. att meddela oenigheter till HR-specialist och registrera resultat av lönesättande samtal i Primula

20/11
Förhandlingar Seko

23-24/11
Förhandlingar OFR/ST

20/11-8/12
Lönesättande chef informerar medarbetare om resultat från förhandling med Seko och OFR/ST

27/11, 29/11
Oenighetsförhandlingar Saco

27/11-8/12
Lönesättande chef informerar medarbetare om resultat av oenighetsförhandling

22/12
Löneutbetalning

Vad innebär det att "förklara sig oenig"?

I de fall det lönesättande samtalet inte resulterar i en överenskommelse, går ärendet vidare till avslutsförhandling mellan personalavdelningen, Saco och OFR/ST vid SLU. Vid dessa förhandlingar deltar även berörd lönesättande chef. Vid avslutsförhandlingarna granskas främst samtalen och kvalitén på innehållet i dessa. Syftet är att säkerställa att chefen har framfört sakliga argument, att medarbetaren fått möjlighet att ge sin syn på chefens bedömning och att medarbetaren har fått reda på vad hen kan göra för att påverka sin löneutveckling. Även den föreslagna lönenivån granskas så att inga osakliga löner förekommer.

Att förklara sig oenig garanterar alltså ingen förändring av föreslagen lön då det som granskas som sagt främst är processen och samtalen och kvalitén på innehållet i dessa.

Inflation, påverkar det?

När det pratas om att höja lönerna på samhällelig nivå är inflationen en faktor som centrala parter tar hänsyn till vid förhandlingar om nya centrala löneavtal. Centrala parter tar även hänsyn till att vi i Sverige har en väl fungerande lönebildning.

När vi kommer ner på myndighetsnivå är inflationen inte en faktor som det tas hänsyn till när bedömning görs hur arbetsgivaren ska använda sitt budgetutrymme för löneökningar.

Varför påverkas inte höstens lönerevision av inflationstakten i Sverige?

Lönerna höjs inte för att kompensera för inflationen – lönerna höjs för att stimulera till utveckling av verksamheten och rekrytera och behålla kompetens.

Att lönen ska kompensera för inflation saknar som sagt grund i de centrala avtalen, det finns heller inget stöd i något kollektivavtal att arbetsgivaren ska kompensera för inflation, och inte heller finns det några individgarantier.

Inflation är alltså inte en lönesättande parameter och det har ingen koppling till varför arbetsgivaren betalar lön eller väljer att höja löner.
Arbetsgivaren sätter lön på andra grunder och betalar lön för de prestationer som bidragit till att målen för verksamheten uppfylls, verksamhetens behov och kompetensförsörjning. Det betyder att inflationstakten i Sverige inte kommer att ha någon direkt påverkan på höstens lönerevision.