Fotografera själv

Senast ändrad: 27 januari 2020

I vissa fall kan du behöva ta egna bilder. Här är en del tips och tricks som kan vara användbara när du fotograferar själv.

Innan du börjar, läs igenom vår bild- och videopolicy. Där hittar du information om hur vi visar SLU och vår verksamhet i bild.

Allmänt om porträttfoto

Det finns ett antal saker du bör tänka på när du tar ett porträtt:

  • Var uppmärksam när du står nära personen du fotograferar eftersom bilden riskerar att bli förvrängd med resultatet att kroppsdelen som varit närmast kameran är onaturligt stor. Detta gäller särskilt när du fotograferar med vidvinkeloptik.
  • Använd gärna porträttläge om din mobiltelefon har det. På så vis får du kort skärpedjup och undviker att detaljer i bakgrunden tar för mycket uppmärksamhet. Du kan också styra kamerans fokus och exponering genom att peka på det objekt du vill ha skärpa på.
  • Avståndet ska vara max ca 1-2 meter mellan dig och personen du fotograferar. Om du ska ha ett enkelt porträtt som bara visar personens ansikte och lite av axlarna/bröstkorgen, stå inte för långt ifrån. Om du zoomar för mycket med en mobilkamera eller en digitalkamera av sämre kvalitet används digital zoom (till skillnad från optisk zoom) med resultatet att bilden blir av sämre kvalitet och kan upplevas som grynig och oskarp. Fotografera personen i max halvbild och beskär sedan om du behöver det. Om du står för långt ifrån personen blir det inte lika kort skärpedjup och fokus på personen blir inte lika påtagligt.
  • Om du fotograferar med blixt, låt personen stå minst 2 meter (men gärna betydligt längre) från bakgrunden. Det är dock bättre att du hittar en plats med bra ljus så att du kan undvika att använda den inbyggda blixten. (Se avsnittet om slagskuggor, längre ner)
  • Om du har ett fönster i rummet som släpper in ljus, använd dig av det ljuset. Direkt solljus på personen är dock inte att rekommendera, det ger skarpa och mindre klädsamma kontraster i ansiktet och gör vanligen att personen kisar och spänner ansiktet.
  • Låt gärna personen stå snett vänd mot dig, med kroppen och huvudet lite vänd mot ljuset (lite lagom snett, personen ska inte stå så snett att det känns stelt och onaturligt i nacken).
  • Låt gärna personen titta in i kameran. Ögonkontakt är trevligt.
  • Be personen att le lite eller kanske vara mer neutral, kort sagt variera sig. Olika människor gör sig bra på olika vis. Det ska inte se poserande ut, det viktiga är att fånga personen på ett så rättvisande sätt som möjligt.

Fotograferar du med systemkamera?

  • Använd fast optik 50 mm eller 85 mm alternativt zoomoptiken inställd någonstans mellan 50 och 85 mm (för mycket vidvinkel förvränger motivet).
  • Ställ helst ISO-värdet någonstans mellan 200 och 600 (beroende på vad som behövs, det beror ju på hur ljust det är i rummet). Högre ISO-värden kan ge brusiga bilder.
  • Ställ in kameran på porträttläge alternativt AF (bländarförval) med en så låg bländare som möjligt, Någonstans mellan 2,8 och 3,5 är idealt. På så vis får du ett kort skärpedjup och tydligt fokus på modellen medan irrelevanta detaljer i bakgrunden blir mindre påtagliga.
  • Om du har en extern vinklingsbar blixt, om du är inomhus eller under tak och och det inte är för högt upp till det (max ca 5 meter) så kan du med fördel vinkla blixten uppåt för att förstärka allmänljuset i rummet.
    Blixt slagen i taket. Porträtt av Stefan Lindqvist. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
    Blixt slagen i taket.

    Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU


    Ett porträtt av en forskare som står i ett labb.Jan Stenlid även här, ett porträtt i miljö med blixten slagen i taket.
    Foto: Julio Gonzalez, SLU

Porträtt i miljö

Oftast är det intressantare med porträtt i relevant miljö än porträtt taget i studio. Välj en bakgrund som hjälper till att beskriva personens verksamhetsområde.

Trädgårdsingenjörstudenten Love vid ett äppelträdTrädgårdsingenjörstudenten Love vid ett äppelträd.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Vid porträtt i miljö behöver inte miljön stjäla uppmärksamheten alltför mycket. Fotografera gärna med kort skärpedjup och testa att förstärka djupkänslan i bilden genom att placera något i förgrunden också.

Ett exempel på porträtt i miljö med kort skärpedjup och något oskarpt i förgrunden. Bilden visar Kristina Glimelius, då dekan för NJ-fakulteten, under byggnationen av Biocentrum.
Foto: Julio Gonzalez, SLU

Rensa bilden

Titta noga efter innan du tar en bild, finns det något onödigt i bakgrunden/förgrunden som stör?

Exempel: Står personen och håller en lunchlåda eller nyckelknippa i handen? Har personen ställt sig framför en skylt som inte är betydelsefull för bilden? Kan du kanske få en renare, mindre rörig bild genom att snabbt plocka bort något från ett bord i bakgrunden eller bara genom att ni flyttar er några steg åt sidan?


Något sticker upp ur huvudet. Lite festligt kanske, men störande då det tar fokus från det egentliga motivet. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Du behöver inte rensa bort allt, bara det som är irrelevant och tar uppmärksamhet från det egentliga motivet.

Var dock uppmärksam på mot vilken bakgrund du placerar den du fotograferar. Saker som tycks sticka upp ur huvudet eller ut ifrån kroppen kan te sig ganska absurda.

Skärpedjup

Foto med mobilkamera

Genom att peka på skärmen visar du var du vill ha bildens fokus, använd den funktionaliteten så slipper kameran gissa vad som är viktigt och du får en bättre bild. Nyare mobiltelefoner brukar ha ett porträttläge som gör någonting liknande även om man sällan kan ställa vilken bländare kameran ska använda sig av. Genom att peka på skärmen visar du var du vill ha bildens fokus. Du brukar också kunna ställa in exponeringen, alltså hur ljus eller mörk bilden ska vara. Det är inte alltid kameran har uppfattat motivet helt korrekt, du kan behöva ljusa upp eller mörka ner.

Foto med digitalkamera

De flesta kompaktkameror idag (och givetvis systemkameror) har halvmanuella inställningar som man kan använda sig av. En mycket användbar sådan är bländarförval (Nikon kallar detta läge "A", Canon kallar det "Av").

Genom att använda stor resp. liten bländaröppning kan du styra hur långt skärpedjup du får dvs hur stor del av din bild som blir skarp. Med en stor bländaröppning (ca f 1,4-4,0) får du ett kort skärpedjup som ger ett tydligt fokus på just det du vill visa i bilden. Detta lämpar sig särkilt bra till porträtt, detaljbilder eller effektfulla naturbilder.

Ett exempel på kort skärpedjup i ett porträtt av Pia Larsson.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU


Med en liten bländaröppning (f 8-22) får du ett långt skärpedjup, där i stort sett allt i bilden blir skarpt. Det blir inte lika självklart vad i bilden som är det viktigaste men detta läge lämpar sig ändå bra för översikts- och miljöbilder eller helt enkelt bilder där det är extra viktigt att allt är skarpt och tydligt.
Bild av en sjö, vattenyta i förgrunden och vass i bakgrunden. Allt är skarpt på bilden.Långt skärpedjup.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU


I riktigt dåliga ljusförhållanden är det nödvändigt att ha stor bländaröppning (släppa in så mycket ljus som möjligt) för att kunna få några bilder alls och då får man acceptera ett kort skärpedjup som följd, oavsett om man hade tänkt sig det eller inte. Ett alternativ är då att använda stativ och istället för stor bländaröppning använda en lång exponeringstid.

Motljuskompensation

Vid fotografering i kraftigt motljus bör man använda upplättningsblixt, en svagare blixt som ger lite extra ljus på personen men som inte påverkar bakgrunden. Risken är annars att man får en siluettbild av personen mot en korrekt exponerad bakgrund.

Fotografering med mobiltelefon

Fotograferar du med mobiltelefon i en motljussituation har du tre alternativ:

  • Justera exponeringen så den är anpassad till motivet med resultatet att bakgrunden blir alldeles för ljus, kanske vit och helt utan detaljer.
  • Slå på kamerans inbyggda blixt eller hitta något annat sätt att belysa ditt motiv.
  • Använda dig av HDR-läge och hoppas att kameran kan få med såväl bildens ljusa som mörka delar.

Om inget av detta fungerar får du troligen komponera om så att du kan undvika motljus.

Fotografering med digitalkamera

De flesta kompaktkameror har en blixtinställning för upplättningsblixt. Eftersom det är svårt att beskriva i detalj hur detta ställs in på olika kameror rekommenderas att du läser på i kamerans manual vad för valmöjligheter din kamera erbjuder och testar dig fram.


Utan blixtupplättning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU



Med blixtupplättning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Fågel- och grodperspektiv

Ett tips för att undvika trista, statiska bilder är att använda fågel- eller grodperspektiv. Du fotograferar helt enkelt upp- eller nedifrån. Du behöver dock inte gå till så extrema bildvinklar som exempelbilderna här intill, att bara höja eller sänka kameran lite ger också effekt. Kanske får du någon fin växtlighet i förgrunden framför kameran också.

Bild av en person som sitter på en stol. Personen är fotograferad uppifrån och tittar upp i kameran.
Fågelperspektiv av Urban Emanuelsson.
Foto: Julio Gonzalez, SLU


Grodperspektiv av
Patrik Grahn.
Foto: Julio Gonzalez, SLU

Blixtfoto: Slagskuggor (och hur du undviker dem)

Vid fotografering med blixt riskerar man ofta att få en så kallad slagskugga. Detta är en ful mörk kant kring personen som följd av att blixtljuset inte har kommit åt där, att personen har skuggat bakgrunden.

Bild av en person som står mot en vit vägg. Blixtljuset har kastat en skarp skugga på väggen bakom.
Ett exempel på slagskugga.
Foto: Julio Gonzalez, SLU


Du undviker att få slagskuggor om du ställer personen längre från bakgrunden. En annan metod är att rikta blixten i taket (detta om du har en extern vinklingsbar blixt och om det inte är för högt i tak). På detta sätt blir det inget direkt blixtljus på personen utan ett indirekt, reflekterat, mjukare ljus från taket. Du bättrar helt enkelt bara på det befintliga "allmänljuset" i rummet. Om det är väldigt högt i tak går det dock inte att slå blixten i taket, ljuset mattas av för mycket för att göra någon större nytta.

Bild av två personer som sitter vid ett bord. En grå vägg skymtar ett par meter bakom dem.
Undvik slagskuggor genom längre avstånd mellan personerna du fotograferar och bakgrunden.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Verksamhetsbilder

När man tittar på bilder av människor är det oftast trevligt att känna att man "får kontakt" med dem, att man ser deras ansikten eller till och med att man får ögonkontakt med dem. För att göra detta måste man ofta sänka kameran och gärna använda vidvinkel så man får med både det de gör och deras ansikten. Var dock uppmärksam när du placerar personer i bildrutans ytterkanter eftersom motivet ofta förvrängs där, särskilt om du fotograferar med vidvinkel!

Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Ett annat knep är att be dem att som hastigast titta upp och in i kameran. Det blir så mycket intressantare än bara ett bortvänt huvud.

Lagkrav

Fotografering eller filmning av människor - Dataskyddsförordningen (GDPR)

Grundregeln är att du behöver ha tillstånd av personer för att få filma eller fotografera dem. Dessutom krävs det att du har rättslig grund för att få lagra och använda materialet. När det handlar om att samla in, lagra och kommunicera bild/video som visar universitetets verksamhet (forskning, utbildning, samverkan, miljöanalys och akademiska högtider) och platserna där vi bedriver den så har vi rättslig grund för detta. Längs ner på sidan finns länkar till mer info om detta.

Måste jag ha ett skrivet kontrakt med personen/personerna jag fotograferar?

Muntliga godkännanden gäller, men är svåra att bevisa. En bra arbetsmetod är därför att du låter alla personer som fastnar på bild fylla i blanketten Medgivande till avbildning, åtminstone om personerna upptar en större del av motivet och är tydligt identifierbara. I blanketten bör du spalta upp de användningsområden som du tänker dig för bilden, hur lång tidsperiod (om begränsad) som bilden kommer att användas, om den ska lagras i exempelvis SLU:s mediabank och därigenom ställas till förfogande för tredje part mm.

På detta vis säkerställer du att du alltid har laglig rätt att fotografera, lagra och använda bilder på det sätt du har tänkt dig. Ett tillägg i den nya dataskyddsförordningen är att avbildade personer har rätt att få bli "glömda" om de vill det, dvs att de har rätt att kräva att vi i efterhand raderar bildmaterialet. Ett skriftligt avtal kan möjligen förenkla processen med att radera lagrat material för dig. Det ger dig i alla fall kontroll över vilka personer som har avbildats, när och i vilket sammanhang.

Använd någon av dessa blanketter:

Använder du den svenska blanketten ska den nedre delen av blanketten klippas av och lämnas till den avbildade. Används den engelska versionen lämnar du istället hela den andra sidan till den avbildade. Resten av den ifyllda blanketten ska diarieföras och lagras av SLU:s registrator.

Avbildande av större grupper

Vid fotografering eller filmning av större grupper är det givetvis svårt att låta samtliga individer fylla i blanketter, men det är ändå lika viktigt att alla har givit sitt godkännande till att bli avbildade. Du måste därför se till att informera om

  • att fotografering kommer att ske, exempelvis vid ett event eller inom en begränsad tidsrymd och på en begränsad plats,
  • hur de som inte vill vara med på bild ska agera,
  • kontaktuppgifter för att i efterhand få eventuella bilder borttagna.

Denna information kan ges i anmälningsformuläret till event/akademisk högtid, eller i mailform. Vid fotografering inom ett större område rekommenderas en kombination av mailutskick till alla anställda och studenter vid orten samt skyltar på strategiska platser.

Läs mer om den nya dataskyddsförordningen

Filma med drönare

Att filma eller fotografera med drönare räknas som kamerabevakning och regleras av kamerabevakningslagen. För att få filma med drönare behöver du tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

För mer information och ansökningsblanketter, se Integritetsskyddsmyndighetens sida om kamerabevakningslagen 

För att säkerställa att de personer som fastnar på bild har samtyckt till att avbildas behöver du också informera de som rör sig på campus om när filmningen ska ske, genom tillfälliga informationsskyltar och e-postutskick.