Reportage om SLU:s verksamheter och medarbetare kan publiceras på Vårt SLU. De ska bidra till att skapa berättelsen om oss genom fördjupande reportage om verksamhet och medarbetare. Syftet är att innehållet ska stärka bilden av SLU externt och bidra till intern stolthet och känsla av gemenskap = Ett SLU.
Innehållet ska ge en målande bild av SLU som ett globalt, modernt, relevant, kreativt och ansvarsfullt universitet. Varumärkesmanualen och SLU:s strategi fungerar som ramverk för allt innehåll.
Ett bra exempel på ett trevligt reportage är Nyfikna barn på besök bland grödorna på Campus Ultuna.
Skriva ett reportage
Ett reportage ger frihet till ett kreativt, nästan skönlitterärt skrivande. Beskriv miljöer, personer och händelser mer i detalj och tänk ett längre och mer personligt berättande. Ett reportage kan vara en uppföljning av en nyhetsartikel, eller helt fristående.
Faktagranskning och källkritik är nödvändig liksom att se till så att alla får höras om det finns olika åsikter om något.
Tänk på:
- Vilken vinkel artikeln ska ha, vad lägger du fokus på?
- Att besvara de sex journalistiska frågeorden: var, när, hur, vem, vad och varför.
- Research är viktig för en lyckad artikel. Finns det bakgrundskunskap som är nödvändig?
- Rubriken har grundkravet att den ska vara intressant och locka till läsning, men den måste samtidigt vara sann och motsvara något i texten.
- Ingressen inleder texten och ska vara kort. I reportaget bör man växla mellan att ge beskrivningar och föra handlingen framåt. Ingressen kan antingen börja med en miljöbeskrivning för att berätta var man befinner sig, eller kasta läsaren rakt in i handlingen.
- Brödtexten i reportaget ska ge en känsla av närvaro. Miljö- och personbeskrivningar bör få ett ganska stort utrymme och läsaren ska kunna föreställa sig platsen och vilka personerna i reportaget är. Använd alla sinnen och beskriv synintryck, vad du hör eller vad som doftar. Alla sådana intryck ger en närvarokänsla för läsaren.
- Texten kan beskrivas som en berg- och dalbana, där miljö- och personbeskrivningarna är de långsamma dalarna. När berättelsen behöver skjuta fart kan skribenten föra handlingen framåt genom att berätta vad som händer, gärna med ett pratminus.
- Bildtexter är det som de flesta läser efter rubriken. I ett reportage är det bra att visa många bilder, det innebär också att det blir fler bildtexter. Dessa ska tillföra artikeln något, och inte bara beskriva det som läsaren redan ser i bilden.
- Mellanrubriker är bra att ha i längre texter, de lättar upp och gör texten luftigare och mer lättläst.
- En faktaruta kan ge upplysning om siffror, årtal eller annat.
- Länkar är lämpliga till relevanta sidor, till exempel forskningssidor.
Skriva ett personporträtt
Ett personporträtt bygger oftast på en intervju där den man pratar med är i fokus för texten. Läsaren får möjlighet att komma nära en viss person och texten är därför mer personlig än ett reportage.
Texten är uppbyggd på samma sätt som andra faktatexter, med rubrik, ingress, brödtext och bildtexter. Skillnaden är den personliga vinkeln och att man i större grad citerar, återger vad någon säger.
Tänk på:
- Texten måste hanteras med stor hänsyn och respekt för integriteten hos den person som porträtteras.
- Att besvara de sex journalistiska frågeorden: var, när, hur, vem, vad och varför.
- Det är en faktatext som innebär faktagranskning och källkritik. Intervjun är till för att ge plats för den person man skriver om att ge sin syn på saken, men att bara återge vad personen säger blir texten snarare en självbiografi.
- Rubriken ska vara intressant och locka till läsning, vara sann och stämma överens med texten i övrigt.
- Ingressen inleder texten och bör vara kort. Eftersom texten kommer att fokusera på en person, bör även ingressen göra det och med samma vinkel. Besvara gärna någon av de journalistiska frågorna i ingressen, och försök få med ett citat.
- Brödtexten i ett personporträtt fokuserar på den som texten handlar om. Därför innehåller texten oftast många fler citat än övriga texter.
- Skribentens frågor och personens svar kan skrivas ut och markeras så att texten nästan blir som ett samtal.
- Texten ska bygga på fakta som skribenten har granskat och läst på före intervjun, det är med fakta som berättelsen förs framåt, intervjun ger förklaringar och beskrivningar.
- Mellanrubriker fungerar även i personporträtt men är kanske inte lika nödvändiga som i andra faktatexter. Dock lättar de upp texten som blir luftigare och mer lättläst. De kan också hjälpa läsaren att orientera sig i texten och locka till vidare läsning.
- Bildtexter ska tillföra ytterligare information.
- En faktaruta samlar information och fakta som bakgrund, utbildning, yrke och mer personliga saker som musiksmak, favoritsemester etc.
- Länkar är lämpliga till relevanta sidor, till exempel forskningssidor.
Om du har möjlighet, lägg undan texten ett par dagar, populärt uttryckt ”marinera den”.
Låt gärna någon annan läsa texten och ge förslag på förbättringar. Använd sedan ditt eget omdöme för att genomföra eller förkasta förslagen.
Språkhjälp
Våra språkkoordinatorer har massor av kunskap om språkliga frågor. På sidan Språkhjälpmedel | Medarbetarwebben (slu.se) hittar du länkar till skrivregler, ordlistor och andra användbara språkresurser.
Språkpolisen är språkspalter som tidigare publicerats i personaltidningen Resurs. Här finns tips och råd om vad du ska tänka på när du skriver. Både på svenska och engelska.