Lagkrav vid användning/produktion av video och bild

Upphovsrätten har ett mycket starkt skydd i svensk lagstiftning. Den som har skapat ett konstnärligt verk (exempelvis foto, målning, film, illustration eller skulptur) äger alltid den ideella rätten till sitt verk. Därmed får det inte på ett kränkande sätt beskäras, förvanskas eller användas utan upphovspersonens tillstånd. I praktiken krävs det inte mycket för att en ändring skall anses kränkande. Vidare ska namnet på upphovspersonen alltid anges vid användning. Den ideella rättigheten går inte att överlåta. Den innebär att upphovspersonen, oavsett vad som händer, alltid har rätt att bli namngiven som upphovsmakare av verket.

Den ekonomiska rätten innebär att upphovspersonen kan förfoga över sitt verk och bestämma huruvida det ska tillgängliggöras för allmänheten eller framställas i fler kopior. Rättigheten möjliggör att upphovspersonen kan dra ekonomisk lönsamhet från sin skapelse samtidigt som hen får bestämma om någon annan får använda verket och i sådana fall hur verket får användas. Denna del av rättigheterna kan upphovspersonen överlåta om hen vill det. Då får den som har rätten till verket till sitt förfogande i sin tur möjligheten att tjäna pengar på det. I de fall SLU köper bilder av exempelvis externa fotografer köper vi, beroende på avtalets utformning, loss bildens ekonomiska rättigheter.

SLU äger den ekonomiska rättigheten till verk som skapats i tjänsten av SLU-anställda fotografer eller mediaproducenter, dvs SLU äger rätten att använda bilder/filmer, fritt i tid och utan framtida ekonomisk ersättning till upphovspersonerna.

Kan jag använda bilder som jag har hittat på nätet?

Det är inte lagligt att plocka ner en bild från en sida på internet och använda den i ditt material om det inte uttryckligen står att bilden får laddas ner och användas på det sättet du tänker dig.

Användandet av internet och sociala medier gör det avsevärt enklare, men däremot inte mer lagligt, att kopiera och använda bildmaterial utan tillstånd från upphovspersonen.Det räcker inte att du anger källan, upphovspersonens namn och © för att det ska vara tillåtet att publicera en bild. Det finns ingen rätt att "citera" bilder på liknande sätt som man får citera text. Du måste alltid ha fastställt att det är tillåtet att använda bilden/filmmaterialet till ditt önskade syfte innan du använder det.

Tänk på detta:

• När du beställer/köper en bild köper du i många fall bara rätten att använda den i ett bestämt sammanhang eller i en bestämd storlek och upplaga. Tänk igenom vilken användning som kan bli aktuell (inklusive att bilden publiceras i ett "framtida" medium) innan du ingår avtalet. Om någon av dessa detaljer kring användningen ändras, eller om en bild ska återanvändas i annat sammanhang eller i omtryck så måste upphovspersonen kontaktas på nytt och ge sitt godkännande (ofta mot ersättning).
  
  
• Inga kränkande ändringar får göras i bildmaterialet utan att upphovspersonen givit tillstånd till det (exempelvis beskärningar, retusch, digital manipulering). I praktiken skall det ganska lite till för att en ändring skall anses otillåten.
  
  
• Nya exemplar av bilden får inte framställas utan upphovspersonens tillstånd, detta gäller om du ska göra en tidning, trycksak, publicera material på internet, i ett bildregister eller dylikt. Sådan ytterligare ändring kan det vara klokt att avtalsreglera i förhand.
  
  
• Tänk på att om konstföremål, tavlor eller formgivna möbler förekommer som huvudmotiv i en bild blir också formgivarens upphovsrätt aktuell. Om du publicerar bilder på konstverk kan du komma att krävas på pengar.
  Läs mer om att använda bilder på konstverk
  
  
• Ange upphovspersonens namn. Oavsett var bilden kommer ifrån ska upphovspersonens namn skrivas ut vid användning av bilden.
  
  SLU-producerade bilder
  Ange fotografens namn samt SLU.
  (Exempel: ”Foto: Julio Gonzalez, SLU”)
  
  Inköpta bilder från exempelvis bildbyråer
  Ange fotografens namn först, därefter byrån/leverantören.
  (Exempel ”Foto: Juji Jumani/iStock”)
  
  CC-licensierade bilder
  Dessa bilder har olika krav beroende på licens.
  
  Att under bilden ange verkets titel (länk till verket), upphovspersonens alias (eventuell länk), CC-licens (med länk till info om licensen) är dock att betrakta som en ideal modell.
  
  

Läs mer om hur du anger upphovsperson för CC-licensierade bilder

Om inte upphovspersonens namn anges kan SLU bli skyldigt att betala skadestånd. Om du av utrymmesskäl eller annan anledning vill låta bli att skriva ut upphovspersonens namn, hör efter med denne att detta är tillåtet och dokumentera det, exempelvis per e-post!

Grundregeln är att du behöver ha tillstånd av personer för att få filma eller fotografera dem. Dessutom krävs det att du har rättslig grund för att få lagra och använda materialet. När det handlar om att samla in, lagra och kommunicera bild/video som visar universitetets verksamhet (forskning, utbildning, samverkan, miljöanalys och akademiska högtider) och platserna där vi bedriver den så har vi rättslig grund för detta. Längs ner på sidan finns länkar till mer info om detta.

Måste jag ha ett skrivet kontrakt med personen/personerna jag fotograferar?

Muntliga godkännanden gäller, men är svåra att bevisa. En bra arbetsmetod är därför att du låter alla personer som fastnar på bild fylla i blanketten Medgivande till avbildning, åtminstone om personerna upptar en större del av motivet och är tydligt identifierbara. I blanketten bör du spalta upp de användningsområden som du tänker dig för bilden, hur lång tidsperiod (om begränsad) som bilden kommer att användas, om den ska lagras i exempelvis SLU:s mediabank och därigenom ställas till förfogande för tredje part mm.

På detta vis säkerställer du att du alltid har laglig rätt att fotografera, lagra och använda bilder på det sätt du har tänkt dig. Ett tillägg i den nya dataskyddsförordningen är att avbildade personer har rätt att få bli "glömda" om de vill det, dvs att de har rätt att kräva att vi i efterhand raderar bildmaterialet. Ett skriftligt avtal kan möjligen förenkla processen med att radera lagrat material för dig. Det ger dig i alla fall kontroll över vilka personer som har avbildats, när och i vilket sammanhang.

Använd någon av dessa blanketter:

• Medgivande till avbildning (pdf)
• Photography/video consent form (pdf)

Använder du den svenska blanketten ska den nedre delen av blanketten klippas av och lämnas till den avbildade. Används den engelska versionen lämnar du istället hela den andra sidan till den avbildade. Resten av den ifyllda blanketten ska diarieföras och lagras av SLU:s registrator.

Avbildande av större grupper

Vid fotografering eller filmning av större grupper är det givetvis svårt att låta samtliga individer fylla i blanketter, men det är ändå lika viktigt att alla har givit sitt godkännande till att bli avbildade. Du måste därför se till att informera om

• att fotografering kommer att ske, exempelvis vid ett event eller inom en begränsad tidsrymd och på en begränsad plats,
• hur de som inte vill vara med på bild ska agera,
• kontaktuppgifter för att i efterhand få eventuella bilder borttagna.

Denna information kan ges i anmälningsformuläret till event/akademisk högtid, eller i mailform. Vid fotografering inom ett större område rekommenderas en kombination av mailutskick till alla anställda och studenter vid orten samt skyltar på strategiska platser.

Läs mer om den nya dataskyddsförordningen

SLU har som statlig myndighet ett antal krav på att material vi publicerar måste vara tillgängligt för en bred mottagargrupp, inklusive personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Detta krav gäller för allt material som publiceras såväl på den externa webbplatsen som på medarbetarwebben.

Här är ett antal tillgänglighetskrav som vi behöver uppfylla:

• Undvik blinkande och flimmer i video då det kan orsaka epileptiska anfall.
  Läs mer om tillgänglighetskravet Orsaka inte epileptiska anfall genom blinkande
  
  
• Erbjud textbaserat alternativ till bild eller video, alltså en textbaserad sammanfattning av filmens/bildens innehåll. För stillbilder är det lämpligt att använda ALT-texten för detta ändamål.
  Läs mer om tillgänglighetskravet Erbjud alternativ om en inspelning enbart består av ljud eller video
  Läs mer om tillgänglighetskravet Beskriv med text allt innehåll som inte är text
  
  
• Texta inspelad video. Tänk på att även texta ljudinnehåll som inte är prat som exempelvis ljud som är viktiga för att videon ska bli begriplig.
  
  Observera detta: Det finns ett undantag för textningskravet när det gäller direktsändningar, men om sändningen går att ta del av i efterhand räknas den som en inspelning och är inte undantagen. Det innebär att inspelningen måste textas och syntolkas utan onödigt dröjsmål. En vanlig missuppfattning är att allt videomaterial, även inspelat sådant, får ligga otextat i två veckor men detta gäller alltså bara direktsändningar och "utan onödigt dröjsmål" vilket måste anses variera beroende på videomaterialets omfattning och karaktär.
  
  Tänk på att hjälpprogram som sköter uppläsning av text kräver att texten ligger som en separat textfil (SRT-fil) och inte inbränd i själva videon. Plattformarna där vi publicerar video, Youtube, Facebook och SLU Play har verktyg för autogenerering av undertexter. Observera att denna måste granskas och justeras så den är korrekt och i enlighet med riktlinjerna för undertextning (se nedan).
  Läs mer om tillgänglighetskravet Texta inspelad rörlig media
  Läs SLU:s riktlinjer för undertextning
  Läs om textning i Canvas/Kaltura (SLU Play)
  Läs om textning i Screencast-o-matic
• Syntolka ditt videoinnehåll. Från och med 23 september 2020 måste allt innehåll som publiceras på statliga myndigheters externa eller interna webbplats syntolkas.
  Läs mer om tillgänglighetskravet Syntolka videoinspelningar
  Läs mer om hur du syntolkar

Se en sammanfattning av kraven om tillgänglig video

Eftersom bilder av människor räknas som personuppgifter innebär den nya dataskyddsförordningen att vår hantering vid bildanvändning påverkas.

Om du använder bilder ur SLU:s mediabank kan du vara trygg i att bilderna är godkända för användning i redaktionellt material som relaterar till SLU, vår verksamhet och våra ämnesområden på webbsidor, i digitala presentationer och trycksaker, som pressbilder, i informationsmaterial om SLU och dess verksamhet men även av tredje part (ex samarbetspartners, media).

Om du har bilder som inte kommer från mediabanken behöver du säkerställa att den/de personer som finns avbildade har samtyckt till att bli avbildade.

Att filma eller fotografera med drönare räknas som kamerabevakning och regleras av kamerabevakningslagen. För att få filma med drönare behöver du tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

För mer information och ansökningsblanketter, se Integritetsskyddsmyndighetens sida om kamerabevakningslagen 

För att säkerställa att de personer som fastnar på bild har samtyckt till att avbildas behöver du också informera de som rör sig på campus om när filmningen ska ske, genom tillfälliga informationsskyltar och e-postutskick.