Fakta:
Språkpolisen var en populär artikelserie i personaltidningen Resurs där SLU:s språkfunktion delade med sig av språktips.
I svenskan rådde länge stora stridigheter om kommatecknet. Den ena sidan i denna strid argumenterade för satsdelskommatering, där kommatecknet användes enligt strikta regler. Den andra sidan argumenterade för tydlighetskommatering, där kommatecknet används för att markera paus och tempo. Sedan slutet av 1900-talet är det tydlighetskommatering som rekommenderas.
Rätt använt är kommatecknet ett användbart skiljetecken som kan göra mycket för läsbarheten. Men se till att det inte överanvänds då det kan hacka upp texten. Om du är osäker på om det behövs ett kommatecken är det ofta bäst att låta bli.
Observera att det inte ska vara något kommatecken före det sista ledet, som ibland görs på engelska. Läs gärna mer i den engelska språkspalten.
Om du har flera adjektiv i uppräkningen och det första är bestämning till det andra ska det inte vara något kommatecken:
Inskottet (ett av SLU:s campus) kan lyftas bort utan att det gör meningen ogrammatisk.
Utan kommatecken är det lätt att felaktigt läsa början av meningen som ”föreläsning på måndagar och torsdagar”. För att underlätta för läsaren markerar du ny sats med kommatecknet. Om de två satserna är riktigt korta är kommatecknet inte alltid nödvändigt.
Här ska det inte vara något kommatecken före och eftersom föreläsare är subjekt i båda satserna.
• Välj det alternativ som du föredrar.
En nödvändig bisats är en bisats som behövs för att meningen ska bli grammatiskt korrekt. Den kan inte strykas och därför ska det inte vara något komma före som i exemplet ovan.
Språkpolisen var en populär artikelserie i personaltidningen Resurs där SLU:s språkfunktion delade med sig av språktips.
Internkommunikation, SLU
internkommunikation@slu.se