Kontaktinformation
Jenny Svennås-Gillner, bildredaktör
Kommunikationsavdelningen, SLU
bild@slu.se,
018-67 22 99,
0768-09 22 99
I vissa fall kan du behöva ta egna bilder. Här är en del tips och tricks som kan vara användbara när du fotograferar själv.
Innan du börjar, läs igenom vår bild- och videopolicy. Där hittar du information om hur vi visar SLU och vår verksamhet i bild.
Det finns ett antal saker du bör tänka på när du tar ett porträtt:
Oftast är det intressantare med porträtt i relevant miljö än porträtt taget i studio. Välj en bakgrund som hjälper till att beskriva personens verksamhetsområde.
Trädgårdsingenjörstudenten Love vid ett äppelträd.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Vid porträtt i miljö behöver inte miljön stjäla uppmärksamheten alltför mycket. Fotografera gärna med kort skärpedjup och testa att förstärka djupkänslan i bilden genom att placera något i förgrunden också.
Ett exempel på porträtt i miljö med kort skärpedjup och något oskarpt i förgrunden. Bilden visar Kristina Glimelius, då dekan för NJ-fakulteten, under byggnationen av Biocentrum.
Foto: Julio Gonzalez, SLU
Titta noga efter innan du tar en bild, finns det något onödigt i bakgrunden/förgrunden som stör?
Exempel: Står personen och håller en lunchlåda eller nyckelknippa i handen? Har personen ställt sig framför en skylt som inte är betydelsefull för bilden? Kan du kanske få en renare, mindre rörig bild genom att snabbt plocka bort något från ett bord i bakgrunden eller bara genom att ni flyttar er några steg åt sidan?
Något sticker upp ur huvudet. Lite festligt kanske, men störande då det tar fokus från det egentliga motivet. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Du behöver inte rensa bort allt, bara det som är irrelevant och tar uppmärksamhet från det egentliga motivet.
Var dock uppmärksam på mot vilken bakgrund du placerar den du fotograferar. Saker som tycks sticka upp ur huvudet eller ut ifrån kroppen kan te sig ganska absurda.
Genom att peka på skärmen visar du var du vill ha bildens fokus, använd den funktionaliteten så slipper kameran gissa vad som är viktigt och du får en bättre bild. Nyare mobiltelefoner brukar ha ett porträttläge som gör någonting liknande även om man sällan kan ställa vilken bländare kameran ska använda sig av. Genom att peka på skärmen visar du var du vill ha bildens fokus. Du brukar också kunna ställa in exponeringen, alltså hur ljus eller mörk bilden ska vara. Det är inte alltid kameran har uppfattat motivet helt korrekt, du kan behöva ljusa upp eller mörka ner.
De flesta kompaktkameror idag (och givetvis systemkameror) har halvmanuella inställningar som man kan använda sig av. En mycket användbar sådan är bländarförval (Nikon kallar detta läge "A", Canon kallar det "Av").
Genom att använda stor resp. liten bländaröppning kan du styra hur långt skärpedjup du får dvs hur stor del av din bild som blir skarp. Med en stor bländaröppning (ca f 1,4-4,0) får du ett kort skärpedjup som ger ett tydligt fokus på just det du vill visa i bilden. Detta lämpar sig särkilt bra till porträtt, detaljbilder eller effektfulla naturbilder.
Ett exempel på kort skärpedjup i ett porträtt av Pia Larsson.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Med en liten bländaröppning (f 8-22) får du ett långt skärpedjup, där i stort sett allt i bilden blir skarpt. Det blir inte lika självklart vad i bilden som är det viktigaste men detta läge lämpar sig ändå bra för översikts- och miljöbilder eller helt enkelt bilder där det är extra viktigt att allt är skarpt och tydligt.
Långt skärpedjup.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
I riktigt dåliga ljusförhållanden är det nödvändigt att ha stor bländaröppning (släppa in så mycket ljus som möjligt) för att kunna få några bilder alls och då får man acceptera ett kort skärpedjup som följd, oavsett om man hade tänkt sig det eller inte. Ett alternativ är då att använda stativ och istället för stor bländaröppning använda en lång exponeringstid.
Vid fotografering i kraftigt motljus bör man använda upplättningsblixt, en svagare blixt som ger lite extra ljus på personen men som inte påverkar bakgrunden. Risken är annars att man får en siluettbild av personen mot en korrekt exponerad bakgrund.
Fotograferar du med mobiltelefon i en motljussituation har du tre alternativ:
Om inget av detta fungerar får du troligen komponera om så att du kan undvika motljus.
De flesta kompaktkameror har en blixtinställning för upplättningsblixt. Eftersom det är svårt att beskriva i detalj hur detta ställs in på olika kameror rekommenderas att du läser på i kamerans manual vad för valmöjligheter din kamera erbjuder och testar dig fram.
Utan blixtupplättning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Med blixtupplättning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Ett tips för att undvika trista, statiska bilder är att använda fågel- eller grodperspektiv. Du fotograferar helt enkelt upp- eller nedifrån. Du behöver dock inte gå till så extrema bildvinklar som exempelbilderna här intill, att bara höja eller sänka kameran lite ger också effekt. Kanske får du någon fin växtlighet i förgrunden framför kameran också.
Fågelperspektiv av Urban Emanuelsson.
Foto: Julio Gonzalez, SLU
Grodperspektiv av Patrik Grahn.
Foto: Julio Gonzalez, SLU
Vid fotografering med blixt riskerar man ofta att få en så kallad slagskugga. Detta är en ful mörk kant kring personen som följd av att blixtljuset inte har kommit åt där, att personen har skuggat bakgrunden.
Ett exempel på slagskugga.
Foto: Julio Gonzalez, SLU
Du undviker att få slagskuggor om du ställer personen längre från bakgrunden. En annan metod är att rikta blixten i taket (detta om du har en extern vinklingsbar blixt och om det inte är för högt i tak). På detta sätt blir det inget direkt blixtljus på personen utan ett indirekt, reflekterat, mjukare ljus från taket. Du bättrar helt enkelt bara på det befintliga "allmänljuset" i rummet. Om det är väldigt högt i tak går det dock inte att slå blixten i taket, ljuset mattas av för mycket för att göra någon större nytta.
Undvik slagskuggor genom längre avstånd mellan personerna du fotograferar och bakgrunden.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
När man tittar på bilder av människor är det oftast trevligt att känna att man "får kontakt" med dem, att man ser deras ansikten eller till och med att man får ögonkontakt med dem. För att göra detta måste man ofta sänka kameran och gärna använda vidvinkel så man får med både det de gör och deras ansikten. Var dock uppmärksam när du placerar personer i bildrutans ytterkanter eftersom motivet ofta förvrängs där, särskilt om du fotograferar med vidvinkel!
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Ett annat knep är att be dem att som hastigast titta upp och in i kameran. Det blir så mycket intressantare än bara ett bortvänt huvud.
Grundregeln är att du behöver ha tillstånd av personer för att få filma eller fotografera dem. Dessutom krävs det att du har rättslig grund för att få lagra och använda materialet. När det handlar om att samla in, lagra och kommunicera bild/video som visar universitetets verksamhet (forskning, utbildning, samverkan, miljöanalys och akademiska högtider) och platserna där vi bedriver den så har vi rättslig grund för detta. Längs ner på sidan finns länkar till mer info om detta.
Muntliga godkännanden gäller, men är svåra att bevisa. En bra arbetsmetod är därför att du låter alla personer som fastnar på bild fylla i blanketten Medgivande till avbildning, åtminstone om personerna upptar en större del av motivet och är tydligt identifierbara. I blanketten bör du spalta upp de användningsområden som du tänker dig för bilden, hur lång tidsperiod (om begränsad) som bilden kommer att användas, om den ska lagras i exempelvis SLU:s mediabank och därigenom ställas till förfogande för tredje part mm.
På detta vis säkerställer du att du alltid har laglig rätt att fotografera, lagra och använda bilder på det sätt du har tänkt dig. Ett tillägg i den nya dataskyddsförordningen är att avbildade personer har rätt att få bli "glömda" om de vill det, dvs att de har rätt att kräva att vi i efterhand raderar bildmaterialet. Ett skriftligt avtal kan möjligen förenkla processen med att radera lagrat material för dig. Det ger dig i alla fall kontroll över vilka personer som har avbildats, när och i vilket sammanhang.
Använd någon av dessa blanketter:
Använder du den svenska blanketten ska den nedre delen av blanketten klippas av och lämnas till den avbildade. Används den engelska versionen lämnar du istället hela den andra sidan till den avbildade. Resten av den ifyllda blanketten ska diarieföras och lagras av SLU:s registrator.
Vid fotografering eller filmning av större grupper är det givetvis svårt att låta samtliga individer fylla i blanketter, men det är ändå lika viktigt att alla har givit sitt godkännande till att bli avbildade. Du måste därför se till att informera om
Denna information kan ges i anmälningsformuläret till event/akademisk högtid, eller i mailform. Vid fotografering inom ett större område rekommenderas en kombination av mailutskick till alla anställda och studenter vid orten samt skyltar på strategiska platser.
Läs mer om den nya dataskyddsförordningen
Att filma eller fotografera med drönare räknas som kamerabevakning och regleras av kamerabevakningslagen. För att få filma med drönare behöver du tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
För mer information och ansökningsblanketter, se Integritetsskyddsmyndighetens sida om kamerabevakningslagen
För att säkerställa att de personer som fastnar på bild har samtyckt till att avbildas behöver du också informera de som rör sig på campus om när filmningen ska ske, genom tillfälliga informationsskyltar och e-postutskick.
Jenny Svennås-Gillner, bildredaktör
Kommunikationsavdelningen, SLU
bild@slu.se,
018-67 22 99,
0768-09 22 99