Planering och uppföljning av forskarutbildningen

Här hittar du SLU:s forskarutbildningsämnen och varje ämnes allmänna studieplan. 

Alla doktorander ska ha en individuell studieplan (ISP). På SLU används ISP-portalen för att skapa och arbeta med de individuella studieplanerna. 

Här kan du läsa mer om ISP och ISP-portalen. 

Generellt om studietid

En forskarutbildning som ska leda till en doktorsexamen omfattar fyra års nettostudietid vilket motsvarar 240 hp (2 år/120 hp för en licentiatutbildning). Under nettostudietiden bedriver doktoranden avhandlingsarbete, och deltar i doktorandkurser. Sådant som inte ingår i forskarutbildningen men som bedrivs parallellt med studierna ska leda till att bruttostudietiden blir längre än fyra år (dvs. att kalendertiden för utbildningen förlängs).

Utbildningen planeras av handledare och doktorand tillsammans och med hjälp av den individuella studieplanen (ISP). Planeringen anpassas till avhandlingsprojektets förutsättningar och doktorandens individuella kunskap och kompetens, så att doktoranden ska kunna nå utbildningens examensmål inom ramen för forskarutbildningens tidsramar. Som ansvarig för forskarutbildningen är det prefektens uppdrag att säkra att ISP, med hjälp av en rimlig tidsplan, korrekt beskriver handledarens och doktorandens åtaganden, och att de kan fullföljas inom institutionens förutsättningar. Om så är fallet godkänner prefekten ISP.

SLU:s doktorander har en försörjning under utbildningen. En majoritet är försörjda via en anställning som doktorand. Anställningen innebär en stabil social och finansiell situation under utbildningen. Övriga har andra typer av anställningar på SLU eller hos en partnerorganisation, eller stipendieförsörjning. En försörjning via anställning innebär dock inte alltid en jämn studietakt. Forskarutbildningen är en individuell utbildning. För vissa doktorander kan det gå lite fortare och för andra kan det krävas lite mer tid för att nå målet. Precis som på andra utbildningsnivåer är det resultatet och inte arbetsinsatsen som räknas.

SLU ska en gång per termin rapportera studieaktivitet och försörjningsform för alla antagna doktorander, dvs. oavsett försörjningsform (anställd, stipendiat etc.) i den nationella utbildningsdatabasen Ladok. Det är nettostudietid som registreras och Ladok ska därför visa hur mycket av den tid som doktoranden har rätt till som har förbrukats.

Vad ingår inte i nettostudietiden?

Enligt HF 6 kap 29 § ..... "Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064).". Utifrån denna lagstiftning har SLU beslutat att tid som ägnas åt nedanstående aktiviteter inte ingår i nettostudietiden:

1. 1. Kontinuerliga uppdrag på institution eller samarbetspartner etc. (exempelvis undervisning på grund och avancerad nivå) som inte enligt ISP ingår i utbildningen.
2. Tillfälliga uppdrag på institution eller samarbetspartner etc. (exempelvis undervisning på grundnivå) som inte enligt ISP ingår i utbildningen. Uppdrag som omfattar 5 arbetsdagar eller mindre kan ingå i nettostudietiden.
3. Doktorandrådsuppdrag
4. Fackliga uppdrag med relevans för institutionen eller anställningen inom vilken utbildningen sker
5. Tjänstgöring inom totalförsvaret
6. Föräldraledighet
7. Vård av sjukt barn (VAB)
8. Sjukskrivning (längre än 1 vecka sammanhängande eller fler än 7 arbetsdagar under en sexmånadersperiod, förutsatt att läkarintyg uppvisas)

Rekommenderad rutin för beräkning av nettostudietid

Med hjälp av en SLU-godkänd mall för beräkning av nettostudietid registrerar doktoranden kontinuerligt typ och omfattning av aktiviteter som inte ingår i utbildningen men som bedrivs parallellt med forskarutbildningen. Ladda ner en kopia av mallen och sätt på redigeringsläge.

1. Aktiviteter som ingår i forskarutbildningen anges i ISP.
2. Doktoranden registrerar, med hjälp av en SLU-godkänd mall, kontinuerligt typ och omfattning av aktiviteter som inte ingår i utbildningen men som bedrivs parallellt med forskarutbildningen.
3. Forskarutbildningsadministratör på institutionen eller motsvarande lämnar ut instruktioner, Ladokutdrag och blankett för Ladokrapport till huvudhandledaren i god tid före varje halvårsrapportering till Ladok.
4. Huvudhandledaren och doktoranden går med hjälp av doktorandens egen registrering och annan relevant information om sjukfrånvaro etc. igenom hur mycket tid som är lagd på forskarutbildningen under det senaste halvåret, når konsensus och fyller i Ladokrapporten, varefter bägge skriver under den.
5. Prefekten granskar och godkänner Ladokrapporten för registrering. Om huvudhandledaren och doktoranden inte når konsensus fattar prefekten beslut om nettostudietiden i deras ställe.
6. Behörig Ladokadministratör registrerar Ladokrapporten.

Fakultetsspecifika instruktioner och blanketter för doktorander antagna före 1 januari 2013

Om doktoranden är antagen efter 1 januari 2013 eller fått tillstånd att genomföra utbildningen enligt de nya riktlinjerna så gäller följande:

Examen ska innehålla minst

-          30 hp i form av kurser för en doktorsexamen

-          15 hp i form av kurser för en licentiatexamen

Den allmänna studieplanen för ett specifikt forskarutbildningsämne kan ange ett högre minimum för kurspoäng. För en doktorsexamen är det möjligt att kräva upp till 120 hp och för en licentiatexamen kan upp till 60 hp krävas.

Detta gäller för antagna efter 1 juli 2015: Om utbildning i vetenskapsteori och forskningsetik med relevant innehåll och nivå inte ingår i tidigare examen ska alla doktors- och licentiatexamina vid SLU ska innehålla poänggivande utbildning i vetenskapsteori och forskningsetik. Utbildningen ska bland annat behandla regler angående fusk och plagiering.

Huvudhandledare föreslår vilka kurser som kan ingå i examen. Fakultetsnämnden godkänner examen inklusive vilka kurser som ingår.

Här kan du läsa mer om SLU:s forskarutbildningskurser och även söka i kursdatabasen. 

Resebidrag och stipendier.

Den årliga uppföljningen av ISP ska göras av doktorand och handledare vid ett formellt möte och ska baseras på den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet, ett aktuellt ladokutdrag och rätt version av den individuella studieplanen.

Uppföljningen ska relatera till de individuella lärandemålen och man ska bedöma:

• Hur fungerar utbildningen?
• Kan utbildningen fullföljas enligt nuvarande planering?
• Vilka åtgärder kan vidtas för att stärka utbildningen?
• Hur ser planerna ut för kommande år?

Frågorna i denna checklista för årlig uppföljning kan vara till hjälp. 

I samband med planering och uppföljning av utbildningen är det lämpligt att diskutera samarbetsformer med hjälp en checklista.

Uppföljningen dokumenteras i den individuella studieplanen. Huvudhandledare och doktorand skriver under åtagandedelen varefter hela ISP diarieförs och arkiveras. Undertecknandet innebär att åtagandedelen blir giltig som längst ett kalenderår från den dagen.

Enskilda institutioner/ämnen kan utforma extra rutiner med seminarier och diskussioner i samband med den årliga uppföljningen. Sådana rutiner ska, om de är obligatoriska, regleras i den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet.

Efter två års nettostudietid men före halvtidsuppföljning, ska doktoranden hålla ett institutionsseminarium där han/hon uppvisar tillräcklig förmåga att:
- muntligt presentera sitt avhandlingsarbete, 
- diskutera och analysera generella och specifika metoder inom ämnesområdet,
- självständigt diskutera och analysera sina resultat. 

Den muntliga presentationen ska bedömas av en person som är antagen som docent eller har en vetenskaplig kompetens som enligt fakultetsnämndens bedömning motsvarar den som krävs för att bli antagen som docent inom relevant ämne. Handledare eller annan person med intressekonflikt får inte vara bedömare. Slutsatser och kommentarer från bedömningen ska relateras till de individuella lärandemålen och ämnets karaktär och diskuteras med doktoranden i samband med årsuppföljningen.

Detta formulär innehåller instruktioner för bedömare vid halvtidsseminarium, och kan vara av värde för både doktorand och bedömare. Detta formulär kan delas ut till bedömaren innan seminariet för att förbereda denne för uppgiften. På sista sidan nämns formella krav på bedömaren. 

Här kan du hitta övriga regler och blanketter som används inom planering och uppföljning av forskarutbildningen på SLU. 

I samband med uppföljningen vid halvtid ska handledare, doktorand och en representant utsedd av fakultetsnämnden ta ställning till om de allmänna förutsättningarna för utbildningens och avhandlingsarbetets genomförande på institutionen respektive inom forskningsprojektet är tillräckliga goda.

Förutom halvtidsseminariet, som alla doktorander ska genomföra, ska alla doktorander som skriver en monografiavhandling hålla ett slutseminarium tidigast nio månader före det planerade disputationsdatumet alternativt licentiatseminariet.

Vid slutseminariet ska doktoranden presentera sitt arbete, besvara frågor och diskutera kommentarer. En bedömare ska delta i slutseminariet. Bedömaren ska vara antagen som docent eller ha en vetenskaplig kompetens som enligt fakultetsnämndens bedömning motsvarar den som krävs för att bli antagen som docent inom relevant ämne. Bedömaren får inte vara anställd vid samma institution som doktoranden. Handledare eller annan person med intressekonflikt får inte vara bedömare.

Bedömaren ska göra en skriftlig bedömning av

1. doktorandens och avhandlingens kvalitet i relation till examensmålen,
2. möjligheterna att slutföra avhandlingen enligt tidsplanen.

Bedömarens skriftliga omdöme ska bifogas till ansökan om disputation.

Fakultetsnämnden kan i ett ämnes allmänna studieplan ställa krav för godkännande av monografiavhandlingar.

Huvudhandledare ansvarar för att bedöma om doktoranden har nått examensmålen och att avhandlingen är av inom disciplinen erkänt god vetenskaplig kvalitet. Efter ansökan, se kapitel 8.2, beslutar fakultetsnämnden om avhandlingen kan försvaras på ett licentiatseminarium respektive på en disputation.

Doktorandombudsmannen (DO) ger enskilt stöd och rådgivning och verkar för att hitta lösningar på problem som kan uppstå i ställningen som doktorand.

Vad menar vi med att utbildningen inte fungerar?