Studentrelaterade frågor för dig som är programstudierektor

En student kan ansöka om att bli antagen till senare del av ett program. Beslut om antagning fattas av den ansvariga programnämnden.

Kraven för att bli antagen till senare del av ett program finns i SLU:s lokala antagningsordning.

Studie- och karriärvägledningen vid SLU erbjuder vägledande samtal. Samtalen fokuserar på lärandeprocessen kopplat till utbildnings- och karriärval.

Vägledningens mål är att stärka studentens självkännedom och medvetenhet om möjligheter i sin omvärld så att hen kan göra egna välgrundade val. Vägledaren kan stötta studenten och är en oberoende part i studie- och studiesociala frågor.

PSR ansvarar för att ge ämnes- och programspecifik information och vägledning, till exempel i samband med ansökan om tillgodoräknande av kurs och kursval, framförallt inför utlandsstudier.

Individuella studieplaner

Studenten ansvarar för sina studier, och vanligen ska studenten göra sin individuella studieplan själv. Om en student vill läsa en egen kombination av kurser snarare än ett program kan vägledarna vara bollplank, men ansvaret ligger alltid hos studenten. PSR kan svara på frågor om utbildningsprogram, till exempel om övergångar mellan olika utbildningsordningar eller om tillgodräknande.

Ibland kan studenten behöva hjälp att strukturera studierna för att komma ifatt med sådant som släpar efter. Vägledarna kan då hjälpa till att göra en individuell studieplan, men principen är att vägledaren bara är bollplank och förmedlar hur man kan tänka när man gör en individuell studieplan.

Gränsdragning mellan vägledarnas och PSR:s uppdrag

Både studie-/karriärvägledare och PSR har uppdraget att vägleda studenter vad gäller studier. SLU:s vägledare har ett generellt uppdrag och är till skillnad från PSR inte kopplade till ett program. PSR ansvarar för ämnes- och programspecifika frågor, vägledarna för mer övergripande och studiesociala frågor.

Vägledarna är professionella samtalspartners och ska därmed fokusera på det vägledande samtalet. Vägledarna är också första instans för frågor från presumtiva studenter.

Vägledarna kan inte ge detaljerad information om vad som ingår i olika kurser, program och yrkesroller. Däremot kan de vägleda studenten i hur hen kan få mer information och värdera den. Djupare information om ämnet kan PSR och lärare ge.

Exempel:

• Välja program. Vägledaren kan stötta den presumtiva studenten i att kartlägga likheter och skillnader mellan olika program och olika examina. PSR kan ge djupare information om vad studenten lär sig på ett program och vilka yrken programmet leder till.
  
  
• Tillgodoräknande. Vägledaren kan visa studenten hur tillgodoräknande görs och hur hen kan resonera för att skapa sig en bild av vad som kan tillgodoräknas. PSR informerar om vilka ämnesområden och specifika kurser som kan tillgodoräknas.
  
  
• Kursval. Vägledaren kan visa vilken progression som behövs i ett ämne, medan PSR och lärare kan förklara vilken kurs som är central för ett visst karriärval.
  
  
• Oro. Vägledaren är den studenten kan vända sig till vid osäkerhet eller utsatthet. PSR kan ge programspecifik information och vara en part som bidrar till att hitta de praktiska lösningarna.

Tystnadsplikt gentemot studenter

Vissa yrken lyder under offentlighets- och sekretesslagen (23 kap. 5§.). I denna lag står att sekretess inte får röjas för enskilda eller för andra myndigheter. Som PSR lyder du inte under denna lag men har ändå ett ansvar att inte sprida information vidare utan studentens tillstånd eller enbart i särskilda fall.

Att tänka på:

• Vad som upplevs som känsligt är subjektivt, och det är studenten som avgör om det är känsligt eller inte. Om du är osäker, fråga studenten.
  
  
• Om du och studenten behöver gå vidare med ärendet till andra personer efter samtal och/eller mejlkonversation, fråga studenten om du får föra information vidare och i så fall vad.
  
  
• När du får mejl från en student vars innehåll berör fler personer än dig som PSR, be studenten att själv ta vidare kontakt istället för att skicka studentens mejl vidare. Detsamma gäller efter samtal med studenten.
  
  
• Undvik att skicka mejl med en students personnummer utan studentens tillstånd.
  
  
• Undvik att diskutera en students situation i fikarummet eller i korridoren.
  
  
• Undvik att skicka mejl till studenten med kopia till andra berörda personer (kursledare, studierektorer, lärare) utan studentens tillstånd.

Om en student har en tidigare avslutad utbildning, eller relevant yrkeserfarenhet, kan hen ansöka om tillgodoräknande. Rätten att tillgodoräkna tidigare utbildning regleras i högskoleförordningen 6 kap. 6-8 §§.

Studenten ansöker om tillgodoräknade via Ladok Student. Instruktioner finns på studentwebben.

En handläggare skickar sedan tillgodoräknandeärendet till en ämnessakkunnig, till exempel PSR, för bedömning. Handläggaren bifogar ett yttrandeförslag som den ämnessakkunniga ska svara på.

Tillgodoräknande av en kurs görs vanligtvis mot en examen. Det går även att tillgodoräkna sig tidigare utbildning, eller yrkeserfarenhet, som motsvarande en specifik kurs eller del av kurs. Det övergripande målet är att studenten ska kunna ta ut en examen och/eller få ett slutresultat på en kurs. Varje tillgodoräknandeärende måste prövas individuellt.

Tillgodoräknande för yrkesexamen

Kurser som inte ingår i studentens program måste tillgodoräknas för att kunna ingå i en yrkesexamen. Det gäller både kurser lästa vid andra universitet/högskolor (inklusive utlandsstudier) och kurser lästa vid SLU (utanför programmet). Både valbara och obligatoriska kurser kan tillgodoräknas.

Yrkesexamen - valbar kurs: Bedöm om kursen är relevant för yrkesexamen i relation till examensmålen och examenskraven. Bedöm eventuell överlappning med kurser som ingår i programmet. Överlappar innehållet i kursen med innehållet i en annan kurs som studenten har läst eller planerar att läsa?

Om det finns tveksamheter som gäller till exempel överlappning kan det vara bra om studenten får hjälp med att göra en studieplan så att hen får ihop sina kurser och kan uppfylla examenskraven för den tänkta examen. Att fundera på för landskapsarkitektexamen och agronomexamen – kan kursen räknas som färdighetstränande respektive agronomprofilerande?

Yrkesexamen - obligatorisk kurs: Jämför kursmålen i den avklarade kursen med kursmålen i den obligatoriska programkursen. Om målen i huvudsak överensstämmer kan kursen tillgodoräknas. Det är möjligt att tillgodoräkna del av kurs och även del av modul.

Tillgodoräknande för generell examen

Studier från andra svenska universitet/högskolor kan normalt tas med i en generell examen utan beslut om tillgodoräknande.

Kurser från svenska lärosäten som ska ingå i en generell examen behöver bara tillgodoräknas om kursen ska ersätta en programkurs som krävs för en programkopplad examen. I sådana fall gäller samma bedömningsgrunder som för obligatoriska kurser i en yrkesexamen. Detta är dock mindre vanligt då  studenter inte längre antas till program med programkopplad examen.

Studier från utländska lärosäten måste alltid tillgodoräknas, både för en generell examen och yrkesexamen. En handläggare informerar en ämnessakkunnig, till exempel PSR, om kursernas omfattning och den ämnessakkunniga bedömer nivå och huvudområde.

Vem ansvarar för vad?

Beslut om tillgodoräknande av både svensk och utländsk utbildning/motsvarande för en yrkesexamen fattas av handläggare.

Handläggaren inhämtar ett yttrande från berörd PSR eller annan ämnessakkunnig och yttrandet utgör underlag för beslutet. Kurser som tillgodoräknas för en yrkesexamen kan även tas med i en generell examen.

Dock gäller inte det omvända för kurser som enbart tillgodoräknas för en generell examen. Då måste nytt beslut om tillgodoräknande fattas för att kurserna ska kunna ingå i en yrkesexamen.

Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning för en generell examen vid SLU fattas av en handläggare. Handläggaren inhämtar ett yttrande från ämnessakkunnig (kan vara PSR) om ämnes- och nivåspecificering krävs. Yttrandet utgör underlag för beslutet.

Beslut om tillgodoräknande av del av kurs fattas av en handläggare efter yttrande från examinatorn på den aktuella kursen, oavsett vilken examen kursen eventuellt ska ingå i.

Om du har frågor om processen för tillgodoräknande, kontakta handläggarna på tillgodoraknande@slu.se. Det finns mer information och svar på vanliga frågor om tillgodoräknande på studentwebben och i SLU:s tillgodoräknandeordning.

Utresande studenter

På studentwebben finns samlad information om utbytesstudier.

Inför utbytesstudier ska PSR, i samråd med studenten, upprätta en överenskommelse om vilka kurser som kan läsas vid det utländska lärosätet. Det görs via ett undervisningsavtal (learning agreement) som signeras av PSR.

Digitala undervisningsavtal signeras i databasen Moveon. SLU:s mobilitetsteam kan skapa ett konto åt dig så att du kan signera digitala undervisningsavtal (Online Learning Agreement, OLA). Du får då ett mejl när det är dags att signera ett OLA. Kontakta mobility@slu.se om du är ny programstudierektor och behöver ett konto i Moveon.

Här hittar du instruktioner för digitala undervisningsavtal (på engelska).

Praktik

SLU erbjuder Erasmusstipendier för praktik inom Europa (2-12 månader) till studenter som har en praktikkurs om minst 15 hp i sitt program.

ELLS - Euroleague for Life Sciences

ELLS är ett europeiskt universitetsnätverk där SLU medverkar. Masterprogrammet EnvEuro ingår i ELLS-samarbetet. ELLS erbjuder även sommar-/intensivkurser och en årlig studentkonferens. Mer information om ELLS.

Avtal om utbildningssamarbeten

Sök befintliga avtal.

Vill du formalisera ett samarbete med ett annat lärosäte genom avtal? Kontakta de internationella handläggarna vid utbildningsavdelningen för råd och stöd.

Instruktion för att upprätta ett nytt avtal.