En universitetsutbildning, eller högre utbildning i allmänhet, skiljer sig på många sätt från gymnasieutbildning och andra former av fort-och vidareutbildning. Enligt högskolelagen ska de vara forskningsanknutna.
Vad som har lagts i begreppet forskningsanknuten undervisning har varierat över tid, men idag finns det en utbredd samsyn på vad forskningsanknuten utbildning innebär. Det handlar inte framförallt om vem som undervisar utan om hur lärare undervisar och vad studenterna gör och lär sig.
Undervisning kan vara forskningsanknuten på olika sätt och ett vanligt sätt att beskriva detta är att dela in forskningsanknuten undervisning i fyra olika typer. Det kan till exempel handla om att lärare förmedlar kunskaper från aktuell forskning i sin disciplin eller lär ut vetenskapliga metoder och processer. Båda dessa sätt att forskningsanknyta undervisningen handlar om vad läraren gör och innehållet i undervisningen. Men forskningsanknuten undervisning kan också vara betydligt mer studentaktiverande och då kan det handla om att studenterna aktivt analyserar, diskuterar och kanske till och med kritiserar vetenskapliga resultat eller publikationer. Slutligen kan forskningsanknytning innebära att studenterna, mer eller mindre på egen hand, genomför småskaliga vetenskapliga studier utifrån den kunskapsnivå de befinner sig på.
Genom en tydligt forskningsanknuten utbildning ska studenterna efter en universitetsutbildning ha blivit bekanta med forskningen i sitt ämne och kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till olika kunskapsanspråk. Den utexaminerade studenten ska också ha förmågan att bidra med ny kunskap och kunna arbeta i linje med några av ämnets vetenskapliga metoder.
För att komma i kontakt med våra pedagogiska utvecklare
epu@slu.se.
För frågor om våra utbildningssystem
utb-system@slu.se.
Har du frågor om mediaproduktion
utbildningsmedia@slu.se.
Avdelningen för lärande och digitalisering