Varning för nätskojare

Under senare tid har phishing (uttalas fishing) blivit en allt vanligare metod för att försöka få åtkomst till andra människors data, exempelvis kontonummer till banker.

Det finns många metoder för phishing. Bland annat förekommer det att man har lagt upp så kallade banners på olika webbsidor där man uppmanas att kontrollera att ens kreditkortsnummer inte blivit stulet genom att mata in kortnummer och pinkoder m.m. Det ska man självfallet inte göra. Andra försök har varit betydligt mer subtila då man klonat kända e-handelsplatsers och bankers webbsidor. Via dessa sidor har man sedan ’fiskat’ upp kontokortsnummer, koder m.m. från intet ont anande personer.

Det vanligaste och klumpigaste sättet är dock att man slumpmässigt skickar ut e-post lite på måfå. Vanligen innehåller dessa uppmaningar från en bank att man bör följa en länk till en webbsida där man skall mata in sina inloggingskoder eftersom det uppstått ett säkerhetsproblem hos banken. En bank går aldrig ut till sina kunder via mail!

Mail av detta slag är alltid bedrägeriförsök och man skall ta bort dom utan att klicka på eventuellt bifogade länkar. En annan variant är de så kallade Nigeria-breven som numera sänds i digital form via e-post. Man får ett lukrativt erbjudande som kan handla om att låna ut sitt bankkonto samt någon form av startkapital för att föra ut pengar från något land. Om ett erbjudande via mail verkar för bra för att verka sant så är det förmodligen inte sant – dvs ett bedrägeriförsök.

Tyvärr går man aldrig säker för sådan här verksamhet. E-postadresser är att anse som allmän information eftersom de sprids via varje mail vi sänder.
SLU:s e-postadresser är minst lika spridda och därmed utsatta som alla andra e-postadresser. Från IT-enhetens sida utförs sedvanliga vanliga åtgärder för att förhindra så kallad spam (oönskad e-post), men det är i stort sett allt man kan göra. Det är således upp till var och en att vara på sin vakt mot bedrägeriförök.