Tips för ansökningsskrivning: Impact – att visa på forskningens nytta

Cambridge Dictionary definierar impact som “a powerful effect that something, especially something new, has on a situation or person”. När det gäller forskningsfinansiering innefattar impact även vissa förväntningar på avkastning av offentliga (eller privata) investeringar eller konkret samhällsnytta. Men vad som menas med avkastning eller nytta tolkas olika av olika finansiärer och speglas ofta av deras fokusområden och strategier. Exempelvis använder Vetenskapsrådet (VR) som regel ord som betydelse eller vetenskapligt nytänkande istället för impact, och efterfrågar ofta ”på vilket sätt projektet flyttar fram eller förnyar den aktuella forskningsfronten” i sina utlysningar. Formas tolkar däremot impact med utgångspunkt från samhällsnyttan, vilket i deras fall huvudsakligen fokuserar på hur ett projekt på kort eller lång sikt kan bidra till en hållbar utveckling. För dessa och majoriteten av övriga finansiärer förväntas effekterna av ett visst projekt utvecklas naturligt över tid, även om typen av impact mycket väl kan vara relativt förutsägbar. Till skillnad definierar Horisont Europa impact klart och tydligt som “wider long term effects on society…, the economy and science”.

Olika typer, målgrupper och omfattning av impact

Ett forskningsprojekt kan medföra effekter inom många olika områden och därför pratar man ofta om olika typer av impact - till exempel vetenskaplig, ekonomisk, pedagogisk eller teknisk. Denna impact kan vara direkt (t. ex. nya innovationer) eller indirekt (t. ex. kunskap som kan påverka beslutsfattande), och antingen påverka samhället i stort eller gynna en specifik målgrupp (t.ex. skogsägare eller bönder). Det är även viktigt att komma ihåg att forskning också kan orsaka en negativ impact, såsom oavsiktliga eller oönskade bieffekter. Detta är tydligt för en del nya digitala tekniker som kan förbättra livskvaliteten för många människor, men som samtidigt kan utestänga vissa delar av samhället eller väcka oro för till exempel personintegriteten.

När man försöker identifiera ett projekts impact är det viktigt att även reflektera över effekternas omfattning. Vissa projekt har en impact som är relativt smal och specifik, till exempel en ny metod som i hög grad gynnar ett särskilt forskningsfält men utöver det inte har så stor tillämpbarhet. Andra projekt resulterar i vidsträckta och genomgripande effekter, till exempel en innovation som kan revolutionera tillverkningsprocesser i flera olika branscher samtidigt. Finansiärer anger ofta, direkt eller indirekt, omfattningen och graden av impact som de förväntar sig. Inom Horisont Europa efterfrågar man som regel en definition av vilken skala (scale - hur utbredd) och betydelse (significance - hur viktigt) en viss typ av impact kommer att ha. Europeiska forskningsrådet (ERC) tolkar detta i termer som ”banbrytande” (ground-breaking) och ”hög risk/hög vinst” (high risk/high gain).

Tidsram

Ibland kan ett projekt uppnå sin impact redan innan projektet är slutfört, men i andra fall blir effekterna av forskning tydliga först många år efter projektets genomförande. Till exempel har vissa vetenskapliga rön (publicerade såväl som preliminära resultat) om Covid-19 utan tvekan haft en märkbar inverkan på den offentliga debatten och till och med på politiska beslut. Detta kan jämföras med den forskningen kring budbärar-RNA (mRNA) i slutet av 1980-talet, som idag ligger till grund för utvecklingen av mRNA-baserade vacciner mot viruset (SARS-CoV-2) som orsakar Covid-19. För den typen av bred nyfikenhetsforskning blir ofta inte ett projekts påverkan synlig förrän år eller årtionden efter slutförandet och kräver vanligtvis att många andra pusselbitar faller på plats. Ett annat exempel är forskning av samhällsvetenskaplig/humanistisk karaktär såsom genusforskning, där betydelsen av en studie blir påtaglig först när ett visst socialt eller politiskt sammanhang uppstår. När det gäller Horisont Europa är det även viktigt att observera att begreppet impact endast avser de långsiktiga effekterna, medan effekter på medellång sikt kategoriseras som outcomes.

För att synliggöra kopplingen mellan ett forskningsprojekt och dess potentiella impact, är det ofta en god idé att antingen i ord eller visuellt försöka kartlägga forskningens möjliga effekter. I en sådan beskrivning ska man vara så konkret som möjligt, men när det gäller basal grundforskning måste man ofta vara visionär och lyfta fram möjliga framtida scenarion för att illustrera forskningens potentiella impact. Beroende på sammanhanget kan kartläggningen göras framåt eller bakåt i tiden, som beskrivs nedan.

Kartläggning framåt

Effekten av grundforskning kan sträcka sig från omedelbar till långsiktig, men medan effekterna på kort till medellång sikt är lättare att identifiera, kan den långsiktiga effekten bara svagt anas, då den ofta är ett resultat av både krångliga och oförutsägbara vägar. I sådana fall kan man använda strategin att kartlägga sin impact framåt för att utforska och beskriva forskningens effekter. Detta innebär att man utgår från projektets förväntade resultat och arbetar sig igenom en kedja av mer eller mindre förutsägbara effekter, för att sedan spekulera i mer osäkra, långsiktiga typer av impact.

Resultaten av ett VR- eller ERC-projekt, som exempelvis upptäckten av en cellulär process eller mekanism, kan visserligen vara direkt användbara inom ett visst forskningsfält. Men det är betydligt svårare att förutspå när och hur en sådan upptäckt skulle kunna ligga till grund för en ny behandling eller läkemedel, eftersom detta förmodligen beror av annan vetenskaplig och teknisk utveckling, eller till och med på slumpen.

Ett aktuellt exempel är just den ovan nämnda forskningen kring budbärar-RNA (mRNA), utförd av den amerikanska forskaren Katalin Kariko i slutet av 1980-talet, som idag hjälper oss i vår kamp mot Covid-19.

Kartläggning bakåt

Inom tillämpad eller utmaningsstyrd forskning, där finansiären har ett tydligt uttalat mål med en viss utlysning, är det vanligtvis relativt enkelt att förstå vilka effekter ett projekt förväntas uppnå (expected impacts).

Inom pelare 2 av Horisont Europa delas de förväntade effekterna in i så kallade destinationer (breda samhällsutmaningar som ska hanteras via forskning och innovation), där de preciseras som exempelvis “hållbara, hälsosamma och inkluderande livsmedelssystem som samtidigt gynnar såväl klimatet som anpassning till…” (“sustainable, healthy and inclusive food systems delivering co-benefits for climate mitigation and adaptation…”). För varje destination definieras även de förväntade resultaten/utfallen (expected outcomes) på medellång sikt redan i utlysningstexten, exempelvis som ”öka kapaciteten att förhindra, övervaka och (bio)kontrollera viktiga växtskadegörare…” (“enhance capacities to prevent, monitor and (bio)control important plant pests”).

I den här typen av utlysningar handlar en kartläggning bakåt om att beskriva de mellanliggande stegen som mest effektivt skulle kunna koppla samman projektets resultat med utlysningens förväntade utfall och dess övergripande målsättning. För att din kartläggning ska bli trovärdig är det viktigt att försöka identifiera nyckelintressenter eller mottagare av forskningsresultaten i de olika stegen, samt även beskriva hur resultaten ska spridas och nyttiggöras på bästa sätt.

Att identifiera de förväntade effekterna av forskning är viktigt, men tar dig ändå bara halvvägs när det gäller att beskriva impact för finansiärer som Formas eller Horisont Europa – för att ge en fullständig bild måste du även beskriva hur du ska gå till väga för att uppnå den.

I många av sina utlysningar kräver Formas att du utformar en kommunikationsplan som säkerställer att din forskning kommer att nå ut till rätt målgrupp, medan du i ansökningar till Horisont Europa måste styrka din förväntade impact genom att skriva en övertygande sektion med titeln ”Measures to maximise impact”. I båda dessa fall måste du tydligt identifiera och beskriva vilka målgrupper och intressenter som är mest relevanta för projektet. Du behöver också ta reda på och redogöra för hur du planerar att nå ut till och samarbeta med dessa grupper för att uppnå maximalt nyttiggörande av dina resultat. Ofta kräver detta en dialog med dina målgrupper redan i ansökningsfasen.

Det blir även allt vanligare att finansiärerna trycker på att målgrupperna aktivt ska delta i planeringen och/eller utförandet av forskningsprojekt, för att garantera att forskningen är designad för att möta verkliga utmaningar och behov. Detta illustreras av UK Economic and Social Research Council (ESRC) som skriver att “samproduktiva former av forskning (dvs. forskning som bedrivs tillsammans med, snarare än om, människor i en iterativ process av kunskapsutbyte) har en stark potential att uppnå både akademisk och social impact” (“more co-productive forms of research (i.e. research undertaken with rather than on people in a collaborative, iterative process of shared learning) offer particular potential for impact academically and socially”).

Se även sidan Kommunikation och Dissemination. Tips finns också på ESRC:s webbplats.

När du väl har identifierat de potentiella effekterna av ditt forskningsprojekt och hur du ska uppnå dem, gäller det att även få ner en övertygande beskrivning av hur din forskning möter finansiärens krav i en specifik utlysning – på papper. Finansiärernas riktlinjer om hur du ska eller kan beskriva impact varierar från tydliga och exakta till ganska allmänna. Nedan ges vägledning angående Horisont Europa och andra finansiärer separat, beroende av att Horisont Europa använder en mycket tydligare definition av impact och ger mer detaljerade instruktioner för hur den ska beskrivas.

Horisont Europa

Ansökningsmallen till Horisont Europa-utlysningar inom pelare 2 innehåller tre delar som behandlar impact:

• “Project’s pathways towards impact”
• “Measures to maximise impact – Dissemination, exploitation and communication”
• “Summary”, med detaljerad vägledning för hur du ska fylla i respektive sektion.

I den första delen förväntas du beskriva hur projektets resultat skulle kunna få en varaktig effekt även efter projektets slut, med fokus på målgrupper, olika typer av impact, faktorer som kan underlätta respektive begränsa impact, samt omfattningen och betydelsen av din impact. Medan denna del är av mer övergripande natur, ska du i sektion två gå in mer specifikt på din plan för dissemination/spridning och exploatering, samt beskriva din strategi för hantering av de immateriella rättigheter som hypotetiskt skulle kunna uppstå genom projektet. Den tredje delen, sammanfattningen, ska vidare innehålla en tabell över ”specifika behov”; ”förväntade resultat”; ”spridning, exploatering och kommunikation”; ”målgrupper”; ”resultat”; och ”påverkan” (”specific needs”; ”expected results”; ”dissemination, exploitation and communication measures”; ”target groups”; ”outcomes”; och ”impacts”). I ansökningsmallen kan du även hitta exempel på vad var och en av dessa kategorier kan innefatta.

Andra finansiärer

De flesta andra finansiärer, inklusive svenska VR och Formas, efterfrågar som regel att impact beskrivs i en separat del av ansökan. Även om de ofta ger en viss vägledning om det förväntade innehållet, anger de sällan någon bestämd struktur. VR låter forskarna själva integrera impact-delen ”Significance and scientific novelty” i sin projektbeskrivning, medan Formas istället använder sig av en mall där samhällsnytta och planerad kommunikation med målgrupper ska behandlas i en egen sektion (eller två sektioner för några utlysningar).

Andra finansiärer, som Vinnova, ställer olika krav på impact-beskrivning beroende på utlysning, vilka kan vara allmänna eller mer specifika. I de fall där finansiären inte ställer några krav på beskrivning av impact, som exempelvis ERC, är det ändå oftast en god idé att inkludera en sådan del och lyfta fram effekter som är i linje med finansiärens fokusområden och strategier.

För ERC, som finansierar spjutspetsforskning, bör man till exempel fokusera på hur och varför projektet är banbrytande, och lyfta fram hög risk/hög vinst (high risk/high gain) dimensionen av den föreslagna forskningen. Om det inte finns några specifika restriktioner om impact-delens längd (antal tecken, ord eller sidantal) är en halv till en sida ett bra riktmärke.

Om finansiären inte anger någon särskild mall eller struktur för impact-delen, kan du förslagsvis använda följande struktur (vilken kan anpassas till ett vetenskapligt eller samhälleligt fokus):

Första stycket

Börja din impact-beskrivning genom att kort påminna läsaren om det problem eller behov som ligger till grund för projektet - till exempel att en potentiellt viktig biologisk process behöver kartläggas eller att det finns ett starkt behov av att lösa en konflikt om resurser.

Efterföljande stycken

Du kan därefter dela in resten av beskrivningen i olika stycken där du tar hänsyn till om finansiären mest är intresserad av grundvetenskapliga frågeställningar eller tillämpad forskning.

För öppna utlysningar från finansiärer som främst är intresserade av grundvetenskapliga framsteg, såsom VR och ERC, bör stycket efter inledningen främst fokusera på vad som är originellt, banbrytande och innovativt med det nya projektet (konceptuellt, metodiskt, och/eller teknologiskt) och i vilken utsträckning det kommer att påverka teori och/eller praktik i olika forskningsfält. För ERC-ansökningar kan man även lyfta fram vad som gör projektet särskilt riskabelt (dvs. konceptuella risker - inte risker förknippade med genomförande), samtidigt som man betonar resultatens potentiellt höga värde (high risk/high gain). I ett avslutande stycke kan du slutligen peka på möjligt nyttiggörande och samhällsrelevans.

För finansiärer som främst fokuserar på samhällsrelevans eller tillämpning av forskning, såsom Formas, bör nästan all text som följer inledningsstycket fokusera på att beskriva hur projektets resultat kan bidra till samhälleliga, tekniska eller ekonomiska mål som är relevanta för den aktuella utlysningen. Till exempel är det i Formas årliga öppna utlysning viktigt att (1) belysa hur projektet bidrar till att uppnå specifika globala hållbarhetsmål eller till nationellt/internationellt politiskt beslutsfattande; (2) styrka att projektet har utvecklats i samråd med relevanta intressenter; och (3) redogöra för en detaljerad kommunikationsstrategi med dessa, och andra, intressenter.

Oavsett finansiär är specificitet nyckeln till att skriva ett effektivt avsnitt om impact, och besvara frågor som; Varför och hur är ett visst vetenskapligt framsteg banbrytande? När är det troligt att de effekter som identifierats kommer att uppstå? Vad mer, utöver det beskrivna projektet, kan behövas för att förverkliga några av de långsiktiga effekterna? Vilka är de mest relevanta intressenterna och hur har de engagerats i projekts utformning och genomförande? Hur kommer kommunikationsstrategin säkerställa att projektets resultat leder till de förväntade effekterna? Den här typen av frågor är vad som behöver behandlas i det här avsnittet.

Med tanke på mångfalden av finansiärer och deras olika förväntningar finns det ingen generell strategi för att formulera/kommunicera effekten av din forskning som passar alla. Detta gör att råden vi kan ge dig här är relativt begränsade, men vi hoppas att de ändå kan ge dig viss vägledning. Grants Office erbjuder även mer djuplodande stöd och råd genom sina seminarier/workshops och kan även ge praktiskt stöd kring specifika utlysningar – så kontakta oss gärna med dina frågor (grantoffice@slu.se). Det kan dessutom vara en god idé att undersöka om institutions- eller fakultetskommunikatörer kan hjälpa dig med stöd eller rådgivning, samt kontakta SLU Holding när du har frågor relaterade till IP-hantering och exploatering. Med dom kan du diskutera frågor som Hur kan forskningsresultat nyttiggöras? Vem kan tillgodogöra sig nyttan och hur? Viktigt redan vid ansökningsskrivandet.

Mer tips och råd om impact i forskningsansökningar kan du hitta här;

• Pathways to impact in Horizon Europe, Lärosäten Syd, briefing
• Economic and Social Research Council: What is impact?
• Science Foundation Ireland: Research Impact
• Mark Reed: How to write a winning impact summary and pathway to impact
• Nature: How researchers are ensuring that their work has an impact