16. Sponsring

Innehållsförteckning

16.1  Bestämmelser om sponsring

16.2  Jämförelse med andra typer av finansiering

16.3  Sponsorns avdragsrätt för olika typer av motprestationer

16.4  Risker med sponsring

16.5  Bokföring av sponsring

16.6  Periodisering av sponsring

16.7  Att tänka på vid barter 

16.1 Bestämmelser om sponsring

Paragraf 15 a i kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) gäller bl.a. inkomster av sponsring.

Sponsring får tas emot endast om inkomsten är av tillfällig natur eller mindre omfattning och om den inte rubbar förtroendet för SLU:s opartiskhet eller skadar SLU:s anseende.

Ett avtal får inte medföra ett ökat behov av medel från statsbudgeten eller att högre avgifter måste tas ut. I ESV:s föreskrifter till förordningen står att medel inte får tas emot om det medför att ordinarie verksamhet inte kan genomföras med den volym och kvalitet som regeringen bestämt. Vidare står det att skriftliga avtal med samarbetsparten måste finnas.

EG-direktivet om offentlig upphandling framhåller att när en upphandlande enhet köper varor, tjänster eller byggentreprenader, ska reglerna om offentlig upphandling tillämpas, oavsett betalningsform för utförd leverans. Om sponsorn endast bidrar med kontanta medel behöver ingen upphandling göras, även om sponsorn ställer krav på varor eller tjänster som motprestation. Om däremot sponsorn ger kontanta medel med kravet att myndigheten använder medlen för köp av sponsorns eller av sponsorn utpekade varor eller tjänster, ska dessa varor och tjänster följa reglerna om upphandling. Om sponsringen skulle bestå av flera olika delar, exempelvis kontanta medel mot en motprestation samt en överenskommelse om köp av varor eller tjänster, måste upphandling genomföras, även om de kontanta medlen avser ett högre belopp än köpet.

När sponsringen rör barter, dvs när en nyttighet byts mot en annan nyttighet, måste alltid upphandlingsreglerna följas. Om inte de erbjudna varorna eller tjänsterna vinner upphandlingen, får inte avtal slutas.

16.2 Jämförelse med andra typer av finansiering

Det är viktigt att skilja sponsring från andra former av ersättningar. Avgifter, till exempel, ska beräknas utifrån principen full kostnadstäckning, d v s både direkta kostnader och en så rättvis andel som möjligt av de indirekta kostnaderna ska täckas. Ett omfattande regelverk finns kring detta.

Vid sponsring är den huvudsakliga motprestationen exponering av företagsnamn eller varunamn för att skapa en positiv attityd till sponsorn. Det handlar alltså inte om att täcka indirekta kostnader för motprestationen för SLU:s del.

Sponsring ska också särskiljas från bidrag, donationer och gåvor. Detta är typer av ersättningar som inte kräver någon motprestation, och som behandlas annorlunda ur beskattningssynpunkt i jämförelse med sponsring. För att sponsorn ska få dra av moms för sina kostnader krävs en motprestation som ökar omsättningen i sponsorns näringsverksamhet.

För att markera skillnaden mot exempelvis gåvor, finns krav på att avtalet mellan parterna ska innehålla motprestationer och ömsesidiga förpliktelser. Motprestationerna ska prissättas till marknadsvärdet i avtalet. Ett samband mellan sponsorns verksamhet och motprestationen måste finnas och motprestationens värde stå i rimlig proportion till betalningen för att inte betraktas som gåva. Det är det viktigt att som mottagare av ersättningen kunna särskilja delarna av motprestationen som tillhandahålls sponsorn samt att värdera och prissätta dessa på ett rättvisande sätt.

16.3 Sponsorns avdragsrätt för olika typer av motprestationer

Det kan vara bra att i förhandlingarna känna till att kraven för att få dra av momsen är tämligen hårda för sponsring.

Om sponsorn inte utnyttjar motprestationerna, kan avdrag av moms förvägras sponsorn för den outnyttjade andelen. Enbart en dispositionsrätt medger inget avdrag av moms. Likaså är sponsring som är menad att förbättra sponsorns goodwill att jämställa med gåva. Med goodwill menas något som förbättrar sponsorns anseende. Reklam måste, för att vara avdragsgill, vända sig mot sponsorns presumtiva kundkrets. Om verksamheten bedrivs över hela Sverige ska reklamen nå hela allmänheten. Det finns flera rättsfall där sponsorn har fått betala in moms i efterhand, eftersom de inte nyttjat motprestationerna eller där man inte kunnat visa på någon ökning av omsättningen i sponsorns näringsverksamhet.

Om motprestationen avser forskning och utveckling är kraven på samband mellan verksamheterna lägre. Det räcker om FoU kan antas få betydelse för sponsorns verksamhet och att sponsorn har ett rimligt intresse av forskningen. Däremot måste sponsorn bedriva näringsverksamheten inom samma område som det FoU-arbete de stöder. Någon omedelbar nytta behöver dock inte finnas. Avdrag medges inte om forskning avser helt allmän och grundläggande karaktär. Avdrag kan inte göras för utbildning.

Medlemsavgifter är inte avdragsgilla, och är det inte heller om det är en del i motprestationen för sponsring. Är sponsorn ett aktiebolag och företagsledaren erhåller fritt medlemskap är sponsringsutgiften avdragsgill som lön. Företagsledaren beskattas för förmånen. Avdragsrätten för motprestationen behandlas alltså lika vad gäller sponsring, som det skulle göra om man direkt köpte varan eller tjänsten.

Villkor för att avdrag ska medges

Avdrag medges om följande kriterier är uppfyllda;

• Utgiften inte utgör gåva
  
  
• Sponsringen ökar eller bibehåller företagets inkomster
  
  
• Sponsorn nyttjar en direkt motprestation som har ett marknadsvärde motsvarande
  sponsringsutgiften eller att utgiften är en direkt omkostnad på grund av en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter.
  
  
• Avdragsrätten för motprestationen speglar avdragsrätten om man handlat varan eller tjänsten direkt

16.4 Risker med sponsring

Vissa risker med sponsring måste uppmärksammas. Det är fortfarande finansieringen via anslag och avgifter som ska garantera att SLU kan utföra sin verksamhet enligt instruktion och regleringsbrev. Om en alltför omfattande del av finansieringen består av sponsring, kan verksamheten bli svår att planera då denna typ av finansieringskälla är mer osäker.

• SLU kan bli beroende av sponsring för att kunna fullgöra sina uppgifter.
  
  
• Sponsorn kan försöka påverka eller styra inriktningen på verksamheten.
  
  
• Allmänhetens förtroende för SLU:s oberoende, objektivitet och opartiskhet kan rubbas.
  
  
• Intressekonflikter mellan SLU och sponsorn kan uppstå så att SLU:s trovärdighet minskar.
  
  
• Letandet efter sponsorer kan ta orimligt mycket tid och resurser från verksamheten.
  
  
• Sponsringen kan gå med underskott.

16.5 Bokföring av sponsring

Ersättning från sponsring redovisas mot:

• konto 3421, Sponsring från statlig myndighet eller
• konto 3422, Sponsring från icke statlig.

Hela den avtalade ersättningen ska redovisas brutto, oavsett om ersättningen sker med pengar eller bytesvaror och bytestjänster.

SLU har även krav på sig att kunna särredovisa kostnader som uppstår p.g.a. sponsring. Institutionen måste ta hänsyn till detta i sin redovisning. Sponsringen måste vara möjlig att följa upp i syfte att avgöra om den utgör ett effektivt resurstillskott. I årsredovisningen ska intäkter och kostnader från sponsringen anges i not.

16.6 Periodisering av sponsring

Vid bokslut kan det bli nödvändigt att periodisera intäkterna från sponsringsavtalet. Större intäkter ska vara bokförda i den period som avtalet gäller.

När fakturering inte har skett

I de fall som fakturering inte har skett, men SLU har genomfört motprestationer ska genomförda motprestationer värderas och det beloppet ska periodiseras som en tillgång:

• debet konto 1390/1391 (upplupna intäkter) med motkontering
• kredit konto 3429.

Använd motpart 60 för statlig motpart.

När fakturering har skett

I de fall fakturering har skett, men SLU inte har uppfyllt motsvarande åtaganden enligt fakturan och en del av beloppet avser framtida motprestationer, ska följande bokföras:

• debet konto 3429 (ange rätt motpart) och
• kredit konto 2395/2396 (förutbetalda intäkter).

16.7 Att tänka på vid barter

Barter är också en form av sponsring som betyder att en nyttighet byts mot en annan.

Ersättningen för en vara eller tjänst består alltså av en bytesvara eller bytestjänst.

En mottjänst för att SLU exponerar ett företag, kan bestå i att SLU tillhandahålls t ex hotelltjänster eller annonseringstjänster som företaget normalt säljer. Bedömning av barteravtal görs på samma sätt som vid bedömning av normal sponsring. Följande bör dock beaktas noggrant:

• Barter får inte vara en metod för att kringgå reglerna om upphandling.
  
  
• SLU får inte låsa sig vid en barterleverantör, om det är mer fördelaktigt att anlita en annan leverantör ska detta göras.
  
  
• Barter utgör inget undantag för moms. Moms utgår på samma sätt som om ersättningen hade varit i pengar.
  
  
• För att tillgodose kravet på öppenhet i uppföljningen ska barteravtalets prestationer avtalas på samma sätt som sponsring och bokföras för att kunna utläsas i SLU:s redovisning.
  
  

Dessa punkter gör att det i vissa fall kan vara olämpligt att ingå barteravtal. De två senare punkterna löses genom att parterna fakturerar varandra. Avtalet ska prissättas för att lättare kunna jämföra priser med andra och se om avtalet är förmånligt, samt för att undvika att Skatteverket inte godkänner avdrag av moms.

Vid barter uppkommer ytterligare en transaktion som ska redovisas eftersom barter handlar om två omsättningar. Redovisningen sker på samma sätt som om ersättningen lämnats i pengar, bortsett från att pengar aldrig lämnas. Vardera parten ställer ut var sin faktura för respektive prestation, vid ren byteshandel motsvarar fakturornas belopp varandra. Moms förs på beloppet på respektive faktura. Ett avräkningskonto används i stället för ett kassakonto som justeras allt eftersom avtalet fullgörs. De erhållna bytesvarorna och bytestjänsterna bokförs som kostnad för inköp av vara eller tjänst.