Tips vid ansökningsskrivande: Köns- och genusperspektiv i forskning
Det finns ökande krav från finansiärer att du ska beskriva om det finns köns- eller genusperspektiv i din föreslagna forskning och hur du planerar att ta itu med dem genom din forskningsdesign, genomförande, utvärdering, tolkning och spridning. Om det inte finns några köns- eller genusperspektiv i din forskning kan du behöva förklara varför inte och hur du har kommit till den slutsatsen.
En del finansiärer refererar endast till genusperspektiv eller genusdimensioner, i så fall bör genus vara i fokus, men du kan behöva ta itu med både genus och kön i din ansökan och i det efterföljande projektet. (Se nedan för en förklaring av skillnaden mellan dessa termer.)
Det är viktigt att inte förväxla genusbalansen inom din forskargrupp med köns- eller genusperspektiv i ditt forskningsinnehåll. En genusbalans är viktig, ibland obligatorisk, men det är vanligtvis inte vad finansiärerna ber dig att beskriva i ett avsnitt kring köns- och genusperspektiv.
Varför är det viktigt? Vad är fördelarna för dig?
Det finns flera anledningar till varför det är viktigt att överväga om det finns köns- eller genusperspektiv i din forskning som du bör ta hänsyn till och beaktagenom att integrera någon nivå av köns- eller genusanalys.
- Det kan få verkliga konsekvenser om du inte gör det. Ditt projekt (intervention/resultat/effekt) kan innebära olika konsekvenser för kvinnor och män även om detta inte alltid är tydligt - till exempel om de potentiella skillnaderna mellan kvinnor och män inte verkar ha någon betydelse i förhållande till ditt specifika forskningsämne. Att ignorera genus/kön, eller att inte inse att genus/kön är en relevant dimension i din forskning kan i värsta fall förvärra genusskillnader i samhället. Om du extrapolerar projektets resultat eller effekten av dessa resultat på hela befolkningen när det bara gäller en andel, kan detta ge vilseledande resultat, få djupgående genusrelaterade konsekvenser, reproducera genusstereotyper eller bibehålla ojämlikhet mellan kön/genus.
- Det förbättrar kvaliteten på din forskning. Genom att ta med några få genusberoende variabler när du samlar in dina data kan du upptäcka mycket viktig och relevant information. Om du är osäker på om eller hur du kommer att kunna få ut det mesta av dessa data, kom ihåg att det också öppnar upp möjligheten för andra forskare att genomföra ytterligare genusanalys - och de kommer att behöva genus-/könsdisaggregerade data och genusdifferentierade statistik. Genom att inkludera dessa i din analys kan du eventuellt få fram ny information, vilket även kan användas av andra i framtida forskning, beslutsfattande, utbildning etc.
- Det ökar din potentiella effekt. Genom att integrera ett genusperspektiv kan du ifrågasätta genusnormer och stereotyper och undersöka genusrelaterade behov, attityder, och beteenden i förhållande till forskningens huvudfokus. Att beakta köns- och genusperspektiv kan leda till mer socialt relevanta forskningsfrågor och kommunikationsstrategier. Detta kommer att öka den samhälleliga relevansen av ny kunskap, teknik och innovationer. Genom att inte göra det kanske dina forskningsresultat och effekter inte är lika tillämpliga på alla.
- Det gör din ansökan mer konkurrenskraftigt. Finansiärer ber dig att överväga dessa perspektiv i din forskning och därigenom erkänna deras betydelse. Sökande som behandlar köns- och genusperspektiv på lämpligt sätt kommer att ha en konkurrensfördel jämfört med dem som inte gör det. Om du väljer att ignorera dem eller inte motiverar varför de inte är relevanta för ditt projekt riskerar du att förlora poäng.
Hur vet du om det finns köns- eller genusperspektiv på din forskning?
Ett enkelt svar på detta är att om din forskning kommer att påverka människor har den köns- eller genusperspektiv!
Du kan också fråga dig själv om din forskning kommer att involvera människor? Detta kan vara otydligt i början, till exempel vid insamling av information på lantbruksnivå som kan inkludera uppgifter om enskilda lantbrukare. Senare övervägningar kring dina forskningsresultat kan skilja sig åt om du skulle skilja mellan deras genus/kön, i någon fas av forskningen eller spridningen av resultat.
Det är viktigt att komma ihåg att i djurstudier är könen på de djur som studeras också en viktig dimension som du kan överväga att samla in disaggregerade data för.
Rapporter publicerade av Europeiska kommissionen (2020) och Kilden Gender Research (2018) presenterar fallstudier som belyser hur genus är relevant för flera forskningsområden. I Europeiska kommissionens rapport föreslås också olika metoder för att integrera genusperspektiv i din forskning. Att läsa fallstudier från sådana rapporter kan inspirera dig att tänka på hur genus kan vara viktigt i ditt eget projekt.
Hur adresserar du köns- eller genusperspektiv i din ansökan/projekt?
Du kan integrera genusperspektiv i olika stadier av din forskningsprocess:
- Medan du utformar dina forskningsfrågor. Bristande uppmärksamhet på de potentiella effekterna av genus- eller könsskillnader kan begränsa omfattningen av din studie. Genom att felaktigt anta att det inte finns några skillnader eller att din forskning är genusneutral kan du missa möjligheter till innovation, begränsa giltigheten av dina slutsatser eller leverera resultat som oavsiktligt gynnar ett genus/kön. Lär dig om potentiella genus- eller könsskillnader inom ditt forskningsområde, konsultera brett och uppmuntra införandet av olika perspektiv i din forskningsdesign.
- Under analysfasen. Om kulturella attityder, behov och beteenden är faktorer som kan avgöra resultaten av din studie, bör du överväga att inkludera genusanalys (eller motivera varför du har valt att inte göra det). Kön bör beaktas i din analys varhelst det är relevant, till exempel i biomedicinsk forskning (djur och människa) eller i produkt-, process- eller systemdesign. Observera att andra sociala identiteter kan interagera med kön och/eller genus, till exempel ålder, social klass/socioekonomisk status, etnicitet/ras, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion/religiösa övertygelser kan öka eller minska kön-/genusskillnader. Att tänka på hur olika sociala identiteter är ömsesidigt uppbyggda är ett eget forskningsområde som kallas intersektoriell forskning.
- När du rapporterar dina resultat. Om det finns skillnader i dina forskningsresultat baserat på genus och/eller kön, bör du beskriva dem och publicera genus-/könsdisaggregerade data. Om du inte rapporterar några genus- eller könsskillnader bör du ange detta på ett sätt som gör det tydligt om de inte finns eller om du inte har utfört denna typ av analys.
Graden av integrering av kön/genusperspektiv och kön/genusanalys i ditt projekt beror naturligtvis på projektets storlek (budget, resurser, varaktighet etc.).
För mindre projekt, där endast ett fåtal individer kommer att delta, kan du troligen inte inkludera någon i forskargruppen med genusexpertis. I det här fallet kanske du inte gör någon genusanalys inom projektet, men det betyder inte att du inte kan utföra din forskning på ett genuskänsligt sätt. Du kan till exempel:
- Samla genus-/könsdisaggregerade data. Om du samlar in och tabellerar dina data separat för kvinnor och män kan skillnader mellan dem på olika sociala och ekonomiska dimensioner mätas. Du kanske inte väljer att analysera dessa skillnader i ditt projekt, men andra kan använda dina data för dessa ändamål.
- Tänk på genus under intressentengagemang. Om ditt projekt involverar intressenter (dvs. de som påverkar eller påverkas av din forskning) kan du sträva efter meningsfullt deltagande av män och kvinnor i denna process. Detta är särskilt viktigt när ett genus är underrepresenterat, marginaliserat, traditionellt uteslutet från beslutsprocesser eller kan ha olika prioriteringar och behov.
- Lär dig om de potentiella genusimplikationerna av din forskning. Även om du inte tänker genomföra en del av kön- eller genusanalys i ditt projekt kan du ändå visa att du har beaktat effekten av din forskning genom en sådan lins. Du kan beskriva vilka genusdimensioner som är inom ditt forskningsområde och hur dina resultat kan ha antingen en direkt effekt på dessa eller en indirekt effekt genom att hjälpa vidare forskning.
I större projekt, med flera partnerorganisationer och många enskilda deltagare, är det mycket mer troligt att du kan inkludera någon i teamet som har genusexpertis. Det är särskilt viktigt att överväga att göra detta när finansieraren har angett att genus är ett kärnelement eller en övergripande fråga i den utlysning du söker till. Denna person kan identifiera och integrera genusperspektiv i hela projektet och hjälpa till att skriva ansökan.
Inom SLU finns flera forskare med genusexpertis, som också bedriver forskning inom våra kärnfokusområden. Överväg att kontakta en av dem om du behöver den dimensionen i ditt projektteam. Om du är osäker på hur du hittar rätt person eller personer är du välkommen att kontakta Grants Office (grantsoffice@slu.se) så hjälper vi dig.
Se nedan för länkar till många verktyg och resurser som du kan använda för att utbilda dig själv om att integrera köns- och genusperspektiv i din forskning.
Vanliga fel - försök att undvika dem!
- Blanda inte ihop genus med kön. Många finansiärer skiljer mellan genus (gender) och kön (sex), så var försiktig så att du inte använder termerna omväxlande. Kön avser biologiska attribut, inklusive fysiska egenskaper, kromosomer, genuttryck, hormoner och anatomi. Genus avser socialt konstruerade roller, beteenden, uttryck och identiteter. Du kan skriva om båda i din ansökan, men var tydlig att du förstår skillnaden.
- Genusperspektiv handlar inte bara om kvinnor. När man behandlar genusperspektiv i ansökan och projekt är en gemensam strategi endast att överväga hur forskningen kommer att påverka eller inkludera kvinnor. Det är dock viktigt att överväga om det kan finnas perspektiv som är relevanta för män, kvinnor, flickor, pojkar eller icke- binära.
- Lämna inte avsnittet tomt. Om finansieraren ber dig skriva om köns-eller genusperspektiv, ta dig tid att antingen göra det eller motivera varför du tror att det inte är relevant för ditt projekt. I det senare fallet, ha trovärdiga motiv - gör inte svepande uttalanden som du inte kan backa upp (till exempel "detta projekt har inga genusdimensioner" eller "detta forskningsområde är genusneutralt"). Dessa typer av uttalanden är ofta ogrundade och kan irritera utvärderare - du vill inte det!
Genusbalans - det är också viktigt
Som anges ovan, även om avsnittet om köns- och genusperspektiv i din ansökan inte handlar om att visa att du har en genusbalans inom din forskargrupp så är det senare inte oviktigt. Vissa finansiärer kräver en genusbalans, medan andra rekommenderar det och kan använda det under utvärderingsfasen som avgörande faktor när flera ansökningar har lika höga poäng (t.ex. Horizon Europe).
Du bör inte bara sträva efter en genusfördelning för att finansiärerna säger det till dig - det kommer att förbättra din forskning och dess effekt. Mångfald i din forskargrupp leder dig till mer socialt relevanta forskningsfrågor och strategier för spridning; som i slutändan leder till mer användbar forskning som är fördelaktig för en bredare befolkning.
Sikta på ett team med minst 40 % kvinnor eller 40 % män och replikera helst denna balans i alla ledarskapsroller och rådgivande styrelser.
Mer information och hjälp
- Vidare läsning (på engelska)
- Gendered Innovations 2: How inclusive analysis contributes to research and innovation. European Commission, 2020.
- What is the gender dimension in research? Case studies in interdisciplinary research. Korsvik, T.R. & Rustad, L.M., 2018.
- Gendered Research: Integrating sex and gender analysis into the research process. LERU (League of European Research Universities), 2015.
- Gendered Innovations: How gender analysis contributes to research. European Commission, 2013.
- Toolkit: Gender in EU-funded research. European Commission, 2011.
- Onlinekurser (på engelska)
- Gendered Innovations: praktiska metoder för köns- och genusanalys, och fallstudier som illustrerar hur köns- och genusanalys leder till innovation.
- GENDER-NET IGAR Tool: riktlinjer (för sökande och utvärderare), checklistor och exempel för att integrera genus i ansökansskrivning.
- Sida’s Gender Toolbox: kunskap, verktyg och inspiration om hur man ska kunna operationalisera jämställdhet mellan genus, genusanalys och jämställdhetsintegrering.
- CGIAR Gender Platform: informations- och inlärningsresurser för att bättre integrera genusperspektivet inom CGIARs tematiska forskningsområden.
- European Institute for Gender Equality: information om genusutmaningar inom 19 politikområden, allt från fiske till kultur. Erbjuder också metoder och verktyg för att hantera dessa utmaningar, inklusive genusanalys, genusintressentkonsultation, könsdisaggregerade data och exempel på god praxis.
- AgriProFocus: Gender in Agricultural Value Chains: en kunskapsplattform som innehåller verktygslådor, utbildning, publikationer och videor.
- Utbildning (på engelska)
- Integrate gender into your scientific research: en gratis onlinekurs från SciDevNet riktad till forskare och studenter.
- Developing gender-sensitive value chains: an e-Course from FAO on addressing gender dimensions in value chain interventions in the agricultural sector.
- Gender in agricultural value chains: en e-kurs från AgriProFocus-nätverket, som introducerar viktiga begrepp i genus-i-värdekedjans approach. Det ger deltagarna förslag på hur man kan ta itu med ämnet inom design av projekt och erbjuder idéer för att genomföra genusförvandlande åtgärder.
- Korta videor
- Understanding the gender dimension - EU Science and Innovation, 2016.
- Integrating gender analysis into research - GENDER-NET IGAR, 2016.
- FAO policy series: gender - FAO, 2016.
- Gender-inclusive research: why and how - Alliance of Bioversity International and CIAT, 2015.
- Gender equality in agriculture: a toolkit - FAO Regional Office for Europe and Central Asia, 2015.
- CGIAR gender and agriculture playlist
- AgriProFocus gender in value chains playlist
- SLU Grants Office
Som alltid kan du kontakta Grants Office för att ställa frågor när som helst, och vi kommer att göra vårt bästa för att hjälpa till. Kontakta oss på grantsoffice@slu.se.
Kontaktinformation
fiona.reid@slu.se, 018-67 3242, 072-2288689