Möjligheterna att få finansiering från vedertagna forskningsfinansiärer varierar mellan SLUs olika områden. Genom fundraising kan externa medel i form av donationer samlas in till forskningsområden eller projekt som är svåra att finansiera via fakultetsanslag eller externa forskningsanslag, eller fungera som komplement till de senare. Fundraising handlar dock inte bara om pengar. Andra positiva effekter som framgångsrik fundraising kan leda till är stärkta relationer med samhället och profilering av universitetet inom prioriterade områden.
Fundraising består framför allt av två aspekter, att proaktivt attrahera finansiering för att kunna genomföra viktiga satsningar, som inte normal forsknings-finansiering löser, och att ta hand om donationer och givare på ett bra sätt så att det blir attraktivt att fortsätta stödja SLU.
Var kommer finansieringen ifrån?
Stödet kan komma från exempelvis en privatperson, stiftelse, en förening eller företag. Det kan även handla om att utverka ett särskilt stöd från en privat eller offentlig forskningsfinansiär vid sidan av deras normala utlysningar, eller att utveckla ett samarbete med en offentlig verksamhet, exempelvis en kommun eller en myndighet. I många satsningar handlar det om att flera aktörer går ihop och tillsammans möjliggör finansieringen. Stödet kan handla om finansiella medel men även utverkas genom arbetstid in-kind eller andra resurser.
Vad kan finansieras genom donationer och samarbeten?
Fundraising vid universitet handlar oftast om att få stöd till forskning (ej uppdragsforskning) men det kan också handla om stöd till infrastruktur, eller utbildning. Vissa typer av projekt eller satsningar är lättare att fundraisa till än andra. Vad som är intressant beror mycket på vem givaren är.
Inom fundraising talas ofta om ”case for support”, vilket enkelt uttryck kan sägas motsvara de huvudsakliga skälen till varför det kan ligga i en donators eller annan parts intresse att ge sitt stöd; vad pengarna kommer att användas till, vad det kommer att ge för positiva effekter, och varför just vi är bäst lämpade att utföra det. Ett projekt eller en satsning som direkt kan bidra till samhället i stort eller ett område som ligger givaren varmt om hjärtat är ofta det som intresserar donatorer. Här kan SLU:s fundraisers hjälpa forskare och projektledare med att hitta och beskriva idéerna på ett för potentiella givare attraktivt sätt.
För att satsningen ska bli lyckad krävs inte bara ett intressant projekt utan också ett aktivt engagemang från forskarna och fakultets- och/eller universitetsledning.
Tar SLU emot finansiering från vem som helst?
SLU:s målbeskrivning ligger alltid till grund för ställningstagande om en donation kan accepteras eller ej. Donationen eller samarbetet ska vara förenlig med och bidra till att främja målens förverkligande. En donation får alltså inte ha ett ändamål, eller komma från en källa, som förväntas stå i motsättning till SLU:s mål. Lika stor tyngd läggs vid SLU:s akademiska autonomi – till en donation får inte knytas villkor som kan påverka SLU:s akademiska frihet, integritet, oberoende eller förmåga att utföra sitt uppdrag på ett korrekt och opartiskt sätt.
Givaren kan välja att vara mer eller mindre synlig genom pressmeddelande och annan kommunikation externt, däremot kan inte SLU ta emot anonyma gåvor.
Kontakta oss!
Har du en idé om ett projekt eller annan satsning som vore intressant att fundraisa till kan du fylla i ett formulär till SLU:s projektportfölj eller kontakta fundraising-ansvarig på din fakultet eller SLU:s centrala fundraiser. Det samma gäller om du har kontakt (direkt eller indirekt) med en potentiell donator eller samarbetspartner. Det är viktigt att stämma av ifall liknande initiativ pågår innan fördjupad kontakt tas med tilltänkt donator. Tveka inte att höra av dig om du har frågor!
Se inspelningen från Annual funding day 2022 på SLU Play! Dagen gav bland annat inblick i vilket stöd SLU-forskare kan få från Grants Office, Fundraising och SLU Holding, och som syns på bild; panelamtal mellan Erika Godoy (Vetenskapsrådet), Alexandre Dubois (Formas), Camilla Sjörs (Vinnova), Ninad Bondre (SLU), Gergana Hamberg (Stiftelsen för Strategisk Forskning), och Johan Beck-Friis (Marie-Claire Cronstedts Stiftelse). Foto: Åsa Formo