Utbildningshandboken kapitel 3

Studenter och studentstöd

3.1 Utgångspunkter
3.2 Lärmiljöer
3.3 Lika villkor
3.4 Studie- och karriärvägledning
3.5 Studera med funktionsnedsättning
3.6 Studenters upphovsrätt
3.7 Studenters försäkringar
3.8 Studenters kostnader och ersättningar
3.9 Studieavgifter
3.10 Återbetalning av studieavgifter
3.11 Studenters skuldförhållanden
3.12 Stipendier
3.13 Studieuppehåll och -avbrott
3.14 Studentinflytande
3.15 Klagomålsrutiner
3.16 Överklaga beslut

Genvägar till övriga delar av Utbildningshandboken

3.1 Utgångspunkter

Nationella regler

”Med student avses … den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning …” (Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap.)

SLU-regler

• Endast antagna och registrerade studenter har rätt att delta i utbildningen.
• Den som är antagen till ett utbildningsprogram är inte automatiskt antagen till alla kurser inom programmet. Alla studenter måste uppfylla de krav på särskild behörighet som gäller för varje enskild kurs för att kunna antas till dessa. Behörighetskraven framgår av kursplanerna.
• En inresande utbytesstudent vid SLU (på grundnivå eller avancerad nivå) räknas som programstudent med tillgång till programkurser under utbytestiden.

Länkar

Studentwebben

Tillbaka till kapitlets början

3.2 Lärmiljöer

Viktiga begrepp

En lärmiljö är en fysisk eller virtuell plats för lärande. Den kan finnas inomhus, utomhus eller på webben.

Formella (fysiska) lärmiljöer utgörs av aulor, undervisningssalar, laborationssalar och grupprum (med mera) som kan bokas för lärarledd undervisning.

Informella (fysiska) lärmiljöer utgörs av sådana publika utrymmen (oftast i anslutning till formella lärmiljöer) som används av studenter för enskilda arbeten eller grupparbeten.

Lärplattformar (Learning management system) utgör en del av den virtuella lärmiljön.

Policy

SLU:s lärmiljöer ska

• vara tillgängliga för alla individer, (Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken)
• erbjuda en god arbetsmiljö för lärare och studenter,
• främja studenters lärande i olika former,
• tillgodose sociala och intellektuella behov,
• underlätta dialog mellan lärare och studenter,
• stödja dialog och samarbete mellan studenter samt
• vara flexibla på kort och lång sikt.

SLU:s hantering av lärmiljöer ska karaktäriseras av

• genomslag för pedagogiska visioner,
• långsiktighet och flerårig planeringshorisont,
• likformig hantering oberoende av fakultet eller ort,
• styrbarhet och överblickbar ekonomi samt
• rationell supportorganisation.

SLU-regler

• Undervisning, prov eller annan verksamhet inom utbildningen får inte störas.
• I normalfallet får en student inte ha med barn eller husdjur vid undervisningen. Läraren (för ett enskilt undervisningstillfälle) eller kursledaren (för en hel kurs) avgör vad som gäller i varje enskilt fall.
• Särskilda ordningsregler och ibland säkerhetsföreskrifter gäller för vissa lokaler och verksamheter inom utbildningen, till exempel för laboratorier, bibliotek, djurstallar, kliniker, under exkursioner och studiebesök samt vid examination, se 8. Examination (prov) och obligatoriska moment.

Vem ansvarar för vad?

Fastighetsavdelningen, Lärande och digitalisering samt IT-avdelningen inom verksamhetsstödet samordnar frågor om lärmiljöer.

Länkar

Fastighetsavdelningen, Lokaler och projekt

Lärande och digitalisering

IT-avdelningen

Tillbaka till kapitlets början

3.3 Jämställhet och lika villkor

Viktiga begrepp

Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning.

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se nedan).

Policy

Jämställdhets- och lika villkorsarbetet vid SLU ska leda till lika möjligheter och rättigheter för anställda och studenter i arbetet respektive studierna.

Nationella regler

SLU:s arbete för jämställdhet och lika villkor för alla anställda och studenterutgår från diskriminerings­lagen (2008:567). Lagen har som ändamål att motverka diskriminering och trakasserier samt på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

En utbildningsanordnare får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.

I arbetet med jämställdhet och lika villkor ingår också åtgärder för ökad tillgänglighet.

Vem ansvarar för vad?

SLU:s ansvar

Universitetet ska arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och anställda. Inom SLU finns en organisation för inkluderande arbetsmiljö som är ett stöd i det arbetet. Universitetet har också en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

Anställdas och studenters ansvar

Såväl anställda som studenter vid SLU ska vara delaktiga i att åstadkomma en god arbets- och studiemiljö utifrån ett jämställdhets- och lika villkor-perspektiv.

Instruktioner

På SLU:s webb finns anvisning om vem studenter som blir utsatta för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling kan vända sig till. Där finns också råd till studenter som utsätts för trakasserier, samt rutiner för hur misstänkta ärenden om trakasserier hanteras inom SLU.

Länkar

Trakasserier och Lika villkor

Jämställdhet och lika villkor på SLU

Trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling - policy, regler och rutiner för medarbetare och studenter vid SLU

Organisation av SLU:s arbete med inkluderande arbetsmiljö

Tillbaka till kapitlets början

3.4 Studie- och karriärvägledning

Policy

Studie- och karriärvägledningen vid SLU ska medverka till att studenter och presumtiva studenter

• kan göra sina studie- och karriärval utifrån egna önskemål och förutsättningar, fritt från eventuella begränsande normer,
• får insikt om sina egna resurser och möjligheter i relation till studier och karriärvägar, och om regler inom utbildningens område,
• får tillgång till information i en omfattning som är tillräcklig för att kunna fatta välgrundade beslut om studie- och karriärval.

Nationella regler

Studentstöd

”Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.”

”Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö.” (Högskoleförordningen (1993:100))

Sekretess

Sekretess gäller bland annat i högskolans utbildningsverksamhet ”för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller hos studie- och yrkesvägledningen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”. (Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400))

Undantag
Vägledare kan behöva bryta mot tystnadsplikten vid risk för någons liv och hälsa, samt vid diskriminering eller trakasseriet. (Se Studie- och karriärvagledning på SLU)

SLU-regler

Samtliga vägledande instanser vid SLU ska iaktta sekretess gällande den enskilda studentens personliga förhållanden.

Vem ansvarar för vad?

Studie- och karriärvägledning för studenter vid SLU ges av centrala studie- och karriärvägledare samt av programstudierektorer.

Studie- och karriärvägledare

Studie- och karriärvägledare vid SLU erbjuder professionella samtal. I fokus är individens och gruppens lärandeprocess kopplat till utbildnings- och karriärval. Vägledningens mål är att stärka individens självkännedom samt medvetenhet om möjligheter i sin omvärld för att kunna göra egna väl grundade val.

Programstudierektor

Programstudierektorer kan stötta enskilda studenter i programspecifika frågor och studieplanering inom programmet.

Studenten

Studenten har eget ansvar för att fatta beslut som rör de egna studie- och karriärvalen.

Länkar

Studie- och karriärvägledning

Kontaktinformation till programstudierektorerna finns på respektive programsida på Studentwebben.

Tillbaka till kapitlets början

3.5 Studera med funktionsnedsättning

Viktiga begrepp

Varaktiga funktionsnedsättningar som begränsar studierna kan till exempel vara något av följande:

• läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
• psykisk funktionsnedsättning, till exempel långvariga depressioner eller bipolär sjukdom
• neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), till exempel adhd/add eller autismspektrumtillstånd
• hörsel- eller synnedsättning
• rörelsehinder
• kroniska sjukdomar, till exempel reumatism
• kvarstående problem efter sjukdomar eller skador, till exempel whiplashskada

Med varaktiga funktionsnedsättningar avses tillstånd som begränsar studierna längre än 6 månader.

Policy

Samma lärandemål gäller för alla studenter oavsett eventuella funktionsnedsättningar. Genom pedagogiskt stöd och anpassningar i studiesituationen strävar SLU efter att ge alla lika möjligheter. Syftet med stödet är att studenter ska övervinna hinder i studierna, som uppstår till följd av varaktiga funktionsnedsättningar. Riktat pedagogiskt stöd kompenserar inte för andra svårigheter som studenter kan ha och fråntar inte studenter eget ansvar för studierna.

Nationella regler

Utbildningsanordnare omfattas av diskrimineringslagen, som har till syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett bland annat funktionsnedsättning.

SLU-regler

Den student som har en varaktig (alltså inte tillfällig) funktionsnedsättning som begränsar studierna kan få riktat pedagogiskt stöd. Det ska vara individuellt utformat utifrån studentens funktionsnedsättning och studiesituation.

Vem ansvarar för vad?

SLU:s ansvar

• Samordnare vid utbildningsavdelningen ger vägledning vid ansökan om riktat pedagogiskt stöd, beslutar om stöd och ger rekommendationer om anpassningar.
• Kursledaren beslutar om vilka rekommenderade anpassningar som är möjliga att genomföra i undervisning i relation till kursplanen och vad som är praktiskt genomförbart.
• Examinatorn beslutar om vilka rekommenderade anpassningar som är möjliga att genomföra i examinationer, i relation till kursplanen, betygskriterierna och vad som är praktiskt genomförbart.

Studentens ansvar

Studenten har alltid eget ansvar för sina studier och studieresultat.

För att få tillgång till riktat pedagogiskt stöd ska studenten göra en ansökan via webben och bifoga intyg om funktionsnedsättning. Studenten ska även ha kontakt med en samordnare av pedagogiskt stöd på SLU. Godkänd ansökan resulterar i ett så kallat Nais-besked, med beslutade stöd och/eller rekommenderade anpassningar. Handläggningstiden kan vara upp till tre veckor.

En student med Nais-besked ansvarar själv för att påtala sitt behov av stöd och anpassningar i olika situationer. Det innebär bland annat att ta kontakt med kursledare och andra berörda, för att informera om eventuella behov.

En student med Nais-besked som önskar anpassad examination ska anmäla detta i god tid. Anmälan bör ske vid kursstart, men senast femton (15) vardagar före examinationen. För salstentamen ska behov av anpassningar anmälas i samband med anmälan till själva tentamenstillfället.

Instruktioner

Kontaktuppgifter till samordnare finns på SLU:s webb. Där finns även instruktioner för ansökan om riktat pedagogiskt stöd, information om olika stöd och anpassningar man kan få och vad som gäller kring anpassningar vid examinationer.

Länkar

Studera med funktionsnedsättning

Riktat pedagogiskt stöd för studenter med funktionsnedsättning – vad gäller för dig som lärare?

Tillbaka till kapitlets början

3.6 Studenters upphovsrätt

Viktiga begrepp

Med immateriella rättigheter menas sådant som har eller kan ha immaterialrättsligt skydd enligt gällande lagstiftning, såsom patent, upphovsrätt, varumärkes- och mönsterskydd samt växtförädlarrätt.

Policy

Enligt SLU:s policy för immateriella rättigheter är utgångspunkten att immateriella rättigheter som skapas inom universitetets undervisning och forskning ska tillfalla upphovsmannen. Såväl studenter som anställda vid SLU kan vara upphovsmän (det vill säga ha upphovsrätt) till litterära och konstnärliga verk, och ska behandlas lika i det avseendet. SLU har ingen rätt till eventuella uppfinningar eller liknande, vare sig de är patenterbara eller inte, som kommer ur studenternas arbeten.

Nationella regler

Att återge andras texter, tabeller, bilder och andra illustrationer kan vara ett intrång i upphovsrätten. Det gäller även om citat är markerade och källan är angiven.

SLU:s regler

För studentarbeten som ska publiceras vid SLU gäller att tillstånd från upphovsrättsinnehavaren ska inhämtas för användandet av

• andras tabeller och figurer (bilder, diagram etc.),
• längre textcitat (totalt > 250 ord) från samma källa.

Undervisning

Ljud-/filminspelning eller fotografering av undervisning är tillåten endast om det framgår av kursplanen att det ingår eller efter överenskommelse med berörd lärare. Detta gäller alla typer av undervisning, även exkursioner, studiebesök och liknande. Det är inte tillåtet att utan lärarens tillstånd publicera eller sprida foton, film- eller ljudupptagningar via exempelvis webb eller sociala medier från någon typ av undervisning. Det är inte heller tillåtet för studenter att publicera eller sprida lärarens undervisningsmaterial utan lärarens tillstånd.

Studenter med funktionsnedsättning kan ha möjlighet till riktat pedagogiskt stöd, vilket kan omfatta till exempel ljud- eller filminspelning av undervisning, se avsnitt 3.5 Studera med funktionsnedsättning. Det är endast avsett för eget bruk och även här krävs lärarens tillstånd.

Studentens insamlade data

Data som en student samlat in är som regel inte föremål för upphovsrätt. Under pågående arbete måste alla insamlade data alltid vara tillgängliga för granskning av handledaren och examinatorn.

Om studenten väljer att genomföra ett självständigt arbete (examensarbete) inom ramen för ett pågående forskningsprojekt, är det projektledaren för forskningsprojektet som ansvarar för nödvändig lagring av insamlade data.

För övrigt finns inte någon generell skyldighet för studenten att efter avslutad kurs överlämna sina egna insamlade data till institutionen.

Studentens upphovsrätt

Studenten har upphovsrätt till sitt självständiga arbete och motsvarande. Handledarens medverkan leder inte till gemensam upphovsrätt.

Uppgift om handledare ska framgå vid deponering och publicering av självständigt arbete, se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete). Om resultaten från det självständiga arbetet används för publicering i annat sammanhang, ska den senare publikationen antingen referera till det självständiga arbetet eller ange studenten och handledaren som medförfattare.

Länkar

Policy för immateriella rättigheter

Tillbaka till kapitlets början

3.7 Studenters försäkringar

Viktiga begrepp

VFU = verksamhetsförlagd utbildning

Kammarkollegiet ansvarar för statliga myndigheters försäkringar. Myndigheterna får inte teckna försäkringar någon annanstans än hos Kammarkollegiet.

Policy

Det är viktigt att studenterna får tillgång till relevant försäkringsinformation.

Nationella regler

Den som är student vid ett svenskt lärosäte är försäkrad genom Kammarkollegiets personskadeförsäkring för studenter. Enligt deras regler gäller försäkringen i Sverige under studietid och under direkt färd mellan bostaden och den plats där studietiden tillbringas.

Försäkringen gäller inte under fritiden.

De fullständiga försäkringsvillkoren finns att läsa på Kammarkollegiets webbplats.

Förordning (1982:1077) om ersättning av allmänna medel för skador orsakade av studerande vid statliga högskoleenheter under praktik på icke-statliga arbetsplatser reglerar personskada eller sakskada som student orsakar på VFU-/praktikplatsen. Förutsättningen är att VFU/praktik är föreskriven i en kursplan och studenten är registrerad på kursen i Ladok.

SLU-regler

Studenten behöver vara registrerad på en kurs i Ladok för att med säkerhet omfattas av Kammarkollegiets personskadeförsäkring för studenter. Det behövs dock inte göras omregistrering för att studenten ska delta i förnyad tentamen, men studenten ska anmäla sig till tentamen på vanligt sätt.

För studenter som reser utomlands inom en kurs eller ett självständigt arbete gäller särskilda regler, liksom för inresande studenter – se nedan.

Eventuella skador på djur eller utrustning som en student orsakar vid VFU/praktik räknas som sakskada.

SLU har en verksamhetsförsäkring som täcker SLU:s egen verksamhet. Den kan omfatta skador som orsakas av en student som till exempel deltar i djurambulansen eller på djursjukhuset. Ansvaret ligger hos kursansvarig institution.

Vem ansvarar för vad?

Försäkring för inresande studenter

• Utbildningsavdelningen administrerar försäkring för studenter som reser in via något av de utbytesavtal som ryms inom avdelningens uppdrag. Utbildningsavdelningen administrerar även försäkring för avgiftsbetalande studenter.
• Icke avgiftsbetalande utländska studenter omfattas, förutom av personskadeförsäkringen för studenter, av en försäkring för utländska besökare.
• För utländska personer som inte är studenter på SLU, men som gör praktik på SLU för kortare tid än ett år gäller en försäkring för utländska besökare.

Försäkring för utresande studenter

• Utbildningsavdelningen administrerar försäkring för studenter som reser ut via något av de utbytesavtal som ryms inom avdelningens uppdrag. Utbildningsavdelningen utfärdar försäkringsintyg  till varje student som reser ut enligt sådana avtal.
• Den kursansvariga institutionen ansvarar för försäkring för övriga studenter som reser utomlands inom en kurs, inklusive praktik och självständigt arbete (examensarbete). Det kan ske på två olika sätt; båda förutsätter att institutionen godkänt att studenten studerar utomlands inom ramen för en kurs – se instruktioner på medarbetarwebben.

Länkar

Studentförsäkringar och skadeanmälan

Försäkringar - ”frågor och svar om studentförsäkringar”

Förordning (1982:1077) om ersättning av allmänna medel för skador orsakade av studerande vid statliga högskoleenheter under praktik på icke-statliga arbetsplatser

Verksamhetsförsäkring

Rutiner och information kring externa praktikkurser och verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Tillbaka till kapitlets början

3.8 Studenters kostnader och ersättningar

Policy

Det är viktigt med tidig och tydlig information till studenterna om vem som bekostar vad. SLU ska verka för att så långt som möjligt minimera studenternas kostnader för utbildningen.

Kostnader för material för personligt bruk bekostas normalt av studenten. Det gäller även för studenter som inte betalar studieavgift.

Vid resor inom utbildningen ska om möjligt kollektiva färdmedel prioriteras.

Nationella regler

Generellt gäller följande:

• Det är tillåtet för SLU att ta ut schablonbelopp för litteratur, material, utrustning, kost och logi vid studieresor, men det är viktigt att sambandet är tydligt mellan kostnaden och vad studenten får.
• Grundprincipen är att SLU aldrig får ta ut en större avgift än självkostnaden.
• Studenten ska alltid vara fri att skaffa motsvarande vara eller tjänst från annat håll.
• I vissa fall får SLU lämna ersättning till studenten för utlägg för att täcka (en del av) studentens kostnader. Det är tillåtet att använda schablonbelopp, men det är viktigt att sambandet mellan ersättningen och kostnaden är tydligt.
• Kurslitteratur (inklusive kompendier och kopierat material av större omfattning) betalas av studenten.
• Kopiering, utskrifter och minneskort (eller motsvarande) betalas av studenten. Uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) betraktas som studiematerial och betalas av studenten, exempelvis utskrifter av egenproducerat material. De studenter som deltar i seminarier betalar sina exemplar, det vill säga utskrifter av andra studenters material.
• I det fall studenternas uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) ska finnas i ett obligatoriskt antal för arkivering, ansvarar den kursansvariga institutionen för kopiering av detta antal.
• Studenter med funktionsnedsättning kan ha rätt till gratis kopiering, exempelvis vid behov av förstoringar.
• Den kursansvariga institutionen får ta ut en avgift (självkostnadspris) för kopiering av allmän handling. De första nio A4-sidorna är dock kostnadsfria för studenten. Detta gäller till exempel för frågor och studentens svar vid genomförda skriftliga prov.
• Visst studiematerial, till exempel förbrukningsmaterial (såsom textila material, lera och färger), betalas av studenten om hen själv förfogar över resultatet.
• Förbrukningsmaterial i laborationslokaler betalas av SLU.
• Skyddsutrustning som är nödvändig i utbildningen för att skydda mot ohälsa och olycksfall ska den kursansvariga institutionen eller fakulteten tillhandahålla kostnadsfritt eller mot depositionsavgift. Om fakulteten bedömer att personlig skyddsutrustning är att föredra, ska fakulteten ersätta studenten för utlägg för sådan utrustning. Kläder och annan personlig utrustning betalas dock av studenten.
• Depositionsavgifter för nycklar och/eller kort för tillträde till bibliotek, datorsalar och liknande får förekomma. Det första kortet är kostnadsfritt för studenten.

SLU-regler

Litteratur, kopiering

• Kurslitteratur (inklusive kompendier och kopierat material av större omfattning) betalas av studenten.
• Kopiering, utskrifter och minneskort (eller motsvarande) betalas av studenten. Uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) betraktas som studiematerial och betalas av studenten, exempelvis utskrifter av egenproducerat material. De studenter som deltar i seminarier betalar sina exemplar, det vill säga utskrifter av andra studenters material.
• I det fall studenternas uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) ska finnas i ett obligatoriskt antal för arkivering, ansvarar den kursansvariga institutionen för kopiering av detta antal.
• Studenter med funktionsnedsättning kan ha rätt till gratis kopiering, exempelvis vid behov av förstoringar.
• Den kursansvariga institutionen får ta ut en avgift (självkostnadspris) för kopiering av allmän handling. De första nio A4-sidorna är dock kostnadsfria för studenten. Detta gäller till exempel för frågor och studentens svar vid genomförda skriftliga prov.

Material, utrustning

• Visst studiematerial, till exempel förbrukningsmaterial (såsom textila material, lera och färger), betalas av studenten om hen själv förfogar över resultatet.
• Förbrukningsmaterial i laborationslokaler betalas av SLU.
• Skyddsutrustning som är nödvändig i utbildningen för att skydda mot ohälsa och olycksfall ska den kursansvariga institutionen eller fakulteten tillhandahålla kostnadsfritt eller mot depositionsavgift. Om fakulteten bedömer att personlig skyddsutrustning är att föredra, ska fakulteten ersätta studenten för utlägg för sådan utrustning. Kläder och annan personlig utrustning betalas dock av studenten.
• Depositionsavgifter för nycklar och/eller kort för tillträde till bibliotek, datorsalar och liknande får förekomma. Det första kortet är kostnadsfritt för studenten.

Studieresa i närområdet

Allmänt gäller att resor inom studieorten och dess närområde betalas av studenten. Som närområde räknas platser som kan nås med lokaltrafik inom rimlig tid.

Studieresa med egen bil

En student kan ges ersättning för egna utlägg i form av bilersättning i samband med studieresa, exkursion eller motsvarande inom utbildningen. SLU tillämpar då Skatteverkets norm för skattefri bilersättning per mil. Det är den kursansvariga institutionen som bestämmer om eventuell bilersättning ska utbetalas, och som ska informera om detta före resan.

Studieresa – obligatorisk för examen

Om en kurs medför kostnader för studieresa, ska det framgå i kursinformationen på kurssidan senast fyra veckor före kursstart.

För studieresor utanför studieorten ska den kursansvariga institutionen lämna ersättning för utlägg med minst 50 procent av studentens kostnader för resor och logi. Övriga kostnader står studenten normalt själv för.

Om institutionen inte kan lämna ersättning för minst 50 procent av studentens kostnader för resor och logi ska den tillhandahålla ett kostnadsfritt alternativ till studieresan.

Studieresa – inte obligatorisk för examen

Om en kurs förväntas medföra större kostnader för studenten (vid till exempel internationella studieresor) ska det framgå under övriga upplysningar i anslutning till kursplanen. Om reskostnaderna är mindre (vid till exempel studieresor inom landet) ska det framgå i kursinformationen på kurssidan senast fyra veckor före kursstart.

Praktik

Vid undervisning som består av eller innehåller praktik (arbetsplatsförlagd eller verksamhetsförlagd utbildning) står studenten normalt för alla merkostnader. SLU kan dock lämna ersättning för fördyrande levnadskostnader. Finansiering av sådan ersättning hanteras av ansvarig programnämnd.

Tydlig information ska ges tidigt till studenter i utbildning med praktikkrav. Sådan information ska finnas i presentationer av utbildningen inför ansökan till programmet.

Instruktioner

För att bedöma vad som är nödvändig skyddsutrustning för studenter gäller samma arbetsskyddsregler som för anställda. Exempel på skyddsutrustning är ögonskydd, hörselskydd, andningsskydd, skyddshandskar och skyddsskor. Även skyddsrockar (”labbrockar”) kan ses som skyddsutrustning vid arbete med djurmaterial, kemikalier och mikroorganismer.

Länkar

Blankett för bilersättning och utbetalning finns under 2. Utbetalningar, se Blanketter för ekonomihantering.

Tillbaka till kapitlets början

3.9 Studieavgifter

Nationella regler

En högskola ska ta ut en studieavgift för utbildning på grundnivå och avancerad nivå av den som bedöms vara avgiftsskyldig enligt Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Studieavgifter tas inte ut av medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz. Studieavgifternas storlek ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås för den studieavgiftsfinansierade verksamheten i sin helhet.

SLU-regler

SLU följer SUHF:s rekommendationer angående hantering av studieavgifter. (SUHF:s rekommendation (2018:2) om hantering av avgiftsskyldiga studenter)

Studieavgifter generellt

• Studieavgifterna består av tre komponenter:

1. 1. En grundavgift som beror på vilken typ av utbildning som avses, se nedan.
   2. En studieadministrativ avgift som avser täcka kostnader för mottagande och service, stipendie- och avgiftshantering, bostadsadministration samt marknadsföring för studieavgiftsskyldiga studenter.
   3. En avgift för centrala avsättningar som avser gemensamt finansierade undervisningslokaler.

• Avgiften för centrala avsättningar och den studieadministrativa avgiften lyfts av innan resterande del av studieavgiften fördelas via fakulteterna, på motsvarande sätt som anslagsmedel, till berörda institutioner.
• Uppgifter om studieavgifternas storlek ges på SLU:s webb per kurs, per termin på program samt för hela utbildningsprogram.
• Studieavgifterna beräknas årligen baserat på ersättningsnivåer per utbildningsområde, och fastställs av chefen för utbildningsavdelningen. Vart tredje år görs en översyn och eventuell justering av den studieadministrativa avgiften för att säkerställa full kostnadstäckning. (UNO-beslut 2018-10-30, SLU.ua.2018.1.1.1-3954)
• Hantering av studieavgifter mellan SLU och andra lärosäten samt på samarbets­program regleras i avtal och särskild ordning.

Studieavgifter för utbildningsprogram

• Grundavgiften baserar sig på respektive programs uppdelning i utbildningsområden (se avsnitt 2.2 Ekonomiska förutsättningar) och de ersättningsnivåer per utbildningsområde som gäller i anslagsfördelningen till fakulteterna när studieavgifterna fastställs. Det innebär att program inom samma kategori har samma avgift.
• Studentens kostnad för en hel utbildning bestäms av den uppgift som anges vid antagningen till programmet.
• En programstudent betalar studieavgiften för det program som studenten är antagen till. Avgiften baseras på programmets studiefart och betalas terminsvis i förskott, till dess att programavgiften är betald. Första betalningen avser alltid minst 30 hp.
• En programstudent kan läsa andra kurser, upp till och med 30 hp, än de programkurser studenten antagits till, antingen inom SLU eller vid ett av SLU:s partneruniversitet med utbytesavtal, utan förändrad studieavgift. Om studenten vill läsa mer än 30 hp utanför sitt program, och kursavgiften överstiger motsvarande studieavgift för programmet, betalar studenten mellanskillnaden.
• Den som är programstudent och genomför utbytesstudier i SLU:s regi ska betala studieavgiften till SLU även under utbytesstudietiden.
• En programstudent som vill läsa mer än 30 hp en viss termin betalar utöver terminsavgiften ordinarie kursavgift för fristående kurs som läses utöver programkurserna. Gäller det endast programkurser betalar studenten utöver terminsavgiften ett tillägg i form av procentuell del av terminsavgiften som motsvarar det antal högskolepoäng som överskjuter 30 hp.
• Om studenten får högskolepoäng tillgodoräknade för studier utanför SLU som bidrar till att studenten kan ta ut en examen från SLU, kan studieavgiften minskas i motsvarande omfattning på studentens begäran. Om studenten läst kurser som kan ingå i examen vid andra svenska lärosäten, behövs inget beslut om tillgodoräknande för att sänka studieavgiften. Avdrag från avgiften görs i slutet av utbildningsprogrammet. Detta gäller inte kurser inom ramen för utbytesstudier vid ett av SLU:s partneruniversitet med utbytesavtal.

Studieavgifter för kurs

• Grundavgiften för enskilda kurser baseras på de ersättningsnivåer per utbildningsområde som gäller i anslagsfördelningen till fakulteterna när studieavgifterna fastställs.
• Klassificeringen av kurser i utbildningsområde baseras på respektive kurs ämnesklassificering i Ladok. Om kursen är klassificerad i två ämnen, ligger det först angivna ämnet (som styr kurskoden) till grund för prissättningen. Ämnenas koppling till utbildningsområden framgår av Bilaga 3a: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
• En student som läser en fristående kurs ska betala studieavgift beräknad på de kurspoäng som studenten är antagen till.

När ska avgiften betalas?

Programstudenten ska betala studieavgift inför varje termin tills programavgiften är helt betald, med undantag för anstånd eller studieuppehåll. SLU fastställer senaste tidpunkt för betalning enligt SUHF:s rekommendationer. Hela avgiften måste ha inkommit till SLU för att studenten ska få påbörja terminens kurser.

En student som sökt en fristående kurs och blivit sent antagen eller reservantagen ska betala studieavgiften inom 10 dagar från dess att antagningsbeskedet skickats ut.

Studieavgiften för nyantagna programstudenter omfattar erbjudande om bostad, men inte hyra eller övriga omkostnader förknippade med antagning till eller studier vid SLU, se avsnitt 3.8 Studenters kostnader och ersättningar.

Den student som inte är klar med sina kurser får avsluta kurserna vid senare tillfälle utan extra studieavgift i enlighet med avsnitten 8.4 Obligatoriska moment och 8.9 Förnyad examination. Studenten har möjlighet att bli omregistrerad på kursen utan ny avgift. Det gäller under förutsättning att det finns plats på kursen. Omregistreringen hanteras på samma sätt som för anslagsfinansierade studenter. Observera att programavgiften dock fortfarande måste betalas varje termin, tills den är helt betald.

Om studieavgiften inte betalas inom angiven tid, ska SLU påminna studenten om att betala avgiften inom en viss tid. Betalas inte hela avgiften inom den tid som anges i påminnelsen, ska SLU stänga av studenten från utbildningen till dess att avgiften har betalats. Det finns dock begränsningar för hur sent studenten kan ansluta till en pågående kurs. Studenten ska upplysas om detta i påminnelsen. Beslut om avstängning fattas av chefen för utbildningsavdelningen. Beslutet kan överklagas, se avsnitt 3.16 Överklaga beslut för instruktioner.

Vem ansvarar för vad?

Generellt

• SLU:s styrelse beslutar om grundavgiften som baseras på de ersättningsnivåer per utbildningsområde som gäller i anslagsfördelningen till fakulteterna.
• Universitetsdirektören beslutar om den studieadministrativa avgiften och avgiften för centrala avsättningar.
• Utbildningsavdelningen beräknar och uppdaterar årligen, vid behov, nivån på studieavgifterna.

Enskilda studenter

• Hur mycket en student ska betala för kommande termin beräknas av utbildnings­avdelningen.
• Utbildningsavdelningen fattar beslut i alla individuella frågor om studieavgifter.

Länkar

Frågor och svar om avstängning av student (studentwebben)
Beslut om studieavgifter (medarbetarwebben)
Tuition fees (slu.se)

Tillbaka till kapitlets början

3.10 Återbetalning av studieavgifter

Enligt 12 § i förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor får högskolan betala tillbaka hela eller del av studieavgift om studenten av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen. Återbetalning av erlagd studieavgift till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kan ske i följande fall:

Omständighet	Återbetalning
Student beviljas inte uppehållstillstånd i Sverige.	Antagningsförfarandet avbryts och studieavgiften återbetalas.
Studentens uppehållstillstånd återkallas eller förlängs inte.	Studieavgiften återbetalas.
Student har fått en antagning till ett program villkorad, men uppnår inte villkoret inom tre veckor efter terminsstart och får därför inte påbörja utbildningen.	Antagningsförfarandet avbryts och studieavgiften återbetalas.
Studenten får ändrad avgiftsstatus, till exempel genom medborgarskap.	Studieavgiften återbetalas, från den dagen då uppehållstillståndet för andra skäl än studier börjar gälla.
Studenten beviljas anstånd med studiestarten. (Nekat uppehållstillstånd är inte skäl för anstånd.)	Ingen återbetalning av studieavgiften om anståndet beviljas. SLU behåller avgiften till nästa tillfälle.
Studenten avstängs från undervisning av SLU:s disciplinnämnd eller avskiljs från utbildning av Högskolans avskiljandenämnd.	Ingen återbetalning av studieavgiften.

Studieavgiften kan återbetalas även då andra särskilda skäl finns som gör att studenten är förhindrad att delta i utbildningen. Skälen ska styrkas med intyg. Studieavgiften för kurser där registrering finns återbetalas inte.

Det tillkommer ingen ränta på återbetalade belopp och återbetalning görs endast till samma konto som inbetalningen gjordes från. En student som har fått en återbetalning för en viss kurs eller för första terminen på ett program förlorar sin plats på kursen respektive programmet.

För att täcka merkostnader som uppstår i samband med återbetalning och kostnaderna som genererats i samband med antagning och övrig hantering innan registrering debiteras beviljade återbetalningar med kostnad 5000 SEK (Utbildningsavdelningen, SLU.ua.2025.3.1.2-1782). Det gäller från och med antagningsomgång HT2026.

Vid återbetalning betalas eventuella bankavgifter av studenten genom avdrag på den återbetalade studieavgiften. Begäran om återbetalning ska inkomma inom ett år från dess att studenten skulle påbörjat studierna.

Vem ansvarar för vad?

För att begära återbetalning måste studenten själv styrka de skäl som åberopas. Begäran om återbetalning ska studenten skicka till SLU:s utbildningsavdelning.

Chefen för utbildningsavdelningen beslutar (verksamhetsstödets delegationsordning) om återbetalning av redan inbetald studieavgift.

I avsnitt 3.11 Studenters skuldförhållanden beskrivs konsekvenserna av att studieavgiften inte betalas.

Länkar

Läs mer om anmälnings- och studieavgifter på www.antagning.se.

För den som är utländsk medborgare utanför EU/EEA/Schweiz finns det undantag för studieavgifterna.

Tillbaka till kapitlets början

3.11 Studenters skuldförhållanden

Detta avsnitt gäller såväl skulder orsakade av obetalda studieavgifter som andra typer av skulder där en student är skyldig SLU pengar.

Nationella regler

En student som ska betala studieavgift och inte gör det inom angiven tid och efter på­minnelse från högskolan ska stängas av från utbildningen till dess att avgiften har betalats. ”Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Högskolan får även i ett enskilt fall besluta att examens- och kursbevis inte får lämnas ut förrän avgiften har betalats.” (Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor)

Avgiftsbefriad student

Eventuella skuldförhållanden mellan en avgiftsbefriad student och en kursansvarig institution påverkar inte studentens rätt till undervisning, examination, rapportering av studieresultat eller rätten att få ut kurs- och examensbevis.

Avgiftsskyldig student

Studieavgifter ska betalas terminsvis i förväg. Om en student ändå inte har betalat full studieavgift för ett utbildningsprogram eller en kurs som hen har registrerats på, ska studenten betala återstående belopp innan kurs- eller examensbevis utfärdas.

Tillbaka till kapitlets början

3.12 Stipendier

Viktiga begrepp

SLU får, i mån av anvisade medel, dela ut stipendier till avgiftsskyldiga studenter. (Förordning (2010:718) om stipendier till avgiftsskyldiga studenter) Dessa stipendier får avse hela eller delar av studieavgiften och ska tilldelas särskilt kvalificerade avgiftsskyldiga studenter.

Regler

Följande gäller för utdelning av sådana stipendier vid SLU:

• Stipendiesumman betalas inte ut till studenten utan istället sätts stipendiatens studieavgift ner varje termin så länge stipendiaten bedriver studier inom ett program under programmets ordinarie längd, normalt 4 terminer (120 hp) för ett masterprogram.
• Studenten ska ha godkänts på genomsnittligt minst 20 högskolepoäng per termin under tidigare terminer inom programmet för att erhålla fortsatt stipendium. Studenten måste dock genomföra studierna på masterprogrammet under programmets ordinarie längd, det vill säga 4 terminer (120 hp). Lägre studietakt, om minst 20 hp under en termin, förutsätter därför en studietakt som är högre än 30 hp en annan termin/terminer.
• Erbjudandet om stipendium gäller endast det år och det program som anges i stipendiebeskedet. Om studenten beviljas anstånd med studiestarten till nästkommande läsår kan stipendieerbjudandet komma att omprövas.
• Vid byte av utbildning kan stipendiebeslutet komma att omprövas.
• Om stipendieerbjudandet omfattar endast en del av studieavgiften måste studenten betala resterade del av studieavgiften vid angivet datum.

Särskilda bestämmelser gäller för stipendier som utdelas av stiftelser och donationsfonder som förvaltas av SLU.

Vem ansvarar för vad?

Inom SLU hanteras stipendier till avgiftsskyldiga studenter av utbildningsavdelningen. Chefen för utbildningsavdelningen beslutar om närmare principer och kriterier vid fördelning av SLU:s stipendier av medel från UHR. Beslut om tilldelning av stipendier till berörda studenter fattas av chefen för utbildningsavdelningen.

Länkar

Stipendier

Tillbaka till kapitlets början

3.13 Studieuppehåll och -avbrott

Viktiga begrepp

Anstånd – Studenten behåller sin studieplats, men får skjuta upp studiestarten.

Uppehåll med särskilda skäl – Studenten gör uppehåll i studierna och har garanterad plats på utbildningen efter uppehållets slut.

Uppehåll utan särskilda skäl – Studenten gör uppehåll i sina studier utan ansökan eller utan särskilda skäl.

Definitivt avbrott på program – Studenten avbryter definitivt sina programstudier och upphör att vara programstudent.

Avbrott på kurs – Studenten avbryter sina studier på en kurs.

Nationella regler

”Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan

1. får anstånd med att påbörja studierna, eller
2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.” (Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap.)

Anstånd

”Särskilda skäl för anstånd med att påbörja studierna kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen (2015:613) om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.

Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag.” (UHR:s föreskrifter 2016:1)

Anståndstiden är maximalt 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. (UHR:s föreskrifter 2013:3)

Studieuppehåll

”Särskilda skäl för att få fortsätta studierna efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, militär grundutbildning enligt förordningen (2015:613) om militär grundutbildning eller studentfackliga uppdrag.

Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag.” (UHR:s föreskrifter 2016:1)

Den student som med intyg kan styrka särskilda skäl, har möjlighet att bli beviljad studieuppehåll med garanterad rätt att återta sin studieplats i utbildningen vid viss termin efter studieuppehållet.(UHR:s föreskrifter 2013:3)​

SLU-regler

Studieuppehåll

• Rätten att få återgå till studierna gäller om det görs inom den beviljade tiden.
• Det är endast uppehåll som beviljats av SLU som ger rätt att återgå till studierna vid SLU.
• Under studieuppehållet får studenten göra examinationer.
• Om det finns plats, får studenten återkomma till studierna även efter ett studieuppehåll utan särskilda skäl. Studenten får räkna med att det kan ha skett förändringar av utbildningsprogrammet vad gäller kursutbudet. Se avsnitt 13.6 Förändringar i kursutbudet inom program.
• Utbytesstudier inom SLU:s samarbeten räknas som programstudier. Därför ska en programstudent som avser resa ut för utbytesstudier inte ansöka om studieuppehåll.

Studieavbrott

• Definitivt avbrott på program kräver ett skriftligt besked från studenten, som därefter upphör att vara programstudent. Studenten kan slutföra påbörjade kurser även efter beslutat avbrott.
• Om personen senare vill återuppta sina programstudier behövs ett nytt antagningsbeslut. Antagningen kan eventuellt ske till senare del av program och då till den utbildningsplan som gäller vid återinträdet.
• Avbrott på kurs kräver ett besked från studenten – se avsnitt 7.6 Avbrott på kurstillfälle.

Vem ansvarar för vad?

Studenten ska i förekommande fall

• ansöka om anstånd,
• ansöka om studieuppehåll med särskilda skäl,
• lämna besked om definitivt avbrott på program; studenten uppmanas att kontakta programstudierektor eller studievägledare före definitivt avbrott på program,
• se Instruktioner och länkar nedan,
• se även avsnitt 7.6 Avbrott på kurstillfälle.

Utbildningsavdelningen hanterar anstånd, studieuppehåll på program och avbrott på program. Studieuppehåll dokumenteras i studiedokumentationssystemet Ladok och beslut om studieuppehåll skickas till studenten.

Utbildningsavdelningen ansvarar för att ansökningar om anstånd, studieuppehåll och avbrott på program lämnas till arkivering, liksom besluten i dessa ärenden.

Den kursansvariga institutionen hanterar avbrott på kurs, se avsnitt 7.6 Avbrott på kurstillfälle.

Instruktioner

På SLU:s webb finns

• information om hur man ansöker om anstånd – det är dock viktigt att först tacka ja till erbjuden plats via www.antagning.se,
• blankett för att ansöka om studieuppehåll med särskilda skäl,
• blankett för ett definitivt avbrott på program.

Den student som vill överklaga avslag på begäran om anstånd om att påbörja studierna, eller avslag på ansökan om att göra studieuppehåll, ska vända sig till Överklagandenämnden för högskolan, se avsnitt 3.16 Överklaga beslut.

Länkar

Studieuppehåll och studieavbrott

Tillbaka till kapitlets början

3.14 Studentinflytande

Policy

SLU:s uppfattning är att all verksamhet som rör utbildningen och dess stödverksamhet ska utgå från ett ömsesidigt förtroende och ansvarstagande mellan studenter och lärare. Ett sådant förhållningssätt ligger såväl i studenternas som i universitetets intresse då det är en förutsättning för att uppnå en utbildning av högsta möjliga kvalitet.

Lagstiftningen innebär ett krav på att SLU ska verka för att studenterna tar en aktiv del i utbildningarnas utveckling. Det är en stark formulering, som omfattar allt som har med utbildningen att göra.

Syftet med det här avsnittet är att tydliggöra hur ömsesidighet och ansvarstagande kan se ut, att vara en hjälp att bedöma om lagkraven uppfylls samt att vara ett diskussionsunderlag och en gemensam utgångspunkt för frågor om studentinflytande vid SLU. Hur detta implementeras på olika nivåer inom SLU måste få variera då förutsättningarna varierar mellan utbildningar och orter.

Nationella regler

• ”Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.” (Högskolelagen (1992:1434) 1 kap.)
• ”Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation.” (Högskolelagen (1992:1434) 2 kap.)
• ”Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.” (Högskoleförordningen (1993:100) 2 kap.)
• ”Om beslut ska fattas av en grupp av personer … har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen.” (Högskoleförordningen (1993:100) 2 kap.)
• ”Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen.” (Förordningen (1993:221) för SLU 2 kap.)
• ”Studenterna … har rätt att vara representerade i [disciplin]nämnden med två ledamöter.” (Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap.)
• Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vem som utser representanter för studenterna. (Högskolelagen (1992:1434) 2 kap.)
• Det är kåren/kårerna som utser och entledigar studenter i högskolans organ. (Studentkårsförordningen (2009:769))

Formella inflytandet genom representation i SLU:s organ

Studenterna vid SLU har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation.

Studentinflytandet utgår från studentkårerna, som har en fristående roll. Dessa regleras i sin tur i studentkårsförordningen (SFS 2009:769). Där fastställs bland annat att kårerna har ett ansvar att representera alla studenter, även de som väljer att stå utanför kåren.

Studenter har rätt att bli lyssnade på och studenternas åsikter ska vara viktiga underlag för beslut i frågor som har med utbildningen att göra. Utbildningen är till för studenterna men inte bara de studenter som går utbildningen just nu. Universitetet har ansvar även för att morgondagens studenter får en utbildning av högsta kvalitet, och ska ta hänsyn till förväntningar och krav som kan vara motstridiga. Om universitetet fattar beslut som inte stämmer överens med studenternas åsikt, är det i sig inte ett tecken på avsaknad av studentinflytande.

Universitetet ska underlätta för studentrepresentanter att fullgöra de uppdrag inom kåren som har studiebevakande syfte. Det kan ske antingen parallellt med studierna eller genom beviljande av studieuppehåll för mer omfattande uppdrag.

Utgångspunkten är att ärenden handläggs och bereds så att studenterna kan involveras i god tid innan beslut. I normalfallet ska berörda studentrepresentanter få tillgång till relevanta underlag fem vardagar innan beslut. Komplexa ärenden kräver längre framförhållning än enkla och rutinartade. Vid akuta frågor kan kortare framförhållning vara nödvändig. Sammanträden i beslutande organ med ledamöter utsedda av studenterna hålls i normalfallet inte under sommarterminen.

Samråd vid beredning och beslut av enskild tjänsteman inom SLU

Lagstiftningen ställer också långtgående krav på samråd med studenter i andra ärenden som berör dem, vad gäller både utbildningens innehåll och studenternas situation. Där ingår beslut som fattas inom administrationen, ofta av en enskild tjänsteman. De kan avse exempelvis tillgänglighet, Lika villkor, IT-stöd och bibliotek.

Även arbetsgrupper och andra beredande organ som ska lämna beslutsunderlag i frågor som rör utbildningen eller studenternas situation måste samråda med studenterna. Skyldigheten att samråda med studenterna gäller även när en enskild tjänsteman är den som beslutar. Utgångspunkten är att ärenden handläggs och bereds så att studenterna kan involveras i god tid. I normalfallet ska berörda studentrepresentanter få tillgång till relevanta underlag fem vardagar innan slutförandet av beredningen.

Rätten till studentinflytande innefattar inte beslut som rör en enskild student. Studentrepresentanterna har däremot möjlighet att påverka principerna för sådana beslut och följa upp hur dessa principer tillämpas.

Vem ansvarar för vad?

Hos SLU

Hela SLU, inte bara de som undervisar, ska eftersträva ett engagemang från studenternas sida i den del av verksamheten som rör utbildningen. Det betyder att prefekter, utbildningsansvariga och chefer på alla nivåer har ett ansvar för att säkerställa att universitetet lever upp till detta krav. Programstudierektorerna har ett uttalat ansvar för att säkerställa studentinflytandet inom sina program.

Ytterst är det rektors ansvar att det finns rutiner för studenternas inflytande i beredande organ och när beslut ska fattas av en enskild tjänsteman. Hur det dagliga arbetet ska organiseras i detalj så att studentinflytandet säkerställs är något som måste beslutas i nämnder, av programstudierektorer och chefer i dialog med studentrepresentanterna.

Hos studenterna

Vid SLU är det SLU:s samlade studentkårer, SLUSS, som utser studenter till universitetsgemensamma organ samt till fakultets- respektive programnämnder. Det är en självklarhet att studenterna utser sina representanter utan inblandning från universitetet avseende såväl platsers fördelning som personfrågor.

Samverkan och information

För att underlätta studentinflytande ska SLU kontinuerligt hålla SLUSS informerat om de beslutande organ som finns vid universitetet, och studenterna ska erbjudas plats i alla beredande och beslutande organ som berör utbildningen. Det kan vara svårt att på förhand avgöra vilka dessa är, men utgångspunkten är att det är studenterna som avgör om de vill vara representerade, inte universitetet.

Det åligger SLU att tillhandahålla samlade förteckningar över de organ som finns och vilket syfte de har, men det är studentkårerna som prioriterar vilka organ de vill delta i. Studentkårerna har ett ansvar att meddela vilka organ de kommer delta i och vilka personer de har utsett. SLU har ett ansvar att påminna studenterna om organ där representation saknas, samt att snarast informera studenterna när nya organ/arbetsgrupper med mera inrättas. Det ansvaret åligger den instans där beslutet om inrättande tas.

Vid SLU har studenterna av tradition inte varit representerade i exempelvis beslutande organ inom fortlöpande miljöanalys och kommittéer för forskningsfrågor. Det finns enstaka organ där studenter inte har rätt att vara representerade, till exempel personalansvarsnämnden, som hanterar disciplinärenden avseende anställda. Av respektive delegationsordning framgår alla inrättade organ och hur många studentrepresentanter som ingår, se avsnitt 2.3 Organisatoriska förutsättningar.

Instruktioner

I SLU:s delegationsordningar anges i vilka organ det ingår studenter och hur många ledamöter som SLUSS utser i dessa organ.

Sammanträdesarvode utbetalas till ledamöter utsedda av studenterna.(SLU:s regler för uppdragstillägg, arvoden och ersättningar) Enligt rektorsbeslut 2022-10-04 Arvode till student som inte är anställd av SLU för uppdrag i nämnd, kommitté eller arbetsgrupp (SLU.ua.2022.1.1.1-3111) ska student som inte har en anställning vid SLU arvoderas med 700 kr per sammanträde för deltagande i fakultetsnämnd, fakultetsnämndens beredande arbetsutskott, lärarförslagsnämnden, programnämnd jämställdhets- och lika villkorskommittén. Studenten ska delta vid hela sammanträdet för att arvode ska betalas ut om det inte finns särskilda skäl. Exempel på särskilda skäl kan vara obligatoriska moment i undervisningen som studenten måste delta i, eller att denna typ av möten överlappar varandra. Arvodet ska betalas ut efter varje sammanträde och inte på årsbasis. Om så begärs lämnas också ersättning för förlorad arbetsinkomst. Arvodet inkluderar normalt för- och efterarbete.

Suppleanter har rätt till arvode när de tjänstgör, det vill säga när de ersätter en ordinarie ledamot. Studentrepresentanter bör vända sig till sekreteraren i respektive organ för den praktiska hanteringen av arvoden.

Tillbaka till kapitlets början

3.15 Klagomålsrutiner

Viktiga begrepp

Om utbildningen inte följer denna utbildningshandbok, kursplanen eller utbildningsplanen ska studenterna kunna framföra klagomål, men även ställa frågor och lämna synpunkter och förslag kring utbildningen. Klagomål kan även gälla att SLU inte följer lagar eller andra författningar.

Instruktioner

Den student (eller grupp av studenter) som är missnöjd med något ska först och främst vända sig till den närmast ansvariga för att finna en lösning på problemet. Det enklaste sättet att påverka utbildningen är att delta i de kurs- och programvärderingar som genomförs.

Den student som anser att SLU har brutit mot någon lag eller regel inom högskoleområdet kan anmäla det till UKÄ.

Om det finns klagomål på utbildningen rekommenderas följande hantering:

	Kurser	Program	Handläggning av ett   utbildningsärende	Beslut i ett utbildningsärende
I första hand	Kontakta berörd lärare, kursledare eller examinator	Kontakta berörd program­studierektor.	Kontakta berörd handläggare för det enskilda ärendet.	Kontakta besluts­fattaren om skälen för beslutet   behöver förtydligas.
I andra hand	Kontakta institutions­studierektor (eller motsvarande) eller prefekt på kurs­ansvarig institution	Kontakta utbildnings­ledaren vid respektive fakultetskansli, som kan ge besked om vilket organ som är relevant att vända sig till.	Kontakta chefen på handläggarens avdelning.	Vissa beslut kan överklagas – se nedan.
Kon­takt­upp­gifter	Vilka som är insti­tutionsstudierektorer och prefekter ska framgå av SLU:s webb.	Vilka som är program­studierektorer och utbildningsledare ska framgå av SLU:s webb.	Vilka som är chefer inom verksamhetsstödet ska framgå av SLU:s webb.	Se nedan.

Med utbildningsärenden avses här antagning, tillgodoräknande, utfärdande av examen och liknande beslut som rör en enskild student. Betygsbeslut kan inte överklagas.

Studenten kan även vända sig till sin studentkår, som i viss mån kan ge stöd i dessa frågor.

Tillbaka till kapitlets början

3.16 Överklaga beslut

Nationella regler

Följande är några av de beslut som kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan: (Högskoleförordningen (1993:100) 12 kap.)

• beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren,
• beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
• avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
• avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis,
• beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll,
• beslut om avstängning på grund av att studieavgiften inte betalats i tid.

Instruktioner

Hur du överklagar ett beslut som rör dig

Om du anser att beslutet är felaktigt kan du överklaga det.

Överklagandet ska vara skriftligt och du ska adressera det till Överklagandenämnden för högskolan. Du ska skicka överklagandet till Registrator SLU, Box 7070, 750 07 Uppsala.

Du ska alltså inte skicka överklagandet direkt till Överklagandenämnden för högskolan utan till SLU. Du måste se till att SLU får ditt överklagande senast tre veckor från den dag du fick beslutet.

Vad ditt överklagande ska innehålla

I överklagandet ska du ange vilket beslut du vill överklaga och hur du vill att det ska ändras. Skicka också med själva beslutet, då går handläggningen smidigare. Om du har handlingar som styrker din ståndpunkt skickar du med dem också.

Underteckna överklagandet med namnteckning och namnförtydligande. Se också till att överklagandet innehåller din postadress, e-postadress och telefonnummer.

När du har överklagat

Om ditt överklagande kommer till SLU i rätt tid utreder SLU om beslutet ska ändras. Om beslutet ändras får du meddelande om detta. Ditt överklagande anses då istället gälla det nya beslutet. SLU skickar det nya beslutet till Överklagandenämnden för högskolan tillsammans med det gamla beslutet, för att säkerställa att nämnden får överblick över hela ärendet.

Om SLU inte ändrar beslutet skickas ditt överklagande till Överklagandenämnden för högskolan tillsammans med beslutet, alla handlingar som hör till beslutet och ett yttrande från SLU.

Tillbaka till kapitlets början