Tips, idéer och inspiration

Att kommunicera din forskning kan göras i olika stadier i ett forskningsprojekt. Det mest uppenbara är så klart att berätta om resultaten när den vetenskapliga artikeln är publicerad. Men vi vill gärna tipsa om fler olika tillfällen du kan lyfta din forskning i olika kanaler både före, under och efter. Givetvis funderar du på vem du vill nå under de olika stadierna, och varför, för att sedan titta på vilka kanaler som passar bäst. Bolla gärna med kollegor i din ämnesgrupp eller med en kommunikatör.  Planera kommunikationen i ett tidigt skede, men var beredd på att göra förändringar under vägen och ta tillfället i akt om möjligheter till kommunikation uppstår. 

Att hitta goda arbetssätt för forskningskommunikation i forskningsprojekt i nära samarbete med ämnesområdena är något vi har på agendan för de kommande åren. Har du fler tips tar vi gärna emot dem och publicerar bland tips och inspiration på medarbetarwebben. 

• Finansiering beviljad. Hurra! Att få större medel till ett projekt kan vara intressant att berätta för de målgrupper som berörs av forskningen. Är det ett omfattande projekt kan det vara intressant för en bredare allmänhet också och kan föranleda ett pressmeddelande som hänvisar till en projektsida på webben. Men kom ihåg! Det intressanta vinkeln för de flesta andra är inte att du fått pengar, utan att berätta om den spännande forskning som ska genomföras och hur den kopplar till allmänt kända samhällsfrågor. Naturligtvis uppdaterar du också din CV-sida på SLU:s webb och lägger till det nya projektet. Det är också dags att omformulera den övergripande kommunikationsplan du eventuellt skrev i ansökan till en konkret kommunikationsplan som ska användas i projektet.
• Rekrytera personal till projektet. Platsannonsen är den traditionella kommunikationskanalen. Men är det en högre tjänst kan det även vara värt att kontakta media för att berätta mer om projektet och rekryteringen. Inlägg på nätverksplattformar såsom LinkedIn och specifika plattformar för forskare är en annan idé. Utskick på relevanta e-postlistor kan också vara bra, och kom ihåg att se till att forskningsmiljön som den rekryterade personen ska komma till beskrivs på ett attraktivt sätt på webben, på engelska och svenska. Sammantaget ger det en synlighet för projektet och stärker varumärket SLU vilket gör det lättare att rekrytera till nästa projekt. 
• När projektet startar kan det vara intressant att informera om projektstarten för mer begränsade målgrupper, kanske som ett led i att få input till forskningen. Har du tur kan du få nya kontakter som du har nytta av under projektet.
• När projektet pågår. Du som enskild forskare kan gärna dela med dig av vad som händer i projektet kontinuerligt till exempel i dina egna sociala mediekanaler och emellanåt i någon av SLU:s kanaler. Tänk på att skapa inlägg som engagerar och gör det intressant att följa dig och projektet. Foton och korta videoklipp från själva arbetet funkar bra och ger känsla av aktualitet. Tagga gärna dina inlägg med relevanta ord/taggar så får de ökad spridning. Syftet kan vara att skapa ett intresse för ditt område eller visa vad som händer i projektet.
• Delresultat. Vad är intressant efter en tid? Försök som visat på preliminära resultat? Då kan det vara läge att kommunicera igen, framförallt med mer begränsade målgrupper. Kanske läge att arrangera ett webbinarium eller medverka på något event arrangerat av någon annan? Det kan kännas läskigt att berätta om resultat innan de är publicerade, men tänk på att det oftast räcker långt att berätta om projektet och resultaten i mer generella termer.
• Vetenskaplig artikel, studentarbete eller populärvetenskaplig publikation. När den vetenskapliga artikeln är publicerad är det dags att kommunicera resultaten från projektet. Förbered gärna den populärvetenskapliga kommunikationen i förväg när du vet att din vetenskapliga artikel ska publiceras. Om det är forskningsresultat som är av allmänintresse kan SLU skicka ett pressmeddelande. Om det är smalare kan man publicera en nyhet på SLU:s webb och sedan tipsa relevanta medier och andra aktörer via till exempel e-post. Ett populärvetenskapligt sätt att redovisa resultat om du inte gör en vetenskaplig artikel kan vara genom en policy brief eller LTV-fakultetens faktabladsserie eller rapportserie.
• Annat:
• Självklart: Förmedla kunskapen och resultaten i utbildningen. Ofta är studenter en viktig målgrupp, det är de som sedan kommer ut i näringslivet eller i organisationer som ska använda sig av den kunskap som forskas fram på universitetet. 
• Ta chanserna till kommunikation när de kommer. Delta i samhällsdebatten, skriv och besvara debattinlägg och delta i fysiska eller digitala debattforum när dina frågor aktualiseras.
• Synliggör forskningen internt, både på fakulteten och inom hela SLU för att skapa en kunskap om ditt område bland dina kollegor, det kan skapa tvärvetenskapliga synergier om du samtidigt kontinuerligt skapar dig kunskap om andras områden.
• Synliggör forskningen till finansiärer och forskarkollegor inom andra organisationer för att skapa kontakter och nätverk för fortsatt forskning.
• Tillgängliggör och berätta om öppna data från projektet.

Vad är en nyhet? Och varför får vissa inslag större genomslag än andra? Det finns många olika anledningar till hur nyheter värderas. 

Inom journalistiken lärs olika kategorier av nyhetsvärdering ut och det är bland annat utifrån dessa som journalister och reportrar gör sina nyhetsinslag. Björn Häger, journalist och tidigare ordförande i Publicistklubben, tar upp i journaliststudenters kurslitteratur Reporter – En grundbok i journalistik¹⁾  följande principer för hur händelser värderas som nyheter: 

• Vikt och viktighet Oftast anses olyckor eller händelser med dödlig utgång ha högt nyhetsvärde. Men även utifrån nyhetens betydelse för samhället. Ju fler av nyhetsmediets läsare som berörs av en nyhet, desto större nyhetsvärde. Så som nyheter kopplade till klimatet har ofta ett högt nyhetsvärde även om det inte är en enstaka händelse. Men en nyhets vikt är inte alltid det som är viktigt för människor. Men är det av vikt och journalisten ser på vilket sätt det är viktigt för deras läsare, desto troligare är det att hen rapporterar om nyheten. 
• Icke-normalt Händer någonting som ligger utanför det normala är det en nyhet. Ju mer oväntad händelse, desto större nyhet. Även händelser som är lättberättade, exotiska och roliga kan bli nyheter i tidningar. Och har det även en hög betydelse för samhället blir det dessutom lättare en nyhet. Även berättelser som inte är en direkt händelse så som oväntade resultat av forskning blir nyheter.
• Närheten Närhet i både tid och rum är oftast det viktigaste, och största, nyhetskriteriet. En händelse är ingen nyhet om det hände för fem dagar sedan och mycket är ointressant om det inte direkt berör läsarna. Och det lokala är ofta mer intressant i lokalpress. Det gäller också "kulturell", "religiös" eller "politisk och ekonomisk" närhet. Ett delstatsval i USA blir därför en större nyhet hos oss i Sverige än ett likadant i Ungern. Och Veckans Affärer skriver mer om det pris till Alfred Nobels minne som delas ut i ekonomi än nobelpriset i kemi, medan Kemivärlden väljer en annan värdering. 
• Konflikt Utgår från klassisk dramaturgi och är huvudingrediensen i mycket av dagens nyhetsrapportering. Det kan handla om generella motsättningar mellan grupper, konflikter inom en grupp (tex interna konflikter inom politiken) och moralkonflikter som står i motsättning till vad som förväntas av en person. 
• Elitpersoner Det blir oftare nyhet om det berör någon som redan syns i media så som kungafamiljen, riksdagsledamöter mm. Detta kriterium kan även gälla en forskare eller någon som anses som expert på området och som redan uttalat sig om ämnet tidigare. Sätt dig själv på kartan genom att uttala dig inom ditt expertområde när du blir tillfrågad.
• Lättbegripligt Enkelhet och begriplighet påverkar i hög grad om något blir nyhet. Viktiga nyheter kan ha svårt att konkurrera därför att de är för krångliga. Gör din nyhet begriplig så är det lättare för journalisten att skriva om den, eller vilja intervjua dig. Handlar nyheten om människor blir den ofta mer begriplig, liksom om det är något oväntat inom det numera förväntade så som om det handlar om klimatet (som sedan 10 år tillbaka blivit mer förståeligt i media hur klimatförändringar påverkar oss människor)
• Nytt Ett nyhetsmedium vill gärna vara först, och helst ensam om det är en stor nyhet. Men sen är det viktigt att andra hänger på. Tänk på hur du presenterar din nyhet beroende på hur stor eller unik den är, till en först och sedan som pressmeddelande eller enbart som pressmeddelande.

En journalist/reporter behöver också ha en tydlig ansats i sin artikel/nyhetsinslag, VINKELN (Begynnelsbokstäverna ovan bildar ordet VINKELN) eller "Vad är grejen?". Därför kan du alltid hjälpa journalisten genom att tydliggöra det i din kontakt med denne.

Givetvis kan annat också påverka, så som uppföljning på en redan berättad nyhet eller att en nyhet har ett symbolvärde. Det kan vara bra att följa de media du helst vill synas i för att veta vad som skrivs och vem som skriver om ditt område.

Tipsa media
Har du en nyhet som har en eller flera av ovanstående vinklar? Då kan det vara intressant att tipsa media. Det kan du göra på olika sätt. Ett är att skriva ett pressmeddelande. Läs mer om Pressutskick och mediekontakter | Medarbetarwebben (slu.se) på SLU. Ett annat kan vara att kontakta en journalist personligen, någon som du redan vet skriver om ditt ämne. Eller använda dig av nyhetsbrev eller sociala medier för att nå ut även till journalister. Tänk även på att tiden ska vara rätt när du går ut med din nyhet, är det en stor nyhet vill du inte att den ska krocka med annan uppmärksamhet inom ditt område.

När det är dags för intervju kan det vara bra att kika igenom listan Att möta journalister | Medarbetarwebben (slu.se)

Värdera din forskning och våga kontakta media! Inspireras av ett tidigare seminarium från Vetenskap & Allmänhet: Forskare, våga kontakta media! - Vetenskap & Allmänhet (v-a.se)

1) Källa: Reporter, en grundbok i journalistik - Björn Häger (Studentlitteratur, 2014) samt Nyhetsvärdering – Wikipedia

Vill du få media intresserad av din forskning? Berätta det så människor kan förstå, hitta rätt tid att berätta, använd visuell kommunikation och förstå hur media fungerar. Här kommer ett tips från EU Science & Innovation. 

https://youtu.be/Frb3E-9IX2c

Hur vet jag att jag gör rätt saker när jag blir tillfrågad om min forskning? Fundera på målet med att kommunicera din forskning. Vet du vad du vill uppnå blir det lättare att veta att du gör rätt saker. Dessutom kan du jobba strategiskt med målgrupper. Vem vill du nå med din kommunikation?  Är det tydligt för dig blir det enklare att veta om det är strategiskt rätt att delta i en konferens, ställa upp på en intervju, skriva en artikel etc. Troligen har du flera olika målgrupper beroende på olika projekt.

Audience and Purpose | Learn Science at Scitable (nature.com)

Skaffa en CV-sida om du inte redan har det. Fakultetens mest besökta CV-sida är Patrik Grahns med 821 visningar under 2020. Även Josefin Wangel, Anna-Maria Palsdottir, Märit Jansson och Anders Carlssons sidor är bland de 10 mest besökta på hela SLU med runt 600 visningar var.

Så här gör du: CV-sida | Medarbetarwebben (slu.se)

Oavsett om du ska vara med på Forskar Grand Prix 2021 (anmäl dig senast den 1 augusti!), presentera din forskning på en föreläsning eller pitcha en ansökan så kan följande tips från Anders Sahlman hjälpa dig (finns som film på Youtube). 

6 steg till en bra presentation: 

• Vem ska du prata till? Målgrupperna helt enkelt: forskare, politiker journalister, finansiärer, vänner etc. Vad kan de om din forskning och ditt område?
• Vad ska publiken/lyssnaren komma ihåg? Huvudbudskap, ett kort aktivt budskap som hjälper dig att fokusera. Välj ut vissa bitar ur din forskning, ha inte med allt!
• Förklara problemet - vad försöker din forskning bidra till att lösa? Samhällsrelevansen alltså. Var specifik, exemplifiera och vad händer om vi inte lyckas lösa problemet? Vilka påverkas? 
• Hur bidrar min forskning till lösningen? 
• Resultat - antingen redan uppkomna eller kommande.
• Skriv ett manus, skriv i talspråk, använd ord som folk förstår, undvik facktermer eller förklara dem och sist men inte minst - ÖVA!

Kolla gärna också hur andra gjort : 

• Presentationer från Forskar Grand Prix- finalen 2019
• Vinnare 2019 - “Borde vara en självklarhet för forskare att delta!” - Forskar Grand Prix och på TV4: Här förklarar han sin demensforskning – med hjälp av krukväxter (tv4play.se)

• TED Talks

• Ha gärna med människor i dina foton och filmer, det ger mer liv i materialet och skapar en autenticitet. Men tänk på att du måste be om samtycke - läs mer om det på medarbetarwebben. Dataskyddsförordningen GDPR och SLU:s bild-/videomaterial | Medarbetarwebben
• Välj både liggande och stående bilder och filmer för att materialet ska kunna användas i olika sammanhang. Tänk på det framförallt om du inte redan vet hur ditt material ska användas. 
• Tänk på ljuset. Oavsett om du tar ett foto eller filmar, människor, växter, landskap eller djur , ha tillräckligt med ljus och undvik motljus. Använd naturligt ljus eller använd extra belysning, både inomhus och utomhus.
• Undvik skakigt material! Använd om möjligt stativ., framförallt om du filmar och filmar längre inslag Om du inte har något stativ kan du istället luta telefonen mot ett stöd, en stolpe, ställ telefonen på ett bord etc. Ett annat knep är att hålla telefonen nära kroppen för att stabilisera.
• Rensa din bild, ta bort störande sladdar och prylar i bakgrunden som inte tillför något utan tvärtom tar onödig uppmärksamhet från huvudpersonen/huvudobjektet. 

Att du som forskare syns och hörs i medierna är värdefullt på många sätt. Det ökar kännedomen om LTV-fakulteten, SLU och våra verksamhetsområden och på vilket sätt vi är med och bidrar till en hållbar framtid.  Men det kan ibland kännas svårt att möta journalister och veta hur du ska agera. Tänk på att du alltid kan be att få läsa och eventuellt ändra i dina citat, men i övrigt kan du aldrig kräva att få ändra i texten. De flesta journalister är dock oftast tacksamma för att få eventuella faktafel ändrade. Det är också bra att veta att den här "rättigheten" är något som finns med i journalisternas yrkesetiska regler. Nummer 8: Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges. 

Fler tips om att möta journalister finns på medarbetarwebben - Att möta journalister. Favoritmarkera gärna sidan så att du lätt hittar den då en journalist kontaktar dig.

Tänk på att få rätt affiliering i dina publikationer. Det är viktigt för att dina publikationer ska återfinnas och kopplas till SLU och din institution i databaser och bibliometriska analyser såsom utvärderingar och medelsfördelning.

Läs mer om hur din SLU-tillhörighet ska anges. Så anger du affiliering till SLU vid publicering | Externwebben

Byta mall i powerpoint

Att kommunicera med allmänheten kan ibland te sig svårt, det är ju inte samma sak som att förklara sin forskning för sina forskarkollegor. Många tror kanske att man behöver förenkla materialet för mycket och att mycket av innehållet då går förlorat. Men så är inte fallet. Stina Börchers ger tips i sin blogg på Tidningen Curie om hur och vad du kan tänka på när du förbereder din forskning att presenteras för allmänheten.