Utbildningshandboken kapitel 6

Kursplan och kurstillfälle

6.1 Utgångspunkter
6.2 Kursplan
6.3 Betygssystem
6.4 Kurstillfälle
6.5 Inställande av kurstillfälle
6.6 Kursmoduler
6.7 Nedläggning av kurs
6.8 Externa praktikkurser och verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Genvägar till övriga delar av Utbildningshandboken

6.1 Utgångspunkter

Policy

Tidig och tydlig information är viktigt för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen med ett bra resultat.

SLU-regler

För att en kurs ska kunna genomföras krävs

Vem ansvarar för vad?

En kursansvarig institution har ansvaret för att genomföra en kurs. Det kan finnas en eller flera medansvariga institutioner som medverkar i kursens genomförande.

Tillbaka till kapitlets början

6.2 Kursplan

Policy

Gemensamma tidsramar för kurser (datum för start och slut) är viktigt för studenternas valmöjligheter samt möjliggör samläsning mellan olika utbildningar.

Nationella regler

För all utbildning ska det finnas en kursplan. (Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap.)

SLU-regler

SLU:s riktlinjer baseras på högskoleförordningens bestämmelser och SUHF:s rekommendationer. Det innebär att kursplanen för varje kurs vid SLU ska ange följande:

• kurskod
• kursnamn
• högskolepoäng (hp)
• ämnen
• utbildningens nivå
• fördjupning
• betygsskala
• språk
• behörighetskrav
• mål
• innehåll
• examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
• eventuella övergångsbestämmelser
• ansvarig institution och eventuella medansvariga institutioner

Nedan beskrivs några av dessa element närmare.

Kursens namn ska relatera till innehållet.

Högskolepoäng

Kursens omfattning anges i högskolepoäng (hp). En kurs ska i normalfallet omfatta 15 hp och ges på heltid i en period (det vill säga en halv termin). Om det är motiverat kan även två kurser om vardera 7,5 hp erbjudas i en period. Se vidare avsnitt 2.4 Läsår och terminstider.

Distanskurser och fristående kurser som inte ges på helfart samt sommarkurser kan ha annan omfattning. UN kan bevilja undantag från de gemensamma tidsramarna för enskilda program om det finns skäl för det. (För närvarande är Hippologprogrammet och Veterinärprogrammet undantagna.) För självständiga arbeten finns särskilda regler – se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Ämnen

Ämnesklassningen bestäms av kursens innehåll. Bilaga 3a: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och Bilaga 3b: Ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudområden utgör en förteckning över ämnen och huvudområden. Vid SLU kan en kurs klassificeras i ett eller två ämnen (dubbelklassning). Självständiga arbeten (examensarbeten) kan dock bara klassas i ett ämne.

Dubbelklassning ska inte användas slentrianmässigt; en kurs ska bara dubbelklassas om innehållet utgör en tydlig och väsentlig del av båda ämnena samt att det finns reell progression i båda ämnena/huvudområdena. Dubbelklassning kan användas när en kurs innehåller både en traditionell ämnesdisciplin och en syntes och/eller sektorsrelaterad tillämpning.

En dubbelklassad kurs kan ingå i examensfordringarna för båda de angivna ämnena/huvudområdena. Eventuella modulindelningar i en dubbelklassad kurs ska inte dela upp kursen i de två ämnena, i sådana fall är det bättre med två separata kurser.

Utbildningens nivå

Nivåklassningen kan vara något av följande:

• förutbildning
• grundnivå
• avancerad nivå
• forskarnivå (ingår ej här)

Fördjupning

Kursens plats i den successiva fördjupningen i huvudområdet för generella examina ska anges med de koder som SUHF rekommenderar (G1N, G1F, G2F, G2E, A1N, A1F, A1E, A2E, GXX, AXX – se Anvisningar för kursplaner). En kurs kan endast förekomma på en nivå och fördjupning.

Betygsskala

Se avsnitt 6.3 Betygssystem. Dessutom anges följande standardtext för alla kurser:

”Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.”

Språk

Kursens språk kan vara antingen svenska eller engelska.

• För kurser på grundnivå ingår krav på både svenska och engelska i den grundläggande behörigheten. Det medför att sådana kurser kan ha visst innehåll på engelska även om kursspråket är svenska.
• För kurser på avancerad nivå anges språkkrav som särskild behörighet. Det medför att kurser på avancerad nivå som ges på engelska inte kan ha innehåll på svenska om inte båda finns med som särskilt behörighetskrav. Motsvarande gäller för kurser på svenska med innehåll på engelska.
• Om inget annat framgår av kursplanen, genomförs examinationen på det språk som är kursspråk. Se dock avsnitt 8.2 Examination och betygssättning.

Behörighetskrav

Krav på särskild behörighet ska anges och följande gäller:

• Kraven ”ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen”. (Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap.)
• För antagning till kurs på avancerad nivå krävs att studenten totalt uppnått minst 120 hp.
• För kurser på avancerad nivå som ges på engelska ska behörighetskravet vara motsvarande gymnasieskolans kurs Engelska 6. Det är uppfyllt av den som har en kandidatexamen eller yrkesexamen om 180 hp från ett svenskt lärosäte eller 120 hp avklarade studier vid SLU.
• För kurs på grundnivå som i sin helhet ges på engelska medges undantag från behörighetskravet på svenska. Det ska i så fall framgå av kursplanen.

Mål

Kursens mål ska

• beskriva studentens förväntade kompetens (learning outcomes) efter avslutad kurs; se anvisningar för kursplaner,
• tydliggöra både ämnesmässiga, generella och eventuella yrkeskompetenser,
• formuleras med avseende på kursens nivå, fördjupning och behörighetskrav och skrivas i punktform,
• bidra till de övergripande mål som finns i respektive utbildningsplan om kursen ingår i ett eller flera utbildningsprogram,
• alla ingå vid bedömningen av studentens prestationer.

Innehåll

Innehåll ska ge en kortfattad beskrivning av både ämnesmässigt innehåll och formen för kursens genomförande.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Formerna för bedömning av studenternas prestationer handlar om hur examinationen ska genomföras och vad som krävs för godkänd kurs. Om kursen innehåller obligatoriska moment ska det anges.

Dessutom anges följande standardtext automatiskt för alla kurser i utbildningsdatabasen:

• ”Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktions­ned­sättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.”

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser ska anges när en kursplan upphävs (se avsnitt 6.7 Nedläggning av kurs).

Ansvarig institution

Ansvarig institution och eventuella medansvariga institutioner ska anges.

Kompletterande uppgifter

Vissa kompletterande uppgifter visas på SLU:s kurssidor, men ingår inte formellt i kursplanen.

Om kursen ingår i ett eller flera utbildningsprogram ska denna koppling anges, men den uppgiften ingår inte i själva kursplanen. Likaså ska det anges huruvida kursen erbjuds som fristående kurs.

Om en annan kurs ersätter, ersätts av eller överlappar den berörda kursen ska även den informationen anges.

Eventuella övriga upplysningar, som inte täcks in av kursplanens andra delar, så som exempelvis kostnader för ev. logi eller resa, ska anges om de är nödvändiga. Dessutom anges följande standardtext för alla kurser:

• ”Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.”

Vem ansvarar för vad?

Kursansvarig institution dokumenterar kursplanen på både svenska och engelska i utbildningsdatabasen.

Vid fakultetsövergripande samarbeten ska samråd ske med de medverkande parterna på det sätt som överenskommits mellan berörda programnämnder.

Programnämnden beslutar (styrelsens delegationsordning) om kursplan och eventuell programkoppling. Av kursplanen ska framgå beslutsdatum och beslutsorgan samt från när kursplanen börjar att gälla.

Programstudierektorn (rektors delegationsordning) eller programnämnd beslutar om revidering av kursplanen. När en kursplan revideras skapas en ny version inom befintlig kurskod. Följande kvarstår oförändrat:

• kurskod
• kursnamn
• antal högskolepoäng
• ämne
• nivå och fördjupning
• betygsskala
• behörighetskrav
• mål

Språkliga förtydliganden av behörighetskrav och mål, som inte påverkar innebörden, får göras i en revidering. Programnämnden kan besluta om byte av kursansvarig institution utan att kurskoden behöver ändras.

Det fakultetskansli som ger stöd till berörd programnämnd ska lämna följande till arkivering:

• kursplan som bilaga till protokoll
• protokoll från programnämnden
• beslut om revidering av kursplan

Instruktioner

Det finns anvisningar för att underlätta skrivandet och ge enhetliga kursplaner, se Länkar.

Kursplanen måste finnas tillgänglig via SLU:s webbsida och antagning.se så tidigt som möjligt, men senast när man kan anmäla sig till kursen. SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering och beslut om utbildningsutbudet, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Länkar

• Anvisningar för kursplaner
• Mall för kursplaner - svenska (Word-format)
• Mall för kursplaner - engelska (Word-format)
• Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå
• Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU (inklusive ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudområden)

Tillbaka till kapitlets början

6.3 Betygssystem

Nationella regler

”Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas.” (Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap.)

SLU-regler

Betygsskalor

Vid SLU används en fyrgradig målrelaterad betygsskala (rektorsbeslut SLU.ua.FE.2010.3.0-1440):

• 5 (mycket väl godkänd)
• 4 (väl godkänd)
• 3 (godkänd)
• U (underkänd)

Om det finns beslut om undantag för en viss kursmodul (delkurs/prov), en viss kurs eller ett visst program, används en tvågradig målrelaterad betygsskala (rektorsbeslut SLU.ua.FE.2010.3.0-1440):

• G (godkänd)
• U (underkänd)

SLU följer SUHF:s rekommendation vad gäller tillämpning av ECTS Grading Table genom att

• sammanställa den procentuella fördelningen av godkända betyg per betygssteg för varje kurs,
• i studieintyg (Transcript of Records) ange fördelningen av godkända betyg per betygssteg för varje avslutad kurs, i samband med information om vilket betygsystem som använts,
• i studieintyg (Transcript of Records) för varje avslutad kurs ange fördelningen av godkända betyg per betygssteg sedan kursens inrättande med aktuell kurskod fram till det att studenten avslutat kursen,
• redovisa betygsfördelning endast för kurser där uppgifter kan insamlas för en period om minst två år från kursens inrättande till att studenten avslutat kursen,
• uppgifter om betygsfördelning omfattar perioden från kursens inrättande med aktuell kurskod fram till det att studenten avslutat kursen; har kursen getts vid minst två tillfällen räknar Ladok automatisk ut betygsfördelningen, på nya kurser ges ett separat intyg om studenten begär detta.

Undantag för kurser

Undantag från den fyrgradiga betygsskalan kan till exempel ges för orienterande, korta kurser, så kallade skyltfönsterkurser och praktiskt färdighetstränande kurser, exkursioner och dylikt där examination främst grundas på studentens deltagande.

Andel kurser som får ha undantag:

• Upp till 25 procent av kurserna inom program på grundnivå, inklusive kurser på grundnivå inom långa yrkesprogram (5 år), får examineras enligt den tvågradiga skalan, dock ej självständigt arbete.
• Upp till 10 procent av kurserna inom program på avancerad nivå, inklusive kurser på avancerad nivå inom långa yrkesprogram (5 år) får examineras enligt den tvågradiga skalan, dock ej självständigt arbete.

Undantag för kursmoduler

Betygsskalan för kursmoduler (tidigare delkurs eller prov) kan vara en annan än den som gäller för kursen i sin helhet. Se avsnitt 6.6 Kursmoduler.

Undantag för program

Giltiga skäl för undantag från den fyrgradiga betygsskalan för alla kurser inom ett utbildningsprogram är att det saknas behov av graderade betyg för att

• underlätta studentrörlighet mellan program och utbildningsorter,
• göra urval inom program,
• attrahera utländska studenter,
• stärka studenternas anställningsbarhet,
• underlätta samverkan med andra utbildningsanordnare och samläsning med andra program och/eller
• utbildningen syftar till en legitimationsgrundande examen.

Följande utbildningsprogram har tills vidare undantag från den fyrgradiga betygsskalan:

• Djursjukskötarprogrammet, 180 hp (UN-beslut § 77/17)
• Veterinärprogrammet, 330 hp (UN-beslut § 59/15)

Vem ansvarar för vad?

• Utbildningsnämnden beslutar om undantag från den fyrgradiga betygsskalan för ett helt program.
• Programnämnden beslutar om undantag från den fyrgradiga betygsskalan för enskilda kurser.
• Examinator beslutar om betygsskala för kursmodul (tidigare delkurs eller prov) i enskilda kurser.

Tillbaka till kapitlets början

6.4 Kurstillfälle

Viktiga begrepp

Ett kurstillfälle är ett utbildningstillfälle med ett start- och ett slutdatum för en kurs.

Flera kurstillfällens placering under ett läsår eller för ett helt utbildningsprogram beskrivs i ett så kallat ramschema, exempel:

Åk	Period   I	Period   II	Period   III		Period   IV
1	Kurs α, 15 hp	Kurs β, 15 hp	Kurs η, 7,5 hp	Kurs θ, 7,5 hp	Kurs δ, 15 hp
2	Kurs γ, 15 hp	Kurs ζ, 15 hp	Självständigt arbete, 30 hp

Kurspaket

Med ett kurspaket avses två eller flera kurser som sammanlagt omfattar 30 hp och ges under en termin. Självständigt arbete ingår inte i kurspaket.

Policy

Grundinställningen är att kurser ska vara öppna för fristående studenter.

Programkurser kan undantas om det på grund av kapacitetsbegränsningar, innehåll och/eller behörigskrav är svårt eller olämpligt att erbjuda kursen för fristående studenter.

Kurser som ges på engelska kan undantas från den engelskspråkiga webbplats som UHR tillhandahåller, om det är svårt eller olämpligt att erbjuda kursen för fristående, internationella studenter. Det är viktigt att det görs ett medvetet val av vilka kurser som ska annonseras på den engelskspråkiga webbplatsen.

SLU-regler

Information om vilka kurser som startar kommande läsår ska finnas tillgänglig via SLU:s webb och antagning.se senast när ansökningsperioden för höstterminen börjar. Kurser under sommarperioden kan dock tillkomma senare.

Annonsering av en kurs ska göras så tidigt att information finns tillgänglig inför respektive ansökningsperiod. Då ska både kursplan och kurstillfälle vara beslutade, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Vem ansvarar för vad?

Programnämnden beslutar om vilka

• kurstillfällen som ska erbjudas kommande läsår,
• kurser som ska vara öppna för fristående studenter samt
• kurser som ges på engelska och ska undantas från UHR:s engelskspråkiga webbplats.

En kurs kan ingå i flera utbildningsprogram, även under olika programnämnder. Det ska dock alltid finnas en ansvarig programnämnd för varje kurs, vilket ska dokumenteras i utbildningsdatabasen.

Vid fakultetsövergripande samarbeten ska samråd ske med de medverkande parterna på det sätt som överenskommits mellan berörda programnämnder.

SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering och beslut om utbildningsutbudet, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Länkar

Kurser på grundnivå och avancerad nivå

Tillbaka till kapitlets början

6.5 Inställande av kurstillfälle

Viktiga begrepp

Ett kurstillfälle är ett utbildningstillfälle med ett start- och ett slutdatum för en kurs.

Policy

Det är viktigt för studenterna att kursutbudet är förutsägbart. Därför ska programnämnderna sträva efter att inte ställa in kurstillfällen.

SLU-regler

Generellt

Ett kurstillfälle som ingår i ett fastställt kursutbud får bara i undantagsfall ställas in, och bara om det tydligt kan motiveras.

Samma organ som fastställt kursutbudet ska fatta beslutet om att ställa in ett kurstillfälle, se avsnitt 6.4 Kurstillfälle. Beslut om inställande ska ske senast den 1 juni inför en hösttermin och senast den 15 november inför en vårtermin.

Programkurser – obligatoriska

Obligatoriska programkurser får inte ställas in om det finns programstudenter som ska läsa kursen i ordinarie studietakt, inklusive studenter som återkommer efter beviljat anstånd/studieuppehåll.

Programkurser – valbara

En valbar programkurs kan ställas in om det bland annat kan förväntas att högst 10 studenter kommer att delta och en alternativ kurs kan erbjudas. Den alternativa kursen måste i huvudsak motsvara den sökta kursen vad gäller behörighetskrav samt bidra till uppfyllandet av examenskraven på motsvarande sätt.

Fristående kurser

Kurser utan programkoppling kan ställas in om det bland annat kan förväntas att högst 15 studenter kommer att delta – även om ingen alternativ kurs kan erbjudas.

Inställande av kurs efter antagningsbesked

SLU kan ställa in ett kurstillfälle även efter att antagningsbesked har meddelats studenterna – men endast om något av följande krav är uppfyllt:

• Ingen av de antagna studenterna tar sin kursplats i anspråk.
• Det framgår av antagningsbeskedet i urval 1 att kursen kan komma att ställas in. I så fall måste detta förbehåll ha beslutats av samma organ som fastställt kursutbudet.

Vem ansvarar för vad?

Den kursansvariga institutionen ska genomföra en obligatorisk programkurs även om examinator eller annan lärare säger upp sig, blir sjukskriven eller motsvarande.

Programnämnden ska se till att det finns ett alternativt kurstillfälle som motsvarar ett inställt, valbart programkurstillfälle.

Instruktioner

En kursansvarig institutions begäran om att ställa in ett kurstillfälle ska lämnas till berörd programnämnd för beslut. Om kurstillfället ställs in ska programnämnden skyndsamt meddela både de studenter som sökt kursen och utbildningsavdelningen.

Det fakultetskansli som ger stöd till berörd programnämnd ska lämna beslut om inställt kurstillfälle till arkivering.

Tillbaka till kapitlets början

6.6 Kursmoduler

Viktiga begrepp

En kursmodul är en del av en kurs med viss omfattning i högskolepoäng (hp).

Inom en kursmodul kan en eller flera resultatnoteringar göras i Ladok. När alla resultatnoteringar är uppfyllda inom en kursmodul, rapporteras den kursmodulen som godkänd i Ladok.

Policy

I normalfallet ska det finnas kursmoduler för kurser som omfattar 15 hp eller mer.

Fördelar med kursmoduler:

• Studenten får poäng för avklarade delar och får sin utbetalning av studiemedel från CSN.
• CSN godkänner inte manuella intyg utan går på de uppgifter som finns rapporterade i Ladok.
• Registrerade resultat underlättar vid kontroll av behörighetskrav, till exempel att studenten har tillräckligt med poäng för att få gå nästa kurs.

SLU-regler

Kursens indelning i moduler ska anges för varje kurstillfälle:

• Inför en hösttermin ska moduler finnas inlagt i Ladok senast den 31 maj.
• Inför en vårtermin ska moduler finnas inlagt i Ladok senast den 30 september.

Vem ansvarar för vad?

Examinatorn bestämmer kursens indelning i kursmoduler. För programkurser ska förankring ske med berörd programstudierektor. Kursansvarig institution ansvarar för att modulerna är inlagda i Ladok inom angiven tid.

Instruktioner

Kursmoduler från föregående kurstillfälle kvarstår om inga nya moduler läggs in.

SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering av och beslut om utbildningsutbudet, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Tillbaka till kapitlets början

6.7 Nedläggning av kurs

Policy

Det är viktigt för studenterna att kursutbudet är förutsägbart. Därför ska programnämnderna sträva efter att inte lägga ned kurser utan giltiga skäl och tillräcklig framförhållning.

Nationella regler

Fastställda kursplaner är juridiskt bindande och lärosätet är skyldig att följa det som föreskrivs i dem. En student som antagits till och därefter registrerats på en kurs har långtgående rättigheter när det gäller möjligheten att fullfölja den påbörjade utbildningen.

Övergångsbestämmelser ska fastställas i anslutning till beslut om nedläggning av en kurs. Övergångsbestämmelserna ska dokumenteras i den kursplan som upphävs, se avsnitt 6.2 Kursplan. (Studenternas rättssäkerhet vid nedläggning av utbildningsprogram, UKÄ, 2018)

SLU-regler

Giltiga skäl för att lägga ned en kurs är att

• den behöver ersättas av en ny kurs med uppdaterat innehåll och/eller förändrat genomförande,
• den har haft för få studenter för att kunna fortsätta berättiga sitt resursbehov.

Behovet av framförhållning beror på omständigheterna:

• En kurs som ingår som obligatorisk kurs i något utbildningsprogram, kan bara läggas ned om den ersätts av en ny kurs med motsvarande funktion – såvida inte utbildningsprogrammet i fråga revideras eller läggs ned.
• En kurs som ingår i ett utbildningsprogram utan att vara obligatorisk kurs kan läggas ned utan att ersättas av en ny kurs i programmet under förut­sättning att det finns tillräckligt med kurser kvar inom programmet som möjliggör för antagna studenter att uppfylla kraven för den examen som programmet syftar till eller möjliggör utan att det medför till exempel förlängd utbildningstid. Här måste även de inriktningar (motsvarande) som utlovas i berörd utbildningsplan beaktas.
• En kurs som ges endast för fristående studenter (utan programkoppling) kan läggas ned utan att ersättas av en ny kurs.

Observera att nedläggning av ett utbildningsprogram inte automatiskt medför att de ingående kurserna upphör att gälla. Om kurserna inte ska fortsätta att ges måste de läggas ned i särskild ordning med beslut enligt gällande delegationsordning.

Nedläggning av en kurs innebär att kursplanen upphör att gälla efter den tidsperiod som anges i övergångsbestämmelserna. Förnyad examination ska vanligtvis erbjudas under två år efter det sista kurstillfället. Så länge kursen inte är nedlagd ska minst en möjlighet till förnyad examination per år erbjudas om efterfrågan finns. I avsnitt 8.4 Obligatoriska moment och 8.9 Förnyad examination anges vad som minst ska gälla avseende möjligheterna att fullfölja en kurs som lagts ned.

Tillbaka till kapitlets början