Utbildningshandboken kap 11

11. Programutbudet

11.1 Mål och krav för utbildningsprogram vid SLU
11.2 Dimensionera utbildningsprogram
11.3 Föreslå nytt utbildningsprogram
11.4 Principer för namngivning av utbildningsprogram
11.5 Gemensamma program samt dubbel examen på grundnivå och avancerad nivå
11.6 Avveckla utbildningsprogram

Genvägar till övriga delar av Utbildningshandboken

11.1 Mål och krav för utbildningsprogram vid SLU

11.1.1 Programmets profil och plats i utbildningsutbudet

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningsprogram ska ansluta till SLU:s verksamhetsidé och områden enligt regeringens uppdrag. SLU:s utbildningsprogram bör komplettera varandra, och vid behov finnas på flera campus. Dubblering av utbildning på befintliga SLU-orter kan vara motiverad om det finns:

• stor studentefterfrågan
• begränsad risk för intern konkurrens
• tydlig arbetsmarknad med regional koppling
• lärarkompetens att bygga vidare på
• hållbara ekonomiska förutsättningar

SLU:s utbildningar måste också förhålla sig till det nationella utbildningsutbudet. Inom flera av SLU:s kompetensområden finns en påtaglig konkurrens från andra universitet och högskolor.

De examina som SLU får utfärda framgår av bilagan till förordningen (1993:221) för SLU. Vid SLU finns två typer av examen: yrkesexamen och generell examen. SLU får besluta om inriktningar på dessa examina. För generella examina bestäms inriktningen av det huvudområde inom vilket utbildningen ger successiv fördjupning, se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.

Specifika krav för vissa typer av utbildningar:

• SLU erbjuder tre- och femåriga yrkesprogram (undantag: veterinär, 5,5 år).
• Utbildningar som syftar till yrkesexamina kan även möjliggöra generella examina, om kraven för dessa är uppfyllda.
• Yrkesexamina kan ges med eller utan inriktningar.
• Alla yrkesexamina på avancerad nivå ska uppfylla kraven för grundläggande behörighet för studier på forskarnivå vid SLU.
• Utbildningar som syftar till generella examina kan även möjliggöra yrkesexamina, om kraven för dessa examina är uppfyllda.

11.1.2 Studenternas efterfrågan

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningar ska vara efterfrågade av studenterna. Det är en utmaning att beskriva och värdera potentiella studenters intressen. Studenternas intresse gäller både utbildningens innehåll och dess genomförande. En tydlig utbildningsstruktur är nödvändig för att SLU:s utbildningsutbud ska kunna kommuniceras till presumtiva studenter. Programnamnen bör ägnas särskild uppmärksamhet, och beredningen måste omfatta någon form av utifrånperspektiv.

De studenter som för närvarande deltar i SLU:s utbildningar har viktiga erfarenheter som ska tas tillvara i utvecklingsprocessen. Det är också viktigt att universitetet ger tydlig information om övergångsbestämmelser och annat av praktisk betydelse för befintliga studenter.

11.1.3 Arbetsmarknadens efterfrågan

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningsprogram ska svara mot arbetsmarknadens och det övriga samhällets behov. De studenter som SLU utbildar ska vara förberedda för ett långt yrkesliv på en global arbetsmarknad.

11.1.4 Resursmässiga förutsättningar

SLU:s mål och krav

Lärarkompetensen ska vara hög i alla SLU:s utbildningsprogram. SLU:s utbud av utbildningsprogram ska utgå från och utveckla den lärarkompetens som finns på institutionerna (motsvarande). Det gäller såväl vetenskaplig och konstnärlig som pedagogisk kompetens och handledarkompetens. För yrkesprogram ska dessutom lärarnas yrkeskompetens beaktas.

Ekonomin hos utbildningar som utlyses ska vara hållbar enligt beslutad ersättningsmodell.

Den fysiska och den studiesociala miljön ska underlätta för studenter att tillgodogöra sig utbildningen.

11.1.5 Utbildningens innehåll och utformning

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningsprogram ska vara utformade så att studenterna ges förutsättningar att nå examensmålen. Det ska finnas en progression mellan utbildningens olika nivåer: Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. (Högskolelagen (1992:1434) 1 kap.)

SLU:s utbildningar ska ha ett studentcentrerat lärande. Utbildningarna ska ha god anknytning till forskning och samhälle. Hållbar utveckling, jämställdhet och ett internationellt perspektiv ska vara integrerat i alla utbildningar.

Samläsning mellan olika program kan ha pedagogiska och ekonomiska fördelar, till exempel att studenter från flera olika program och med olika erfarenheter kan berika undervisningen i en specifik kurs.

Varje program ska ha ett genomtänkt koncept för samverkan med den sektor eller bransch som utbildningen är fokuserad mot, liksom hur samverkan gagnar utbildningen och studenterna. Alla utbildningsprogram som börjar på grundnivå bör sammantaget innehålla minst 15 hp (10 veckor) som utgörs av praktik, studieresor eller på annat sätt genomförs utanför campus eller i samverkan med extern part. Se kapitel 15. Extern samverkan i utbildningen.

Möjlighet till utbytesstudier under hel termin bör finnas i alla utbildningsprogram och ska finnas i alla långa yrkesprogram (5 år) med undantag för legitimationsgrundande utbildningar.

Specifika krav för vissa typer av utbildningar:

• Sammanhållna, långa yrkesprogram (5 år) består av en grundnivå och en avancerad nivå. Det finns inget krav på examen på grundnivå för yrkesexamen på avancerad nivå, men för yrkesexamen på avancerad nivå krävs godkänt självständigt arbete både på grundnivå (15 hp) och på avancerad nivå (30 hp). Undantag: beroende på antagningsår krävs inte självständigt arbete på grundnivå för veterinärexamen, se Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU.
• För antagning till program på avancerad nivå ska SLU kräva att studenten har uppnått kraven för kandidatexamen eller yrkesexamen omfattande minst 180 hp, eller motsvarande utländsk examen.
• Långa yrkesprogram (5 år) på samma campus som leder till samma examen ska planeras för minst 60 hp gemensamt innehåll, varav minst 30 hp i början av utbildningen.
• Alla utbildningar som syftar till yrkesexamina inom ”naturresursernas brukande” (agronom, hortonom, jägmästare, lantmästare, skogsmästare och trädgårdsingenjör) ska planeras så att de sammanlagt innehåller minst:
• 10 hp samhällsvetenskapliga ämnen, till exempel ekonomi och samhällsplanering
• 10 hp biologi med fokus på produktion och miljökonsekvense
• 10 hp teknik i vid mening med fokus på produktionssystem.
• Utbildningsprogrammen på grundnivå ska erbjuda en studiegång med tydlig progression (successiv fördjupning) inom huvudområdet:
• För kandidatexamen gäller 90 hp i ett huvudområde inklusive självständigt arbete (15 hp). Se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde och SLU:s lokala examensordning.
• Inom program på grundnivå kan kurser på avancerad nivå ingå, dock maximalt 30 hp i en kandidatexamen. Se SLU:s lokala examensordning.
• Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi, teknologi, national- eller företagsekonomi ska ha en rimlig ämnesmässig bredd för att kunna jämföras med motsvarande utbildningar vid andra svenska högskolor och universitet.
• Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi ska innehålla minst 15 hp inom vartdera området organismvärlden, livsprocesser och ekologi
• Utbildningar på grundnivå som syftar till kandidatexamen i biologi ska bygga på naturvetenskaplig gymnasiekompetens.
• Utbildningsprogrammen på avancerad nivå ska erbjuda en studiegång med tydlig progression (successiv fördjupning) inom huvudområdet:
• För masterexamen gäller 60 hp i ett huvudområde inklusive självständigt arbete (30 hp). Se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde och SLU:s lokala examensordning.
• Masterprogram ska ha en studiegång där minst 15 hp erbjuds under en period utan andra valbara kurser.
• Masterprogram rekommenderas att ha en studiegång där minst 15 hp består av kurser på nivå A1F inom huvudområdet för examen. (UN-beslut den 11 oktober 2023, § 87/23, SLU ID: SLU.ua.2023.1.1.1-3736)
• Inom masterprogram kan upp till 30 hp utgöra kurser på grundnivå. Se SLU:s lokala examensordning.

Instruktioner

Inom ramen för SLU:s kvalitetssäkringsarbete sker uppföljning av hur mål och krav uppnås inom enskilda utbildningar.

Länkar

Utbildningsprogrammen beskrivs på SLU:s webb:

• Program på grundnivå
• Program på avancerad nivå

Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU

Tillbaka till kapitlets början

11.2 Dimensionera utbildningsprogram

Utbildningens dimensionering bestäms ytterst av följande faktorer:

• SLU:s utbildningsuppdrag (formuleras i SLU:s regleringsbrev)
• tillgängliga resurser och hur dessa fördelas
• antalet nybörjarplatser per program
• studenternas efterfrågan

Policy

Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. (SLU:s regleringsbrev och SLU:s strategi)

Nationella regler

SLU ska redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. (SLU:s regleringsbrev) SLU:s avvägningar när det gäller till exempel fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika behörighetskrav samt fördelningen mellan campus- och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur SLU möter det omgivande samhällets behov av utbildning.

Vem ansvarar för vad?

Utbildningens dimensionering beslutas i flera led: (Styrelsens delegationsordning)

• Programnämnder kan föreslå förändringar i dimensioneringen till utbildningsnämnden.
• Utbildningsnämnden föreslår anslagsfördelning och utbildningsuppdrag till styrelsen via rektor.
• Styrelsen beslutar om anslagsfördelningen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå med utbildningsuppdrag (helårsstudenter och helårsprestationer för utbildningsprogram och fristående kurser).
• Antalet nybörjarplatser på program beslutas inom de resursmässiga ramar som styrelsen fastställt.

Instruktioner

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering framgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om dimensionering av utbildningsprogram.

Tillbaka till kapitlets början

11.3 Föreslå nytt utbildningsprogram

Ett nytt utbildningsprogram innebär ett stort åtagande för SLU och ett stort ansvar, särskilt gentemot de första studenterna på programmet. Därför måste stor omsorg läggas på att analysera förutsättningarna för och planera genomförandet av nya utbildningar. Lång framförhållning är nödvändig i beredning och beslut om förändringar i programutbudet; se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Ett nytt utbildningsprogram ska uppfylla det som beskrivs i avsnitt 11.1 Mål och krav för utbildningsprogram vid SLU. I förslag till nytt program ska nedanstående aspekter beskrivas, analyseras och bedömas som underlag för beslut om eventuellt inrättande.

Punktlistorna nedan är avsedda som stöd vid utveckling av nya program och vid framtagande av beslutsunderlag. De aspekter som tas upp ska beskrivas kortfattat i förslaget, och omfattningen av olika delar kan variera beroende på de specifika behoven och förutsättningarna. En preliminär utbildningsplan ska finnas vid inrättandet av programmet.

SLU kan genomföra utbildning med andra lärosäten och utfärda gemensamma examina. Det finns särskilda riktlinjer för gemensamma utbildningsprogram och examina (Joint Programmes and Joint Degrees), som anger vilka underlag och överenskommelser som behövs i sådana fall; se Länkar nedan.

11.3.1 Programmets profil och plats i utbildningsutbudet

Vad ska redovisas i förslaget?

• Vilket eller vilka av SLU:s verksamhetsområden (definieras i styrelsensdelegationsordning) berörs och i vilken omfattning? På vilket sätt kommer utbildningens unika profil till uttryck?
• Finns annan utbildning inom området på SLU? Motivera varför programmet behövs i förhållande till SLU:s eget samlade programutbud. Redovisa eventuella överlappningar med andra utbildningar vid SLU och eventuell risk för konkurrens med ett annat program. Redogör för om något program kommer att avvecklas i och med inrättandet av det föreslagna programmet.
• Finns liknande konkurrerande program hos andra lärosäten? Benchmarka programmet mot dessa program. Motivera varför utbildningsprogrammet behövs i förhållande till det nationella utbildningsutbudet. Finns liknande utbildningar i andra länder?
• Vilken examen syftar programmet till och vilka eventuella övriga examina möjliggör programmet? Analysen kopplas till huvudområde om det gäller generella examina. Om ett befintligt huvudområde ska användas så motivera varför. Redovisa då även vilka andra program som redan använder det huvudområdet och på vilket sätt programmen kommer att komplettera och inte konkurrera med varandra. Om ett nytt huvudområde ska användas så motivera varför; se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.
• UHR ger tillstånd till behörighetskrav för yrkesprogram.
• Om ny lokal examensbeskrivning måste fastställas av UN behöver förslag till examensbeskrivning bifogas. SLU:s mall för utbildningsplaner kan användas.

11.3.2 Studenternas efterfrågan

Vad ska redovisas i förslaget?

• Vilken målgrupp av potentiella studenter har programmet? Motsvarar programmet deras intresseområden?
• Svarar programmets namn mot innehållet, och uttrycks namnet på ett för målgruppen relevant sätt?
• Redovisa hur efterfrågan har bedömts, genomförda och/eller planerade målgruppsanalyser, fokusgrupper, benchmarking mot andra program etc.
• Vilka behörighetskrav planeras för programmet? Hur påverkar dessa den potentiella målgruppens omfattning?
• Hur ska programmet marknadsföras? Redovisa genomförda och/eller planerade informations- och marknadsföringsinsatser. Hur ska studentrekryteringen därutöver gå till?
• Redovisa hur studentinflytandet skett och tagits tillvara i utvecklingsarbetet.

11.3.3 Arbetsmarknadens efterfrågan

Vad ska redovisas i förslaget?

• Vilken arbetsmarknad ger utbildningen tillgång till? Redovisa en analys av samhällets nuvarande och framtida behov av personer med föreslagen utbildning. Analysen bör i så hög grad som möjligt vara kvantitativt grundad.
• Vilka kompetenser med relevans för en nationell och internationell arbetsmarknad kommer studenterna att utveckla under utbildningen?
• Redovisa hur synpunkter, önskemål och förslag från arbetsmarknadens intressenter inom relevanta sektorer i såväl näringsliv som offentlig sektor inhämtats och tagits tillvara i utvecklingsarbetet.
• Redovisa hur avnämarnas synpunkter på utbildningen kommer att tas tillvara i den fortsatta programutvecklingen och vid dimensioneringen av programmet.

11.3.4 Resursmässiga förutsättningar

Vad ska redovisas i förslaget?

• Vilka lärarresurser är tillgängliga för programmet? Redovisa tillgången på tillsvidareanställda (stabilitet och långsiktighet) vetenskapligt/konstnärligt kompetenta samt högskolepedagogiskt utbildade och erfarna lärare, såväl som annan personal som ska medverka i utbildningen.
• Är programmets behov av ämnesmässig och pedagogisk lärarkompetens täckt inom SLU eller finns behov av lärarrekrytering eller samarbete med andra lärosäten? Redovisa planerad medverkan från olika delar av SLU eller från andra lärosäten, samt formerna för sådan samverkan i förekommande fall. Beskriv vilka kontakter som redan tagits med planerade samarbetspartners.
• Den infrastruktur som behövs för den planerade utbildningen ska också be­skrivas och bedömas i relation till befintliga resurser. Beskriv om det saknas lokaler och utrustning, både gemensam och programspecifik infrastruktur, som är nödvändig för utbildningen.
• Finns förutsättningar att resurseffektivisera med hjälp av samläsning eller annat gemensamt resursutnyttjande, till exempel med hjälp av digitalisering och distanspedagogik? Hur och vilken omfattning i så fall?

11.3.5 Utbildningens innehåll och utformning

Vad ska redovisas i förslaget?

Examensmål och progression

• Bifoga ett preliminärt ramschema som beskriver programmets huvudsakliga utformning och innehåll.
• Beskriv hur undervisningens utformning och examination bidrar till att stödja studenters lärande.
• Beskriv hur det säkerställs att studenterna når examensmålen (Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet). Beskriv hur det säkerställs att studenterna når examensmålen. Redovisa/beskriv i matrisform hur programmets kursmål kopplar till examensmålen och hur programmet planeras för att säkra studenternas progression inom ämnesspecifika och generella kompetenser. För program som syftar till yrkesexamen behöver även de yrkesmässiga kompetenserna beskrivas. 
• Redogör för och motivera eventuell samläsning med befintliga program/kurser.
• Redogör för studenternas möjligheter att gå vidare till avancerad nivå eller forskarnivå efter programmet.
• Om ett nytt huvudområde behövs, se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.

Matrismodell: För varje program görs en matris som visar hur examensmålen är tänkta att uppfyllas genom de kurser som planeras att ingå i programmet. Matrisen innehåller examensmålen på ena axeln och ingående kurser på den andra axeln. I skärningspunkterna anges relevanta kursmål som bidrar till att nå aktuella examensmål. Modellen synliggör ett programs uppbyggnad och progression på ett översiktligt plan och ska beakta såväl ämnesspecifika som generella kompetenser.

Program	Examensmål 1	Examensmål 2	Examensmål 3 osv.
Kurskod: Kursnamn A		Kursmål 1 + 3
Kurskod: Kursnamn B	Kursmål 3		Kursmål 2
Kurskod: Kursnamn C	Kursmål 4	Kursmål 1 + 6
Kurskod: Kursnamn D osv.			Kursmål 5 osv.

Anknytning till forskning

• Beskriv hur utbildningen uppnår en god forskningsanknytning.
• Redogör för hur studenterna kommer att delta i aktiviteter med forskningsanknytning som möjliggör ett vetenskapligt förhållningssätt.

Anknytning till samhälle och arbetsliv

• Beskriv på vilket sätt och när under utbildningen som studenterna kommer att utveckla kompetenser med relevans för en nationell och internationell arbetsmarknad.
• Redovisa planerad medverkan från arbetslivet och formerna för sådan samverkan under utbildningen. Här kan exempelvis praktik, fältstudier, gästlärare och självständiga arbeten ingå. Se kapitel 15. Extern samverkan i utbildningen. Om praktiken är obligatorisk, redovisa då hur det säkerställs att alla studenterna får tillgång till sådan.

Perspektiv på hållbar utveckling

• Beskriv hur programmet ger studenterna en bra bas att hantera alla perspektiv (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) på hållbarhet i sin framtida yrkesutövning.

Jämställdhetsperspektiv

• Beskriv hur programmet beaktar genus- och jämställdhetsperspektiv i innehåll och genomförande.

Internationellt perspektiv

• Beskriv hur programmet beaktar internationella förhållanden i innehåll och genomförande. Finns möjligheter till student- och lärarutbyten?

11.3.6 Sammanfattning av konsekvenser

Vad ska redovisas i förslaget? 

• Beskriv vilka konsekvenser som förväntas för olika intressenter om förslaget till nytt utbildningsprogram skulle genomföras.
• Sammanfatta eventuella avvägningar mellan olika målsättningar som ligger till grund för förslaget.
• Beskriv hur många studenter som programmet har plats för samt hur många studenter programmet  behöver för att klara sitt resursbehov.
• Bifoga ett förslag till utbildningsplan; se avsnitt 12.1 Utbildningsplan.

Vem ansvarar för vad? 

Aktivitet	Utbildningsprogram
Förslag	Institution, programnämnd eller fakultetsnämnd
Tillstyrka/avstyrka	Programnämnd, fakultetsnämnd och Utbildningsnämnd
Beslut om inrättande	Rektor
Beslut om utbildningsplan	Utbildningsnämnden

Instruktioner

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering framgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om programutbud. Förändringar i programutbudet bör beredas parallellt på fakultetsnivå och universitetsgemensam nivå. Vid utarbetandet av ett nytt program sammanställs relevant information till utbildningsplanen under beredningens olika faser. Det innebär att utbildningsplanen kan fastställas i anslutning till rektors beslut om att inrätta ett nytt program.

Länkar

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, från och med 1 januari 2020
Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU

Tillbaka till kapitlets början

11.4 Principer för namngivning av utbildningsprogram

Policy

En viktig detalj för SLU som universitet är tydlighet kring vad SLU:s utbildningar omfattar. Viktigast är att lyfta vilka ämneskompetenser varje utbildning ger, men i vissa fall även vilket arbetsliv som utbildningen syftar till.

Hur utbildningsprogrammen vid SLU är namngivna är en av de mest grund­läggande framgångsfaktorerna ur både tydlighets- och rekryteringssynpunkt, för att universitetet ska uppnå givna mål i SLU:s strategi och enligt uppdraget i regleringsbrevet.

Vid SLU gäller nedan angivna principer för namngivning av nya program eller vid byte av namn på redan etablerade program.

Principer för programnamn

• Programnamnet bör vara enkelt, kommunikativt och gärna utgå från tanken kring vad som är eller blir den vanligaste användningen av det, till exempel Biologi och miljövetenskap, som bör heta just det snarare än Biologi och miljövetenskap – kandidatprogram.
• Ur varumärkes- och kommunikationssyfte är rekommendationen att längden på programnamn inte är längre än fem stavelser eller max tre ord.
• Ett utbildningsprogram ska alltid ha en svensk benämning (myndighets­språket).
• En engelsk översättning av programnamnet ska alltid finnas.
• För program som ges på engelska används alltid den engelska benämningen
  • i beskrivningar på både svenska och engelska,
  • i tabeller och andra sammanställningar,
  • i kommunikationen med system som hämtar data från SLU, till exempel antagning.se, studera.nu.
  • Undantag: utbildningsplanen måste vara på svenska.
• Generellt bör programnamn alltid signalera vad studenten läser, programnamnet anger vad utbildningen i huvudsak syftar till ämnesmässigt, till exempel Etologi och djurskydd eller Sustainable Food Systems.
• Yrkesprogrammen baserar programnamnet på examensbenämningen, till exempel Skogsmästarprogrammet.
• Tillägg används framförallt för att förtydliga när en precisering behövs, till exempel studieort Landskapsingenjör - Uppsala.
• Examenstyp bör framförallt framgå med hjälp av högskolepoängen och i kompletterande texter, faktarutor på webb eller tryck. Se även instruktioner nedan.

Vem ansvarar för vad?

Vid namngivning av nya eller omformuleringar av tidigare programnamn tillämpas i korthet följande process för namngivningen:

1. Ansvarig projektgrupp/programnämnd skickar en kort beskrivning och ett fåtal namnförslag till kommunikationsavdelningen.
2. Kommunikationsavdelningen bearbetar förslagen och dessa testas sedan på en eller flera fokusgrupper, helst bland de tänkta målgrupperna. Ett konkret namnförslag förs sedan vidare till utbildningsnämnden och återkopplas samtidigt till ansvarig programnämnd.
3. SLU:s språkkoordinator bör konsulteras för att få korrekta och enhetliga programnamn på engelska.
4. Utbildningsnämnden processar inlämnade program- och namnförslag och för ett samlat förslag vidare till SLU:s rektor för beslut.

Instruktioner

Det är viktigt med en enhetlig användning av programnamnen, men för att undvika otympliga formuleringar i löptext rekommenderas följande förhållningssätt i officiella dokument:

• Det fastställda och fullständiga programnamnet används första gången programmet omnämns i till exempel utbildningsplaner.
• Om programnamnet är långt eller av andra anledningar svårt att använda i texter och rubriker rekommenderas att en följsammare och konsekvent formulering används i löptexten.
• I löptext kan vid behov programnamnet kommuniceras med ett tillägg som beskriver vilken examen som utbildningen syftar till.
• Benämningar på program skrivs med stor första bokstav om det är det fullständiga namnet, annars med liten bokstav. Exempel:
  • ”Den här utbildningsplanen gäller yrkesprogrammet djursjukskötare.”
  • ”Studenterna på Djursjukskötarprogrammet läser 180 högskole­poäng.”
  • ”Kandidatprogrammet Biologi och miljövetenskap ges på SLU:s campus i Uppsala…”
  • ”Studenterna på kandidatprogrammet i biologi och miljövetenskap…”
• I benämningar på engelska ska alla substantiv ha versal begynnelse­bokstav. Exempel:
  • “Vårt masterprogram Management of Fish and Wildlife Populations ger dig kunskaper inom…”.
  • ”Outdoor Environments for Health and Well-being kan läsas både på helfart och halvfart.”
• För att förtydliga programnamnen på engelska förordas att man sätter examensbenämningen efter namnet. Exempel:
  • ”Biology and Environmental Science (BSc)”
  • “Landscape Architecture for Sustainable Urbanisation (MSc)”

Lärosätesnamnets användning i utbildningssammanhang, framförallt när andra system hämtar data från SLU:s kurs- och programdatabas eller från Ladok, ska förmedla det officiella namnet för SLU. SLU:s två officiella och registrerade namn är:

• SLU, Sveriges lantbruksuniversitet (vid hämtning till sajter på svenska)
• Swedish University of Agricultural Sciences, SLU (vid hämtning till sajter med en internationell målgrupp)     

Observera att dessa hämtningar gäller till exempel antagning.se, studera.nu och universityadmissions.se, vilka alla tre är påvisat viktiga verktyg i valet av en utbildning.

Länkar

Stilguide för svenska

Tillbaka till kapitlets början

11.5 Gemensamma program samt dubbel och gemensam examen på grundnivå och avancerad nivå

Samarbete med andra lärosäten, både i och utanför Sverige, kan höja kvaliteten på utbildningen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att formalisera samarbetet i gemensamma program, och erbjuda studenter möjligheten att uppnå en dubbel eller gemensam examen. 

Viktiga begrepp

Gemensamma utbildningsprogram

Gemensamma utbildningsprogram utvecklas, fastställs och genomförs gemensamt av två eller flera lärosäten. Varje berört lärosäte beslutar om den gemensamma utbildningen enligt den ordning som gäller för inrättande av utbildningar vid respektive lärosäte. Juridiskt sett ansvarar varje lärosäte för sin del av utbildningsprogrammet. Under de utbildningsdelar som genomförs vid SLU gäller svensk högskolelag och högskoleförordning samt universitetets lokala regelverk. Ett gemensamt program kan på SLU vara en inriktning inom ett befintligt program, eller vara ett självständigt program. Ett gemensamt program kan leda till en dubbel examen, då varje lärosäte utfärdar en examen, eller en gemensam examen, som är exklusiv för det specifika gemensamma programmet i fråga.

Dubbel examen (double degree, även kallad dual degree)

En dubbel examen innebär utfärdande av två examina baserade på en och samma högskoleutbildning. En dubbel examen kan vara resultatet av en högskoleutbildning som ges vid två lärosäten i ett eller flera länder. En dubbel examen kan också utgöras av två examina vid samma lärosäte, exempelvis en yrkesexamen och en generell examen baserade på samma utbildningsprogram. Varje lärosäte följer ordinarie lokala rutiner för att utfärda den examen som studenten har kvalificerat sig för genom det gemensamma programmet.

När ett gemensamt utbildningsprogram kan ge möjlighet att uppnå examen vid fler än två lärosäten, användes begreppet multipel examen, som följer samma logik som vid dubbel examen.

Gemensam examen (joint degree)

Högskolelagen tillåter att svenska universitet och högskolor utfärdar en gemensam examen tillsammans med utländska eller andra svenska lärosäten. Det är alltså tillåtet för två eller flera lärosäten att anordna och genomföra en gemensam utbildning som resulterar i en gemensam examen av samma slag som de för övrigt har rätt att utfärda var för sig, i enlighet med respektive lands lagstiftning.

Policy

Syftet med gemensamma utbildningsprogram som leder till gemensam eller dubbel examen är att programmet blir bättre genom samarbetet än om varje lärosäte skulle genomföra utbildningen på egen hand. Samarbetet är till fördel för studenterna och lärosätena, och underlättar för studenter att studera vid flera lärosäten inom ramen för sin utbildning. Kurser som ingår i programmen tillgodoräknas efter studentens ansökan utan särskild prövning.

Höga krav bör ställas på potentiella samarbetspartners. I största möjliga mån bör jämbördiga och väl ansedda lärosäten komma i fråga, som erbjuder relevant ämneskompetens och tillförlitliga kvalitetssäkringssystem.

En överenskommelse med utländska lärosäten om en utbildning som leder till en gemensam examen är i praktiken mycket svår att uppnå, då nationella lagar och regelverk som styr utbildningen ofta är oförenliga. Dessutom måste ett nytt program inrättas inom SLU:s programutbud (se 11.3 Föreslå nytt utbildningsprogram). SLU tillämpar därför endast dubbel examen vid internationella utbildningssamarbeten. Avsteg från denna policy kan beslutas av utbildningsnämnden enbart om det föreligger särskilda skäl.

Ett samarbete som leder till en dubbel examen kan antingen baseras på befintliga program hos respektive lärosäten eller på att ett nytt program skapas. Ett speciellt utformat avtal upprättas mellan lärosätena som reglerar överenskommelserna, där den studieplan som kan leda till dubbel examen beskrivs i detalj.

Vid arbetet med att utveckla ett gemensamt utbildningsprogram måste lärosätena ha studenternas rättssäkerhet i stark åtanke. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla för dessa studenter som för alla andra vid de berörda lärosätena. I den skriftliga överenskommelsen bör därför allt sådant som kan påverka studenternas möjlighet att uppnå sin examen regleras noga och otvetydigt.

Nationella regler

Dubbel examen

Inga särskilda nationella regler gäller för utfärdande av dubbel examen, utan lärosätet ska säkerställa att studenten har uppnått gällande examensmål innan utfärdande av examen i fråga. Vid SLU innebär detta att en examen utfärdas efter studentens ansökan enligt den lokala examensordningen.

Gemensam examen

Enligt högskoleförordningen får SLU utfärda en gemensam examen endast om:

1. ”…samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse” (6 kap. 11 a §).
2. ”Studenten har gått igenom en utbildning som omfattas av en överenskommelse … samt uppfyllt kraven för examen vid högskolan och vid minst ett annat lärosäte som har anordnat en del av utbildningen” (6 kap. 11 e § 1).
3. ”Varje lärosäte som utfärdar en examen, som ingår i den gemensamma examen, får utfärda den examen som lärosätet utfärdar” (6 kap. 11 e § 2).
4. ”Varje examen som ingår i den gemensamma examen och som utfärdas av en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av en enskild utbildningsanordnare avser samma examen som högskolans, och varje examen som utfärdas av ett utländskt lärosäte är på motsvarande nivå som högskolans examen” (6 kap. 11 e § 3-4).

Utfärdandet av en gemensam examen som baseras på en gemensam utbildning är en komplex process, särskilt när utbildningssystem och lagstiftning i två eller flera länder måste fogas samman och följas. Därför reglerar högskolelagen och högskoleförordningen noggrant vilka kriterier som ska uppfyllas för att gemensamma examina ska få utfärdas av svenska lärosäten (HL 1 kap. § 17-18; HF 6 kap. § 11).

Högskoleförordningen kräver dessutom att ett detaljerat skriftligt avtal upprättas mellan lärosäten som ska samarbeta om en gemensam examen.

SLU-regler

Utbildningssamarbeten med en gemensam examen som mål är komplexa och tidskrävande att uppnå. Internationella utbildningssamarbeten vid SLU ska därför ha dubbel examen som mål.

Ett utbildningssamarbete ska vara förankrat vid berörda institutioner och programnämnd. Av utbildningsplaneringens årscykel framgår bland annat gällande tidsramar för planering och beslut om programutbud.

Vem ansvarar för vad?

Initiativtagaren till samarbetet och berörd programstudierektor förankrar planerna på ett gemensamt utbildningsprogram på institutions- och programnämndsnivå.

Berörd programnämnd ansvarar för att förankra samarbetet i utbildningsnämnden, och att en avsiktsförklaring (Letter of Intent) skrivs med samarbetsparterna så tidigt som möjligt i processen. Detta ska undertecknas av SLU:s rektor eller den rektor utser.

Personal som arbetar med antagnings-, avtals- och examensfrågor vid utbildningsavdelningen och berörda fakultetskanslier, samt personal vid ledningskansliets juristenhet ska alltid konsulteras under planeringsfasen av ett utbildningssamarbete. Chefen för utbildningsavdelningen utser en handläggare med ansvar för att följa upp avsiktsförklaringen.

Utbildningsavdelningen tillhandahåller stöd för avtalsskrivande på förfrågan.

Länkar

Dubbel examen och gemensam examen

Tillbaka till kapitlets början

11.6 Avveckling av utbildningsprogram (där utbildningsplanen inte ersätts av en ny plan med ny programkod)

Policy

Utbildningsprogram som inte längre fyller behov på arbetsmarknaden, inte attra­herar tillräckligt många studenter eller inte uppfyller kvalitetskraven behöver antingen utvecklas eller avvecklas.

Avveckling av ett utbildningsprogram kräver en successiv anpassning med avseende på befintliga (redan antagna) programstudenter.

Nationella regler

Fastställda utbildningsplaner är juridiskt bindande och lärosätet är skyldigt att följa det som föreskrivs i dem. En student som antagits och därefter registrerats på ett program har långtgående rättigheter när det gäller möjligheten att fullfölja den påbörjade utbildningen.

Övergångsbestämmelser ska fastställas i anslutning till beslut om avveckling av utbildningsprogram. Övergångsbestämmelserna ska dokumenteras i den utbildningsplan som upphävs, se avsnitt 12.1 Utbildningsplan samt avsnitt 12.4 Upphävande av utbildningsplan. (Studenternas rättssäkerhet vid nedläggning av utbildningsprogram, UKÄ, 2018)

SLU-regler

Beslut om avveckling av ett utbildningsprogram medför även ett beslut om upphävande av den aktuella utbildningsplanen/programkoden, samt ett beslut om övergångsbestämmelser inklusive datum för avvecklingsperiodens slut (se avsnitt 12.4 Upphävande av utbildningsplan). Av beslutet om avveckling ska framgå från och med vilket läsår utbildningsprogrammet inte längre ingår i SLU:s programutbud.

Under avvecklingsperioden upphör successivt universitetets förpliktelser enligt utbildningsplanen vad avser att ge kurstillfällen för programmets kurser. Avveckling av ett utbildningsprogram innebär dock inte att programmets kurser läggs ned automatiskt, se avsnitt 6.7 Nedläggning av kurs. Om kurserna inte ska fortsätta att ges måste de läggas ned i särskild ordning med beslut enligt gällande delegationsordning.

Möjligheten att fullfölja redan påbörjade kurser beskrivs i avsnitten 6.7 Nedläggning av kurs, 8.4 Obligatoriska moment och 8.9 Förnyad examination. Därutöver har den som är antagen till och registrerad på en utbildning vid SLU rätt att ansöka om tillgodoräknade och ansöka om examen. Dessa möjligheter finns kvar även efter att programmets avvecklingsperiod avslutats. (De examina som SLU får utfärda framgår av förordningen (1993:221) för SLU.)

Ett utbildningsprogram som haft antagningsstopp under fem år i följd ska avvecklas.

Vid beslut om avveckling ska övergångsbestämmelser fastställas.

Efter beslut om avveckling får ingen ny antagning göras till årskurs ett, men däremot till högre årskurser så länge de ges enligt ramschema till programmet.

Förändringen ska kommuniceras med berörda studenter.

Ansvarig programnämnd måste redovisa åtgärder för att möjliggöra för redan antagna studenter att slutföra sin utbildning. Programnämndens ansvar gäller för studier i normal studietakt. Dessutom måste behoven beaktas för eventuella studenter med studieuppehåll med platsgaranti eller anstånd, samt studenter med funktionsnedsättning, vilka kan ha rätt till anpassad studietakt.

Vem ansvarar för vad?

• Programnämnden eller utbildningsnämnden föreslår avveckling av program efter initiering av t.ex. institution, PSR eller fakultetsnämnd.
• Fakultetsnämnder och programnämnder yttrar sig om förslag.
• Rektor fattar beslut om avveckling av program.
• Utbildningsnämnden fattar beslut om upphävande av utbildningsplan.

Ansvarig programnämnd beslutar om vem som ansvarar för att berörda studenter informeras enligt nedan (i normalfallet programstudierektor för aktuellt program).

Instruktioner

Beslut om avveckling

Av beslutsunderlaget inför avveckling av utbildningsprogram ska följande framgå:

1. Anledning till avveckling av utbildningsprogrammet, till exempel strategiska överväganden, bristande söktryck, kvalitetsbrister som inte kan åtgärdas med befintliga förutsättningar eller osäker arbetsmarknad.
2. Förslag till övergångsbestämmelser för hur aktiva programstudenter samt studenter med beviljat studieuppehåll och studenter med rätt till anpassad studietakt ska kunna uppfylla kraven för den examen som utbildningen syftar till eller möjliggör.
3. En kortfattad konsekvensanalys av vad avvecklingen medför, exempelvis påverkan på annan utbildning och medverkande institutioner. 

Av beslutet om avveckling av ett utbildningsprogram ska skälet/skälen för avvecklingen framgå.

Information till berörda studenter

Informationen till berörda studenter ska meddelas skriftligen och göras tillgänglig på den berörda utbildningens programsida på studentwebben. Följande behöver framgå:

• Beslutsdatum for avveckling och tidpunkt för när utbildningsplanen upphör att gälla.
• När de sista kurstillfällena kommer att erbjudas inom den befintliga utbildningsplanen.
• Uppmaning till studenter som inte studerar aktivt inom programmet men önskar återuppta studierna att kontakta programstudierektorn eller studievägledningen för att vid behov upprätta en individuell studieplan och/eller anmäla sig till examinationstillfälle/n (motsvarande).
• Information om att studenten riskerar att missa möjligheten att slutföra utbildningen och nå examen enligt den utbildningsplan hen antogs till, om hen hör av sig för sent.

Om kurser enligt utbildningsplanen inte kan erbjudas till studenter som åter­kommer efter ett beviljat studieuppehåll eller studenter med rätt till anpassad studietakt, ska studenterna erbjudas antingen en individuell studieplan eller annan lösning för att uppnå examen som programmet syftar till eller möjliggör.

Med berörda studenter avses här

• aktiva programstudenter (registrerade på någon av programmets kurser innevarande läsår),
• programstudenter som har beviljats anstånd med studiestarten eller studieuppehåll (med platsgaranti),
• programstudenter som varit registrerade på någon av programmets kurser de senaste fem läsåren (inklusive innevarande läsår) utan att ha anmält avbrott och som inte har avlagt examen.

Andra studenter, till exempel studenter med längre studieuppehåll utan särskilda skäl, erbjuds hjälp via studievägledningen med en individuell studieplanering för möjligheten att uppnå en examen.

Tillbaka till kapitlets början