Utbildningshandboken kapitel 15

Senast ändrad: 29 augusti 2025

15. Extern samverkan i utbildningen

15.1 Samverkan
15.2 Syfte och mål med samverkan
15.3 Samverkan inom utbildningsplanering
15.4 Samverkan med progression för studenterna
15.5 Samverkan för god arbetslivskontakt hos lärare
15.6 Uppföljning

Genvägar till övriga delar av Utbildningshandboken

15.1 Samverkan

Viktiga begrepp

Samverkan är ett medel eller en process där SLU tillsammans med parter utanför akademin når mål som parterna inte kan nå på egen hand. Samverkan berikar SLU:s verksamhet och ger den genomslag i samhället. Externa samverkansparter för SLU kan vara nationella eller internationella. Systematiska samverkansaktiviteter i utbildningen bör planeras med de gemensamma målen och båda parters olika förutsättningar i fokus.

Vem ansvarar för vad?

Det övergripande ansvaret för samverkan i utbildningen hanteras av programnämnderna och kan planeras enligt nedan:       

Tillbaka till kapitlets början

15.2 Syfte och mål med samverkan

Studenternas lärandemål, de kvalitetsmål för utbildningen man vill uppnå och eventuella andra mål för samverkan ska anges av ansvarig programnämnd.

Utbildningsprogrammets egna mål för sin externa samverkan bör anges. Hur gagnas programmet  av samverkan? Är det inriktat på studenternas anställningsbarhet och dag-ett-kompetens, och/eller på utbildningskvalitet i vidare bemärkelse? Vilka kompetenser och färdigheter är helt nödvändiga för studenterna att uppnå enligt program- och näringslivsföreträdare?

Tillbaka till kapitlets början

15.3 Samverkan inom utbildningsplanering

SLU:s externa samverkansparter bör ges en reell möjlighet att medverka i utbildningens planering.

Samverkan med arbetslivsföreträdare vid planeringen av program, kurser och undervisning kan bidra till att studenterna blir bättre förberedda för arbetslivet. Samtidigt kan det ge framtida arbetsgivare en inblick i utbildningen och eventuellt i delar av forskningen. För att minska beroendet av personliga kontakter kan bland annat företagskluster, alumner och branschorganisationer användas, och systematisk samverkan organiseras till exempel genom medverkan i programnämnder eller branschråd (motsvarande).

När kurser och program läggs om bör en extra insats göras för att få synpunkter från externa referensgrupper. Externa synpunkter behöver också ingå i underlaget vid beslut om utbildningens dimensionering.

Tillbaka till kapitlets början

15.4 Samverkan med progression för studenterna

Samverkansaktiviteterna och lärandemålen för dessa ska ha en gradvis stegrande komplexitet för studenterna under utbildningens gång. Arbetslivskontakter ska finnas även om studenten väljer att inte läsa valfria praktikkurser.

Samverkan kan organiseras i egna kurser, till exempel praktikkurser eller projektkurser, som seminarieserier eller som moment i kurser. Lämpliga kurser i de olika årskurserna bör identifieras, och samverkansmål och -innehåll införas i kursplanerna.

Progression inom samverkan kan innebära att kontakter med arbetslivet introduceras tidigt under utbildningen, fördjupas och integreras i undervisningen. Studenten kan slutligen få använda sina uppnådda färdigheter och kunskaper på ett företag, i en organisation, myndighet eller i en liknande realistisk kontext. Högre progressionsgrad kan innebära ökade krav på studentaktivitet och mer aktivt involverade studenter. Ett exempel på en modell med ökande komplexitetsgrad innehåller aktiviteterna studiebesök, gästföreläsningar, case/uppgifter och ”skarpa” projekt med externa uppdragsgivare.

Valet av moment och samverkansformer bör styras av och motiveras utifrån lärandemålen och förutsättningarna för den specifika utbildningen och den bransch som utbildningen främst riktar sig emot.

Samverkansaktiviteterna bör komplettera studentkårernas näringslivs- och arbetsmarknadsdagar eller mentorsprogram.

Tillbaka till kapitlets början

15.5 Samverkan för god arbetslivskontakt hos lärare

Lärare bör få möjlighet att hålla sig uppdaterade om förhållanden och villkor i ett externt arbetsliv genom samverkan.

Arbetslivet genomgår snabba förändringar, och det kan vara svårt för lärare att ha aktuell kunskap om vilka kompetenser som är efterfrågade i näringslivet. För att utbildningarna ska ha stark samhällsrelevans och aktualitet kan samverkan i olika former möjlig­göra exempelvis studiebesök för lärare, lärarutbyten, adjungerade lärare, industrilektorat med mera som kan bidra till att ge undervisningen en aktuell arbetslivsanknytning.

Tillbaka till kapitlets början

15.6 Uppföljning

Uppföljning av målen för extern samverkan ska ske ur utbildningens, studentens och externa parters perspektiv.

Det är universitetets ansvar att hålla en god kvalitet på utbildningen ur studenternas perspektiv. Kvaliteten på samverkansaktiviteterna kan följas upp genom bland annat kursvärderingar och examinationer. Särskilt fokus bör läggas på samverkansmomentens relevans för studenterna.

För den individuella studenten kan samverkan i utbildningen tydliggöras och följas upp genom systematisk dokumentation av samverkansaktiviteterna, exem­pelvis en digital kompetensportfölj.

Det ligger i SLU:s intresse att våra externa parter är nöjda och vill fortsätta interagera med SLU. Därför bör uppföljning av de gemensamma målen för extern samverkan genomföras, alternativt stödjas av SLU, även om det delvis faller utanför universitetets uppdrag.

Tillbaka till kapitlets början


Kontaktinformation