Kan fysiologiska förändringar avslöja hur djur upplever olika situationer?

Behovet av att bättre förstå djurs känslor och hur djur upplever sin omvärld är stort. Media rapporterar regelbundet om problematik rörande exempelvis djurhållning, djurtransporter, slakt och jakt, vilket väcker diskussion. Även om forskning inom djurvälfärd har gjorts under många år är det idag fortfarande svårt att veta vad ett djur innerst inne känner och upplever.

Djurs personlighet påverkar hur djuret reagerar och olika individer reagerar olika fysiologiskt och beteendemässigt i samma situation vilket gör det svårt att generalisera djurs upplevelser. Det är väl känt att stress och smärta leder till en rad fysiologiska och beteendemässiga reaktioner hos både människor och djur. Djur som är rädda eller aggressiva riskerar en försämrad välfärd och medför dessutom ofta olägenheter för sin omgivning. Inom livsmedelsindustrin kan försämrad djurvälfärd resultera i nedsatt produktion och hos sport och sällskapsdjur kan det bli aktuellt med omplacering eller avlivning om djuret utgör ett problem för omgivningen. Det är därför angeläget ur flera aspekter att säkerställa en så bra djurvälfärd som möjligt.

Eftersom det kan vara svårt att avgöra det psykiska måendet hos ett djur genom att bara studera dess beteende kan parallella fysiologiska mätningar underlätta förståelsen för hur ett djur verkligen upplever en situation. Djurets fysiologiska och beteendemässiga reaktioner styrs av hjärnan och koordineras av ett område som kallas hypotalamus. Hypotalamus känner av kroppens behov och reglerar det icke viljestyrda nervsystemet som styr kroppens alla inre organ.

Hypotalamus reglerar även kroppens hormonsystem och påverkar djurets beteende. Vid en psykiskt eller fysiskt påfrestande situation aktiveras delar av nervsystemet och hormonsystemet vilket leder till många fysiologiska förändringar i kroppen som syftar till att individen ska kunna klara av den uppkomna situationen. De delar av hjärnan som är inblandade i djurs känslomässiga reaktioner är alla konservativa system som är mycket likartade människans. De fysiologiska förändringarna syftar till att hjälpa individen klara av den påfrestande situationen så bra som möjligt och olika individer kan ha olika fysiologiska strategier för att hantera situationen.

Alla dessa fysiologiska reaktioner sker dagligen och är inte skadliga så länge det också sker en återhämtning. Blir de fysiologiska belastningarna mer regelbundna blir detta dock en stor påfrestning för kroppen vilket kan leda till sjukdom och lidande. I min forskning har jag studerat fysiologiska variabler kombinerat med beteendestudier i olika typer av situationer hos olika djurslag. Syftet med forskningen har varit att bättre förstå hur djur upplever olika situationer och hur fysiologin samverkar med djurets beteende. För att kunna bedöma fysiologiska resultat behövs kunskap om de fysiologiska variablernas normala variationer och hur fysiologin varierar på grund av exempelvis djurslag, ras, kön och dygnsvariation.

Därför har flera av mina studier undersökt fysiologiska förändringar under normala situationer såsom vid olika typer av inhysning, skötselrutiner, digivning och separation men också i olika typer av testsituationer. Resultaten visar bland annat att beteendeförändringar inte alltid åtföljs av fysiologiska förändringar men också att fysiologiska mätningar kan avslöja djurs känslor i situationer där det är svårt att tolka djurets beteende. En fördel med fysiologiska mätningar är att de är objektiva och att det erhålls faktiska mätvärden. Nackdelar kan vara att provtagningen i sig kan påverka djuret samt att fysiologiska förändringar kan ske av flera olika orsaker vilket kan göra det svårt att avgöra vad förändringarna beror på.

Det är svårt att dra slutsatser baserade på enstaka värden och generellt krävs upprepade mätningar och kunskap om det individuella djurets normalvärden. Genom att kombinera fysiologiska och beteendemässiga studier och göra upprepade mätningar är det möjligt att tolka djurs upplevelser. Det återstår fortfarande mycket att göra inom området men förhoppningsvis kan forskningen bidra till att förbättra djurs välfärd och göra att vi människor bättre förstår och tar hänsyn till djurs behov.