Vadå PK/PD-modellering? Jag behöver ju bara en dos!
Carl Ekstrand.
De allra flesta människor kommer någon gång under livet i kontakt med läkemedel. Det kan vara antigen för att de blir sjuka själva eller att de behöver behandla sina djur. Gemensamt för alla läkemedel är att vi förväntar oss att de ska vara effektiva och säkra. De ska bota sjukdom samtidigt som vi förväntar oss att de helst inte ska ha några, eller att de åtminstone har få och lindriga, biverkningar. Att nyttan med ett läkemedel överstiger riskerna med läkemedlet är även något ett läkemedelsföretag måste bevisa för de reglerande myndigheterna för att få tillstånd att sälja läkemedlet, oavsett djurslag.
När vi människor tar läkemedel själva och när vi ger läkemedel till våra djur förväntar vi oss att dosen, till exempel i den tablett vi sväljer, ger den respons, den effekt, vi tänkt oss. Det är responsen och eventuella biverkningar vi kan observera och som är av betydelse för oss när vi är sjuka. Men från det att tabletten hamnar i magen till dess vi märker responsen sker flera saker i kroppen. Tabletten måste först falla sönder och den verksamma substansen tas upp till blodet. Det är blodet som transporterar substansen när den distribueras ut i kroppen och då även till den kroppsdel där den ska utöva sin verkan. Väl på plats behöver substansen också interagera med något i kroppen, substansens måltavla, för att den ska kunna ha effekt. Därtill vill kroppen göra sig av med främmande substanser. Återigen är det blodet som transporterar substansen men den här gången till de eliminerande organen, av vilka njurarna och levern är de viktigaste. Hur läkemedel tas upp till, distribueras i och elimineras från kroppen kallas farmakokinetik (PK). Hur läkemedlet utövar sin effekt och vilken responsen blir, kallas för farmakodynamik (PD).
Genom att undersöka PK och PD går det att bestämma vilken koncentration i blodplasma en viss dos av ett läkemedel ger. Det går också att relatera den plasmakoncentrationen till den önskade responsen eller till olika biverkningar. Vidare ger PK- och PD-undersökningar kunskap om hur lång tid det tar innan kroppen renats från läkemedel och hur under lång tid vi erhåller vår önskade respons. Ett sätt att undersöka detta på kallas för PK/PD-modellering.
Anledningarna till att PK/PD-modellering är värdefullt även för universitetsbaserade studier och inte bara för läkemedelsindustrin är flera. För det första är flera läkemedel på marknaden godkända i en tid då kraven för ett godkännande var lägre än de är idag. Det kan alltså finnas ett utrymme för dosoptimering för effektiv och säker läkemedelsanvändning av de läkemedlen. För det andra finns det skillnader mellan djurslag inom både PK och PD. Inom veterinär-medicinen används läkemedel över djurslagsgränserna, inklusive läkemedel som är utprövade och godkända för människor. De läkemedlen behöver således studeras även på de djurslag som de används på inom veterinärmedicinen för att säkerställa nyttan med användandet och för att säkerställa att rätt dos förskrivs. För det tredje medför akademiska studier som är oberoende av läkemedelsindustrin och som publiceras i vetenskapliga tidskrifter att evidensen (bevisen) som styrker användandet ökar. Således har farmakologin en central roll både inom den veterinärmedicinska vetenskapen och i vardagen för den kliniskt praktiserande veterinären.