Vanliga frågor och svar

I Sverige ökar antalet sällskapsdjur och hästar vilket gör att efterfrågan på legitimerade veterinärer och djursjukskötare ökar. Det behövs också fler veterinärer med kunskap om de livsmedelsproducerande djuren och veterinär folkhälsovetenskap. Tillsammans gör det att efterfrågan på hälso- och sjukvård för djuren ökar.
 
Situationen är liknande i hela Europa. Att rekrytera veterinärer och djursjukskötare från andra länder för att täcka behovet i Sverige ses inte som ett hållbart alternativ.
 
SLU föreslogs därför i regeringens budgetproposition 2021 att få ett utökat anslag för att kunna utbilda fler studenter på veterinär- och djurskötarprogrammen. Regeringsuppdraget innebär att SLU 37,5 miljoner kronor för 2022 och sedan en gradvis ökning till 71 miljoner årligen från 2027 för att finansiera den större studentvolymen och tillhörande investeringar.

Från 100 platser på respektive program 2021 ökades antalet platser 2022 till 115 på djursjukskötarprogrammet och 110 på veterinärprogammet. Från och med hösten 2023 kommer antalet platser fortsatt vara 115 på djursjukskötarprogrammet medan veterinärprogrammet ökar ytterligare till 145 platser.
 
Anslagen används till att finansiera det ökade antalet studenter och till de investeringar som behöver göras för att omorganisera och planera programmen, uppdatera och använda undervisningslokaler och undervisningsverktyg på nya och innovativa sätt, för bemanning och rekrytering både nu och framåt.

Fullt utvecklade är målsättningarna att veterinär- och djursjukskötarprogrammen ska:

• Bidra till att möta näringens, myndigheters och andra verksamheters framtida behov av legitimerade veterinärer och djursjukskötare.
• Utbilda nyutexaminerade veterinärer och djursjukskötare som är trygga i sin yrkesroll.
• Erbjuda en hållbar och attraktiv arbets- och studiemiljö för medarbetare och studenter.
• Optimera användandet av SLU:s infrastrukturer för undervisning och forskning.

Arbetet med att utveckla veterinär- och djursjukskötarprogrammen leds av en projektledare, Anders Bjurstam, och en projektledningsgrupp bestående bland annat av:

• Projektledare
• Programnämndsordförande VH-fakulteten
• Föreståndare VHC
• Institutionsstudierektorer VH-fakulteten
• Programstudierektorer veterinärprogrammet
• Programstudierektorer djursjukskötarprogrammet
• Driftschef, Lövsta
• Fakultetsdirektör
• Planeringschef
• Representant från GHAL (enheten för ledarutveckling)
• Vice ordförande Veterinärmedicinska föreningen (VMF)
• Controller

Projektet har också en styrgrupp bestående av:

• Pär Forslund, prorektor (ordförande)
• Rauni Niskanen, dekan VH
• Karin Kjellander, ordförande VMF
• Martin Melkersson, universitetsdirektör

Ständigt adjungerade:

• Anders Bjurstam, projektledare
• Bo Asplund, Controller
• Johanna Penell, vicedekan på VH med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå

En extern referensgrupp tillsattes i början av 2022 med representanter från näringen, organisationer och myndigheter.

Själva utvecklingsarbetet görs genom arbete i ett antal delprojektgrupper, exempelvis:

• Curriculum Vet
• Curriculum DSS
• Lokaler
• Teknikstöd
• Ackrediteringsregler
• VFU
• Rekryteringsbehov kort sikt, för att bemanna projektet
• Kompetensbehov längre sikt
• Kommunikation

Projektledare och projektledningsgrupp ska driva och hålla samman utvecklingen av veterinär- och djursjukskötarprogrammen genom att:

• Ta fram förankrade underlag för beslut.
• Ta fram en ny utbildningsplan och struktur för veterinärprogrammet.
• Se över båda programmens undervisning, exempelvis resursutnyttjande och metodik.
• Identifiera behov av kompetens och rekrytering.
• Analysera lokalbehov, ta fram förslag på och genomföra nya användningssätt.
• Analysera hur infrastrukturer som t.ex. UDS och Lövsta ska nyttjas bättre i undervisningen.
• Utreda hur ämnesområdena husdjurvetenskap, djuromvårdnad och veterinärmedicin kan samverka bättre.
• Sätta en ekonomisk detaljplan och säkerställa att budget hålls.

• Veterinär- och djursjukskötarprogrammen är attraktiva och efterfrågade utbildningar. Det finns intresse och förväntningar på utvecklingen. Mycket ska förändras på kort tid.
  
  Det är betydelsefullt att engagera en extern referensgrupp som har kunskap och intresse för programmen. En extern referensgrupp har erfarenhet och kunskap av legitimerade veterinärers och djurssjukskötares framtida roller och kompetens, djurens hälso- och sjukvård samt behoven av dessa yrken i samhället. Referensgruppens kunskap angående omvärlds- och utvecklingstrender är viktig för utvecklingen av programmen.
  
  
• Den externa referensgruppen har regelbundna möten, det var 3 stycken under 2022, och dessa möten fortsätter under 2023. Det finns ett stort intresse och engagemang från den externa referensgruppen som består av:
  • Livsmedelsverket
  • Statens Veterinärmedicinska Anstalt
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • Statens Jordbruksverk inklusive Distriktsveterinärerna
  • Läkemedelsverket
  • Länsstyrelserna
  • Växa Sverige
  • Gröna Arbetsgivare
  • Evidensia
  • AniCura
  • Gård- och djurhälsan
  • Kommunal
  • Svenska Veterinärförbundet
  • Veterinärmedicinska föreningen

Hur stor kommer utökningen att bli?

SLU fick ett regeringsuppdrag 2021 att utöka antalet platser på djursjukskötarprogrammet (DSS) och veterinärprogrammet (VET). Så här stor är utökningen planerad att bli:

Den totala studentvolymen kommer att växa successivt de kommande åren och når full volym först läsåret 2028/2029.

Studentrepresentanter från Veterinärmedicinska föreningen, VMF, finns med i utvecklingsarbetet. Studenternas perspektiv, önskemål och förslag väger alltid tungt i diskussioner och i framtagandet av planer. VMF finns representerade i projektets styrgrupp, den externa referensgruppen och i olika arbetsgrupper.

Veterinärprogrammet kommer att utvecklas mest, då den största utökningen sker där.

Studenter som nu är antagna har rätt att fullfölja sin utbildning enligt den utbildningsplan (studieordning) och enligt de kursmål som gällde när de antogs. Studenter som antas till den nya versionen av programmet följer den nya utbildningsplanen.

Ramschemat för djursjukskötarprogrammet kommer inte att ändras, däremot kommer programmets innehåll att utvecklas för att behålla sin kvalitet. Ramschemat för veterinärprogrammet kommer att justeras för att kunna möta den ökande studentvolymen. En arbetsgrupp arbetar med hur det nya ramschemat ska se ut.

Viss schemaläggning kan komma att ändras om krockar mellan kurser uppstår.

En målsättning i utvecklingsarbetet är att bygga program som stärker studenternas trygghet och självförtroende, för att fler ska känna sig väl förberedda för arbetslivet.

Veterinärprogrammet ska även fortsättningsvis vara ackrediterad av European Association of Establishments for Veterinary Education (EAEVE).

Alla studenter kommer inte att få plats i lokalerna, som de är utformade idag. Fler stora salar på campus kommer att behöva tas i anspråk, t.ex. Loftet och Aulan som båda rymmer 160 studenter.

Antalet platser i befintliga föreläsningssalar behöver utökas:

• Audhumbla kommer att rymma 160 studenter
• Ymer kommer att rymma 77 studenter
• Are och Särimner kommer att rymma 120 studenter

All utökning av antal platser i lokalerna görs med hänsyn till ventilation och brandsäkerhet.

Utbildningen är huvudsakligen baserad på campus, men det utesluter inte att viss undervisning kommer att ske på distans. 

Den nya läroplanen och ökningen av studentvolymer kommer att leda till att fler lärare behöver anställas.

I den nya utbildningsplanen, som kommer att gälla för nyantagna veterinärstudenter, är tanken att vissa delar av den praktiska hanteringen av djur, liksom provtagning/tillförsel av läkemedel, ska komma in redan tidigt i utbildningen. Fler attrapper och möjligheter att träna på Kliniskt träningscentrum, KTC, kommer också att läggas in redan under de första åren på veterinärprogrammet.

Ramschemat för klinikrotationen och därmed den praktiskt kliniska träningen kommer att se annorlunda ut än idag. Däremot är kursmål för klinikrotationen med start ht 2023 oförändrade. Kursledare och examinator för kurs/delkurs planerar undervisningen så att kursmålen uppnås.

SLU Universitetsdjursjukhuset (UDS) fungerar som infrastruktur för utbildningarna, då de flesta praktiska moment sker där. Just nu sker stora förändringar i verksamheten på UDS, med utbildning och forskning som högsta prioritet. Målet med förändringarna är att arbetsmiljön ska förbättras och att ekonomin ska vara i balans.

UDS ledning gör bedömningen att djursjukhuset kommer att leva upp till de behov och krav som utbildningarna och den europeiska ackrediteringen ställer.

Hästkliniken har en stabil verksamhet som löper enligt plan. Smådjurskliniken har haft utmaningar den senaste tiden då personal har slutat, vilket lett till en tillfällig neddragning av öppettiderna. Verksamheten där kommer att utökas succesivt under våren.

Veterinärprogrammet ska även fortsättningsvis vara ackrediterad enligt den europeiska standarden som organisationen EAEVE* upprätthåller. Den 18 - 22 mars 2024 kommer ett team utsett av EAEVE till djursjukhuset för att utvärdera vår utbildningsverksamhet på plats. Innan dess ska vi i december skicka in en rapport, där vi själva utvärderar vår verksamhet - Self Evaluation Report (SER).

Professor Ivar Vågsholm leder arbetet med ackrediteringsprocessen och professor Henrik Rönnberg ansvarar för rapporten SER. Representanter för studentföreningarna ingår också i arbetsgruppen.

Just nu arbetar gruppen med att identifiera problemområden och lösningar på dessa. Bland annat utgår de från den senaste utvärderingen som EAEVE gjorde hos oss (2018). Parallellt håller innehållet till SER på att sammanställas, för att sedan förankras med ämnesföreträdare.

Ackrediteringen är en förutsättning i alla pågående förändringsprocesser, så där utformas också lösningar/förbättringar. Snart kommer du att kunna läsa mer om ackrediteringen på en egen webbsida.

*European Association of Establishments for Veterinary Education

Precis som idag blir det frågan om en individuell bedömning och individuell studieplan, som tar hänsyn till vilka kurser/moment som den enskilda studenten saknar. Vid längre studieuppehåll gäller det regelverk som SLU har om särskilda skäl för garanterad plats. Redan idag finns system för hur vi hanterar uppehåll som innebär att studenten börjat läsa i en läroplan/studieordning och senare behöver fortsätta i ny studieordning.

Ytor behöver frigöras och omvandlas till lunchutrymmen för att möta det ökade behovet av sittplatser för ombytta och civilklädda studenter. I dagsläget kan vi inte konkret visa vilka ytor som kommer att omvandlas. Frågan hanteras som en i den komplexa lokalplaneringen för att klara de utökade studentvolymerna.

SLU håller för närvarande på med ett stort arbete där nätverket byts ut/moderniseras och anpassas till universitetets faktiska behov. Arbetet planeras vara klart inom två år. Svaret på frågan är alltså ja.

Har du tankar, frågor eller tips, hör av dig till studentkåren uu@vmf.se eller till projektledare Anders Bjurstam via nya-vet-dss@slu.se.