One Health – Hälsa hos djur, människor och miljö

Min forskargärning tog sin början genom studier av hästars hälsa i Sverige. Befintliga databaser med diagnosinformation samt journalkopior användes för att validera information och studera hästar runt om i landet. Därmed möjliggjordes presentation av sjukdomsförekomst och dödlighet på populationsnivå och för olika grupper som exempelvis per ras, ålderskategori och kön. Vidare breddning av min epidemiologiska forskning skedde sedan genom att mängdbestämma, kvantifiera, nivåer av luftföroreningar samt sambandet mellan luftföroreningsexponering och olika sjukdomar hos vuxna kvinnor och män, och därefter genom att undersöka samband mellan plasmahalter av persistenta organiska föreningar som flamskyddsmedel och dioxin, och olika hälsoparametrar hos äldre invånare i Uppsala. Studier inom veterinär folkhälsa följde, med fokus på Campylobacter hos slaktkyckling och utvärdering av djurvälfärd hos slaktgris.

Målsättningen med att sätta One Health i fokus är att alla målen behövs: bättre hälsa hos både människor och djur samt en säker och livskraftig miljö. Det finns omfattande och växande kunskap inom One Health, både inom de tre områdena och i överlappande områden mellan dessa tre. Dock finns betydande kunskapsluckor. Jag har sedan en tid fokuserat på framför allt två olika forskningsområden: dels långt, friskt liv hos hundar och dels bättre smittskyddskontroll på djurklinik. Båda dessa stråk har direkt relevans för djurs hälsa och välbefinnande men har även indirekt påverkan på människors hälsa.

Ett för mig aktuellt område är hur vi kan använda kvalitativa metoder som intervjuer för att samla information som kan ge ökad förståelse för människors val, beteende och vanor. Genom att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder kan forskningen fördjupas och vi kan skapa bättre förutsättningar för lyckade förebyggande åtgärder. Jag kombinerar mitt forskningsintresse inom veterinär folkhälsa för säkra livsmedel och friska djur med kvalitativa metoder i ett projekt för att undersöka betydelsen av Campylobacter-utbrott hos drabbade kycklinguppfödare och patienter. Kvalitativa metoder kan även användas för att utveckla kunskap kring följsamhet vilket knyter an till min forskning rörande livslängd hos hund och vårdhygien på kliniker.

I min fortsatta forskningsutmaning planerar jag vidare studier av faktorer relaterade till livslängd hos hund samt undersökning av infektionskontroll på djurkliniker.  Ett samband som rapporterats är mellan vikt och livslängd hos hund, där övervikt kan associeras till kortare livslängd. Svårigheter inkluderar att nå varaktig viktkontroll hos hunden eftersom det saknas kunskap om fungerande individuella viktminskningsråd. Inom vårdhygien är infektionskontroll och smittskydd målet men det saknas kunskap på djurkliniker om följsamheten till hygienrutiner samt hur personalen kan motiveras att i hög utsträckning följa dessa. I ett längre perspektiv kan ökad kunskap inom dessa två forskningsområden ge förbättrade förutsättningar för ett långt, friskt liv hos hundar och bättre infektionskontroll på djurkliniker.