Nytt från ledningen

Bakgrunden är att efter en ökning av studenter under pandemin kan vi nu se att minskning av sökande och antagna för andra året i rad. Men bilden är splittrad, på masternivå ser det nu faktiskt bättre ut. Det är mycket tillfredställande att masterprogrammen Horticultural Science  och Plant Biology for Sustainable Production nu mer eller mindre fyller sina platser. Positivt i sammanhanget är att fler studenter från Trädgårdsingenjör – Odling nu väljer att läsa vidare på dessa program med möjlighet att ansöka om Hortonomexamen, precis som det var tänkt efter att vi tog bort det 5-åriga Hortonomprogrammet och införde 3+2-konstruktionen.

Problemen gäller främst för program som börjar på grundnivå där vi nu till och med ligger under nivåerna före covid. Trädgårdsingenjör – Odling, Landskapsingenjör-Alnarp och Lantmästarprogrammet har kraftigt gått tillbaka med betydligt färre studenter denna höst. Det kan naturligtvis bero på en turbulens efter pandemin men vi kan också generellt se en långsiktig minskning av sökande bland annat för de tidigare starka Landskapsarkitektprogrammen som oroar.

Utarbeta en rekryteringplan

Det finns alltså goda skäl till att vi bör jobba åtgärder kopplade till rekryteringen av studenter. Vi behöver tänka långsiktigt, ta ett helhetsgrepp där vi utnyttjar alla goda krafter inom fakulteten som kan komplettera arbetet kommunikationsavdelningen centralt gör. Några områden som behöver belysas är:

Dagens presumtiva studenter – hur tänker de? Minskar eller ökar intresset för miljö, mat, hälsa eller vad är det som dagens unga prioriterar när de väljer utbildning? Vi behöver analysera våra målgrupper bättre.

Svarar utbildningen på behov i samhället, får studenterna jobb? Vi har väldigt relevanta utbildningar och anställningsgraden hos våra studenter är fortfarande generellt hög. Men vi kan säkert göra oss ytterligare relevanta med utökade omvärldsanalyser.

Är våra campus och undervisning attraktiv för studenter? Erbjuder vi en attraktiv studiemiljö, genomför vi undervisningen på ett intressant och attraktivt sätt med god pedagogik, kan vi erbjuda undervisningsfaciliteter som inte finns någon annanstans?

Hur marknadsför vi utbildningarna på bästa sätt utifrån ovanstående? Vi behöver bl.a. arbeta mer programspecifikt, mer regionalt i dialog med organisationer och skolor, vara mer personliga i bemötande. Vi behöver bredda och ta vara på engagemang så att fler blir involverade i marknadsföringen.

Fakulteten kommer under hösten att i dialog med programstudierektorer, lärare, forskare, verksamhetsstöd utarbeta en rekryteringsplan och satsa medel på att genomföra åtgärder som ska öka vår attraktivitet.

Karl Lövrie, prodekan och vice ordförande i LTV:s fakultetsnämnd