Nytt från ledningen

Senast ändrad: 21 november 2022
Foto av Margit Nothnagl
Fakultetsdirektör Margit Nothnagl. Foto: Mårten Svensson

Nu när vintern hastigt kommit till Skåne blir det påtagligt att 2022 går mot sitt slut och vi börjar kunna se fram emot ett nytt verksamhetsår, 2023.

Efter sommarsemestern startar vanligtvis den mest arbetsamma tiden på året, åtminstone om man lyssnar på våra ekonomer. Under september brukar Sveriges regering lämna en budgetproposition, alltså ett förslag till statens budget för nästa år till Sveriges riksdag. Regeringens politiska prioriteringar och målsättningar blir då synliga genom tilldelningen av statsanslag till olika utgiftsområden och myndigheter, bl.a. universitet och högskolor. Hur det exakta utfallet efter debatter och beslut i Sveriges riksdag blir kan vi dock först se i regleringsbrevet som vanligtvis kommer SLU och andra myndigheter tillhanda under december månad. Det är regeringens instrument för att operativt styra sina myndigheters verksamhet.

Kvalitet i fokus även i år

I år, i och med regeringsskiftet, kom budgetpropositionen lite senare än vanligt, den 8 november och även i år ligger mycket fokus på kvalitetssäkring av lärosätenas verksamhet och hur man på bästa sätt kan mäta måluppfyllelse.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är den myndighet som har i uppgift att granska kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning samt vid behov föreslå nya eller förändrade resultatindikatorer.

Från att tidigare ha haft fokus på utbildningsgranskningar har UKÄ:s uppdrag sedan 2017 utökats till att även inkludera forskning. SLU har därför arbetat med ett internt kvalitetssäkringssystem för forskning som håller på att implementeras och som liknar de system som redan finns inom SLU för kvalitetssäkring av utbildning på grund, avancerad och forskarnivå.

Ökad kunskap och kompetensförsörjning

Ett annat fokusområde i årets budgetproposition är ökad kunskap och säkrad kompetensförsörjning så att Sverige ytterligare stärks som kunskapsnation. Universitet och högskolor har enligt regeringen en viktig roll när det gäller att möta de fortsatt stora kompetensbehoven inom offentlig sektor och näringsliv, att möjliggöra omställning och främja matchningen på arbetsmarknaden. Frågan om hur man kan underlätta studier för vuxna som befinner sig mitt i arbetslivet betonas särskilt.

I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2020 angavs att en ny modell för fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå skulle införas. Modellen skulle bygga på forskningsfinansiering genom sakkunnigbedömning vid fördelning av medel till profilområden. Införandet av denna modell skjuts nu fram till 2025.

Slutligen föreslås anslagen som berör miljöövervakning minska med drygt 20 procent i årets budgetproposition. Hur detta påverkar SLU vet vi inte ännu och det kommer att utredas vidare.

Hur berör detta SLU och LTV-fakulteten?

Det är SLU:s styrelses uppgift att vidarefördela det tilldelade statsanslaget dels mellan SLU:s tre redovisningsområden, dels till de fyra fakulteterna samt avgöra hur stora avsättningar som ska göras till vissa gemensamma ändamål. Styrelsen beslutar också om uppdrag till fakulteterna, i år skedde detta samma dag som budgetpropositionen kom, d.v.s. den 8 november.

LTV:s fakultetsnämnd beslutar sedan om principer för anslagsfördelningen till fakultetens institutioner och LTV-fakultetens dekan beslutar om beloppen, två beslut som kommer att skickas ut inom kort. Dessa beslut ligger sedan till grund för institutionernas ramar och budgetar för verksamheten 2023.

Så ta gärna en kopp te i vintermörkret och fördjupa er i fakultetsnämnds- och dekanbeslutet om anslagsfördelning 2023, det är spännande läsning!


Kontaktinformation

Margit Nothnagl, fakultetsdirektör
LTV-kansliet, SLU
margit.nothnagl@slu.se, 040-41 54 34, 0761-172296