Rustad inför förändring

Forskningsfinansieringsutredningen har precis presenterat sina slutsatser och överlämnat sin lunta till utbildningsminister Mats Persson (L). Allt pekar på att regeringen kommer att genomföra huvudförslagen. Nuvarande statliga forskningsråd läggs ned och övriga myndigheters forskningsmedel – Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen – ska hanteras av de tre nya ”forskningsråden”, utredningen kallar  dem ”forskningsfinansierande myndigheter”. Vetenskapsmyndigheten, som ska styras av forskarnas egna prioriteringar och ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapliga områden. Innovations- och utvecklingsforskningen föreslås samlas inom Myndigheten för strategisk forskning, som ska stödja forskning och innovation av stor betydelse för samhälle och näringsliv. Och slutligen skapas Innovationsmyndigheten, som ska underlätta genomförandet av forsknings- och innovationsbaserade lösningar på komplexa samhällsproblem för alla sektorer. När jag skriver detta har jag inte läst alla delar så var exakt allt inom den nuvarande strukturen hamnar.

Vardagen för ett universitet har alltid präglats av förändring och anpassning. Regering och riksdag, och i förlängningen samhället i vid bemärkelse, ger ramarna för vårt uppdrag. Historiskt har universiteten präglats av stor frihet och autonomi och så förblir det. Vi väljer fortsatt våra metoder, frågeställningar och hur vi förmedlar undervisning.  Universiteten har bibehållit en stor inre frihet som varit en brygga mellan olika perioder av styrning av universiteten.

Utvecklingen av forskningsfinansiering de senaste 30 åren har förflyttats från direkta basanslag till universiteten, till ett ganska stort antal forskningsfinansiärer; statliga forskningsråd, myndigheter och stiftelser. Ursprungligen var våra universitet starkt kopplade till de direkta anslag som staten gav oss. Det gav frihet men i många fall en tröghet som gjorde att vi kritiserades som sektor för att inte vara till tillräcklig stor nytta och inte heller bidra till samhällsutvecklingen på bästa sätt. Det tillsammans med ett växande behov av verifierad kunskap, innovationer och kompetens i samhället ledde fram till ökad styrning mot konkurrensutsättning av forskningsbidrag och uppdrag.

Så hur anpassar vi oss till den senaste förändringen?  Genom att fortsätta att göra det vi gör varje dag alla vi medarbetare. Leverera forskning, miljöanalys och utbildning av högsta internationella kvalitet. Vi är excellenta – ett ledord för framtidens forskningsfinansiering. Kom ihåg att enligt Shanghai Ranking Consultancy globala ranking av akademiska ämnen är vi nummer sex i världen inom ekologi (Ecology). Den mer kvantitativa rankingen CWUR (https://cwur.org/about.php) rankar SLU som etta i världen i skogbruksvetenskap (Forestry), femma i jordvetenskap (Soil Science) och sjua vad gäller biodiversitetsforskningen (Biodiversity Conservation). Vi är excellenta, vi leder utveckling, vi är förändringsbenägna och vår kunskap är efterfrågad. Det gör att vi är rustade för förändringen för den externa forskningsfinansieringen.  

Göran Ericsson, dekan fakulteten för skogsvetenskap