De nya skogsutbildningarna – nuläge och framtid

Senast ändrad: 10 september 2024
Två studenter i skog. En ler in i kameran. Foto.

En härlig höst står för dörren med bär, svamp, jakt, och sprakande höstfärger i träden. För nya studenter markerar terminsstarten början på ett nytt kapitel i livet. I år är det en lite särskild terminsstart för oss, eftersom det är första gången vi på SLU tar emot studenter till våra nya masterprogram. När jag tänker på vårt nya upplägg med skogsutbildningarnas utformning, tänker jag på hur vi har ritat om utbildningskartan så att den nu bättre stämmer med sektorns behov och samhällsförändringarna.

Precis som kartritaren behöver vi som utbildningsanordnare uppdatera kartan när det finns nya behov. Precis som kartor visar ett urval av detaljer beroende på syftet med kartan, kan ingen utbildning ta upp allt. Inom skogssektorn har efterfrågan på både bredare och djupare kompetens blivit allt tydligare. Vissa röster ropar efter specialister med djupa kunskaper, medan andra ser ett större behov av betydligt fler med kortare skogsutbildningar till de många fältnära jobb som finns. Dessutom måste en annan aspekt av verkligheten vägas in som är nog så viktig, nämligen de presumtiva studenternas preferenser. Vilka utbildningar lockar dem? Vad vill de med sina liv och vad får dem att fastna för en utbildning? Vår utmaning på SLU har varit att balansera dessa olika intressen och behov och att rita en välavvägd ny utbildningskarta utifrån verkligheten vi möter.

Genom det ändrade utbildningsupplägget har vi anpassat oss till samhällsförändringar och sektorns behov. Jägmästarprogrammet hade sitt sista intag hösten 2020, och från och med hösten 2021 har S-fakulteten fyra olika program på kandidatnivån, med egna nischer (se tabell nedan). Utbildningsmöjligheterna breddas när vi nu har utökat antalet treåriga skogliga utbildningar som fler presumtiva studenter är behöriga att söka och vi öppnar samtidigt möjligheterna att studera skog på fler orter. I och med ändringen utbildar SLU nu ungefär 30 procent fler skogsstudenter jämfört med för fem år sedan. Ännu fler skulle kunna utbildas, men tyvärr saknas sökande till de kandidatprogram som har de mest krävande antagningskraven.

Tabell: SLU:s skogliga program på kandidatnivå. Klicka för större bild. För att läsa mer om programmen - se länkar i faktarutan nedan. 

Den nya programstrukturen är resultatet av hårt arbete från engagerade och hängivna lärare och administrativ personal. Tillsammans med ökningen av antalet platser breddas basen på kompetenspyramiden så som sektorn länge har efterfrågat. När vi lägger till Linnés distans-kandidatprogram till summeringen kan vi konstatera att det nu finns betydligt fler platser på och utbildade från ”kortare” skogliga högskoleutbildningar jämfört med för drygt 10 år sedan (se mer i faktalistan nedan).

Utöver fler studenter så ger den nya programmixen även en mer diversifierad studentgrupp. Det är nu möjligt att börja studera skog vid SLU direkt efter att ha läst de populäraste gymnasieprogrammen som är inriktade mot samhällsvetenskap och ekonomi. För att läsa vid Linné räcker det med allmän högskolebehörighet. De presumtiva studenterna verkar ha upptäckt och gillat de nya möjligheterna, för programmen med lägre förkunskapskrav har bättre söktryck och fyller platserna i högre utsträckning.

Men ingen karta är perfekt och dessutom förändras verkligheten hela tiden, på samma sätt som naturen också gör det. Breddningen som vi har genomfört har sina utmaningar och vissa av dagens samhällstrender kommer att kunna påverka våra utbildningar. Program med högre antagningskrav, som Skogsvetarprogrammet, har svårt att fylla sina platser, vilket hotar sektorns tillgång på naturvetenskaplig spetskompetens. Samtidigt fylls platserna på programmen med lägre krav.

Sammantaget kan det här påverka sektorns framtida kompetensmix negativt. Här måste vi säkerställa att det finns tillräckligt med studenter som vill och kan ta sig an de mer avancerade utbildningarna och sedan bidra till att lösa sektorns framtida utmaningar. Utvecklingen går tyvärr mot att allt färre unga läser naturvetenskap på gymnasiet, trots att kullarna ökar ordentligt. Konkurrensen med andra naturvetenskapliga utbildningar hårdnar alltså. Några ytterligare samhällstrender som också kan påverka våra programs söktryck negativt är att färre läser vidare efter gymnasiet, och de som väl gör det är mindre benägna att flytta långt. Det finns dock också positiva aspekter, som att det trots – eller kanske tack vare – omställningen under pandemin ändå är 9 av 10 som föredrar campusbaserad universitetsutbildning framför distansutbildning. Att Universitetskanslerämbetet rekommenderar att SLU ges examinationsrätt för civilingenjörsutbildning inom skog och jordbruk är en annan ljusglimt.

Med den kompetens och det engagemang som finns på fakultetens fyra campus är vi väl rustade att fortsätta utveckla våra utbildningar, och att ge våra studenter de verktyg de behöver för att forma framtidens skogsbruk. Precis som en karta visar vägen, kommer våra utbildningar bana vägen för nya generationer skogsutbildade experter inom olika inriktningar och utbildningsnivåer, som med sin kunskap, yrkesskicklighet och nya tankar kommer att ge sig i kast med framtidens utmaningar.

Fakta om antagning till skogliga utbildningar

  • SLU utbildar flest studenter och har flest program inom ämnesområdet skog.
  • På grundnivå (kandidatnivån) ger SLU fyra olika skogsprogram. På mastersnivån har vi sex program.
  • SLU har årligen ca 130-140 studenter som börjar våra fyra program på kandidatnivå. Totalt finns det 170 platser, men två program, Skogsmästarprogrammet och Skogsvetarprogrammet, fylls inte.
  • Skogsmästarprogrammet tar in ca 50 studenter årligen, men skulle kunna ta in ca 60. För att komma in krävs skoglig gymnasieutbildning och skoglig arbetslivserfarenhet – eller att ha läst SLU:s skogliga basår.
  • Skogsvetarprogrammet, som har samma krav som jägmästarprogrammet hade, fyller i år knappt hälften av sina platser (23 av 50). För att komma in krävs naturvetenskapligt program på gymnasiet, eller komplettering genom t.ex. ett naturvetenskapligt basår.
  • Det utbildas fler skogliga studenter i dag än för drygt 10 år sedan, och kompetenspyramiden har vänts. För drygt 10 år sedan fanns det ca 45 platser på kandidatnivån (skogsmästare och skogstekniker) och ca 80 på masternivån (jägmästare). I dag finns det totalt ca 270 platser på kandidatnivån vid SLU och Linnéuniversitetet. På SLU:s campusprogram slutför mellan 80-90 procent utbildningen, medan lite drygt hälften slutför Linnés distansbaserade kandidatprogram.
  • Utifrån hur programmen fylls och slutförs så är det ca 180 st som årligen avslutar studierna på kandidatnivån.
  • Av de som i våras slutförde kandidatprogrammen vid SLU och Linné så läser ca 30 procent vidare på masternivån. Hur många som läser vidare på masternivå skiljer sig mellan programmen. Från Skogsmästarprogrammet och Linnés program är det få som läser vidare. Från Skogsekonomi och Forest & Landscape är det ca 60 procent som sökt för att läsa vidare i höst. Från Skogsvetarprogrammet så sökte alla utom en vidare till masterprogram.

Ola Lindroos, vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå

Fakta:

Vägar till skogsexamen

  • Skoglig kandidatexamen motsvarar heltidsstudier under tre år. En skoglig masterexamen innebär ytterligare två års studier. Båda är generella examen.
  • En generell examen anger endast huvudinnehållet i examen. Upp till hälften av innehållet kan studenten välja helt själv, genom att t.ex. byta ut programkurser.
  • En skoglig yrkesexamen (skogsmästare eller jägmästare) kan enbart fås från SLU, och har ett styrt ämnesinnehåll jämfört med generell examen.
  • Sedan 2021 finns det inte längre något jägmästarprogram, utan jägmästarexamen fås genom att kombinera kandidat- och mastersprogram med rätt innehåll (se mer här).

SLU:s skogliga program på kandidatnivå


Kontaktinformation

Ola Lindroos, professor
Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU
ola.lindroos@slu.se, 090-786 86 36