Arbete och social ojämlikhet i det förmoderna Sverige

Varför ekonomisk och social ojämlikhet uppkommer, består och förändras är ett av de mest centrala historievetenskapliga forskningsområdena. Detta inkluderar såväl frågor om regional ojämlikhet, det vill säga varför vissa områden blivit rika och andra fattiga, som ojämlikhet mellan individer. I det förmoderna Sverige (och är förstås än idag) var ekonomisk och social ojämlikhet nära kopplad till de institutionella regelverk som styrde ägande och arbete. Ojämlikhetens rötter sträcker sig därför ofta långt tillbaka i tiden, och vi kan därför ibland känna igen ursprunget vår egen tids regleringar redan i det förmoderna Sverige.

Ett exempel på detta som jag undersökt i min forskning är regleringen av legofolket, drängarna och pigorna. De var den absolut vanligaste formen av arbetskraft i det förmoderna jordbruket. När systemet med legofolk infördes i Sverige på 1200-talet ersatte detta det tidigare slaveriet, träldomen. För jordbrukets arbetare förblev dock mycket av levnadsvillkoren i det nya systemet desamma som tidigare. Enligt lagstiftningen var det nämligen straffbart för den som inte ägde egen jord att inte ta arbete som legohjon, och genom ett system med maximilöner försäkrades bönder och andra jordägare stadig tillgång till billig arbetskraft.

Även om den rådande ideologin menade att den fattige som arbetade som dräng eller piga helst skulle fortsätta att göra detta kunde vissa ändå så småningom bilda egna hushåll. Jag har i min forskning också studerat villkoren för dessa jordlösa eller jordfattiga arbetare, vilka under medeltiden och 1500-talet kallades husfolk. De försörjde sig genom en kombination av sysslor som husdjursskötsel i mindre skala, utnyttjande av utmarksresurser för framställning av till exempel träslöjd tjära eller träkol, samt genom arbete för andra, inte minst i grannarnas jordbruk.

I min forskning studerar jag vidare den sociala skiktningen i det förmoderna samhället kvantitativt, inte minst för att få en bättre förståelse för betydelsen av sociala grupper som husmän och legofolk. Jag har därför rekonstruerat folkmängden i Sverige under 1500-talet, och undersökt regionala variationer i urbanisering, sysselsättning och social struktur. En viktig fråga är hur statsmaktens kraftiga tillväxt under tidigmodern tid påverkade samhället, inte minst genom ökad ekonomisk exploatering.

Den sociala skiktningen var under förmodern tid nära kopplad till ekonomisk ojämlikhet. I många länder finns uppgifter om inkomst- eller förmögenhetsojämlikhet först sedan sent 1800-tal, men för Sverige har jag rekonstruerat inkomstojämlikheten redan för år 1613. I ett nystartat projekt som jag leder bygger vi vidare på detta med utgångspunkt i tidigmoderna skattelängder, vilka tolkas genom nyskapade digitala metoder. Målet är att kunna undersöka frågor om hur den ekonomiska ojämlikheten förändrats i Sverige på individnivå alltsedan 1570-talet., men vi intresserar oss även för såväl regional ojämlikhet som för ojämlikhet mellan olika sociala grupper.

Framöver kommer jag att bygga vidare på och knyta ihop min forskning om ekonomisk ojämlikhet med vidare undersökningar av förmoderna sociala institutioner. En nyckelfråga är hur ojämlik tillgången till spannmål var och hur den reglerades. Legofolk var exempelvis förbjuda att odla egen spannmål, i syfte att göra dem helt beroende av husbonden för sin överlevnad. Ett annat exempel är hur tillgången till kvarnar reglerades – all spannmål var ju tvungen att malas för att kunna konsumeras. Länge fick endast adeln driva kvarnar, vilket ledde till uppkomsten av lokala kvarnmonopol som över tid resulterade i kapacitetsbrist. En pågående kartläggning av kvarnägandet i Sverige under tidigmodern tid kommer att bringa klarhet i hur och varför dessa problem uppkom och vilka effekter det hade för olika sociala grupper.