Från motorsåg till AI: Människans roll i skogsbrukets omvandling

Skogsbruket har genomgått en dramatisk förändring under de senaste decennierna, från en tid där människors fysiska styrka och handverktyg som yxor och motorsågar var centrala, till dagens högteknologiska skogsindustri och en framtid där automation och artificiell intelligens (AI) spelar en allt större roll. I denna föreläsning kommer vi att utforska den mänskliga faktorn i skogsbrukets transformation – hur teknologin har förändrat arbetsvillkoren, hur människan har anpassat sig och vilken roll människan kan ha i framtidens skogsbruk.

Traditionellt skogsbruk: Muskelkraft och motorsågar

Under 50-talet var skogsbruk en arbetsintensiv sektor med mycket fysiskt arbete. Träd fälldes med motorsåg, och människors förmåga att arbeta snabbt och säkert i krävande miljöer var avgörande. Det motormanuella arbetet var olycksdrabbat och krävde många liv. Så även om motorsågen effektiviserade arbetet, så ställde det höga krav på huggarens kunskap och fysik. De många olycksfallen gjorde att både skyddsutrustning förbättrades, liksom utbildningen. Idag används motorsågen fortfarande, och då främst av privata skogsägare. Utbildningar i hanterandet fyller idag en än viktigare roll för ett säkrare motorsågsarbete. I min forskning har vi sett att kunskaper som förbättrats avsevärt under utbildning falnar snabbt om de inte praktiskt underhålls.

Maskiner tar över: Effektiva skogsmaskiner

Under 1980 och 90-talet förändrades skogsbruket ytterligare, tack vare utvecklingen av avancerade skogsmaskiner som skördare och skotare. Människans roll blev nu mer inriktad på att köra och styra maskinerna, snarare än att utföra det fysiska fällningsarbetet. Operatörer behövde teknisk kunskap för att hantera de alltmer sofistikerade maskinerna, vilket gjorde arbetet mer specialiserat och mindre fysiskt krävande. Dock uppstod istället problem med bland annat helkroppsvibrationer och belastningsskador från dåligt utformade reglage.

Dagens skogsbruk: Den digitala revolutionen

På 2000-talet började digitala teknologier introduceras i skogsbruket. Sensorer, GPS-teknik och satellitbilder blev viktiga verktyg för att övervaka skogsområden och planera skogsbruket mer effektivt. Dessa teknologier skapade en ny typ av interaktion mellan människa och maskin, där operatörer inte bara körde maskiner utan också använde digitala system för att maximera effektiviteten, både inom utbildning och i själva maskinerna. Min forskning visar på att problem med den mentala arbetsbelastningen och informationsergonomi blev framträdande, men också olycksfallen vid underhållsarbete. I utbildningen upptäcktes potentialen med simulatorer och VR-teknik, men min forskning visar på att VR-tekniken inte är helt oproblematisk inom utbildning.

Framtidens skogsbruk: AI och automation

Idag står vi inför nästa stora steg i skogsbrukets utveckling: användningen av AI och fullskalig automation. AI-system har potential att analysera enorma mängder data och fatta snabba beslut om vilka träd som ska fällas, hur resurserna ska fördelas och hur miljöpåverkan kan minimeras. Skogsmaskiner utrustas med autonoma funktioner som kan navigera och utföra uppgifter med minimal mänsklig inblandning. Detta innebär att människans roll återigen förändras – från att vara en direkt operatör till att övervaka och optimera automatiserade processer. Framtidens skogsarbetare kommer sannolikt att vara tekniska experter, som kontrollerar en eller flera maskiner samtidigt via digitala gränssnitt. Att skapa dessa kontrollplatser utifrån människans förutsättningar är för mig en viktig framtida utmaning.

Trots all denna teknologiska utveckling kommer människan att förbli en central del av skogsbruket. Tekniken må vara sofistikerad, men den kräver mänskligt omdöme och moral för att hanteras på rätt sätt – och ibland även en skitig hand som tar hand om en fallerande maskin.