Ny säkerhetsrutin vid fältarbete – riskanalyser, lite om tandtråd och informationsspridning

Senast ändrad: 08 maj 2024
Fältarbetare vandrar med utrustning i en gles skog. Foto.

Nu har maj gjort sitt intåg över landet och vi är många vid fakulteten som tillbringar tid ute i fält. Ni medarbetare är det viktigaste vi på SLU har. Om det inte vore för er skulle universitet bara bestå av en (förvisso ganska stor) hög med papper och en samling datorer. Er säkerhet är vår högsta prioritet.

För att förebygga och i mesta möjliga mån undvika att olyckor händer vid fältarbete har jag tillsammans med fältansvariga vid era institutioner tagit fram Säkerhetsrutiner för fältarbete vid fakulteten för skogsvetenskap. Den finns på både engelska och svenska. Alla anställda som befinner sig ute i fält, måste läsa dokumentet. Det är en hård formulering och det beror på att det som står i den är så viktigt. Genom att följa rutinen minskar du riskerna och visar omsorg om både dig själv och dina kollegor när ni är ute i fält.

I rutinen trycker vi på att riskanalyser ska göras innan fältvistelse. En riskanalys kanske kan låta lite byråkratiskt och det kan vara svårt att etablera som en ny rutin i sitt arbete. Lite som jag har det med min egen tandtrådsanvändning – jag vet att det är jättebra och viktigt för att förebygga problem hos tandläkaren. Ändå är det så oerhört svårt för mig att få in det i den dagliga tandborstningsrutinen och göra det så ofta som jag borde.

Men, om du som jag har problem att få in rutinen, så låt mig försöka stärka din motivation genom att verkligen understryka betydelsen av det här momentet – för betydelse har det. Faktum är att riskanalyser är något av det viktigaste du kan göra för att öka säkerheten och förhindra att allvarliga olyckor sker i ditt arbete. Om du är förberedd och har genomfört en riskanalys har du och dina kollegor större chans att klara riskfyllda situationer.

Enkelt förklarat handlar riskanalyser om att du vid planeringen av din fältvistelse också går igenom vilka risker som finns vid den och hur dessa risker kan mötas. Ett vanligt riskfyllt moment inom fältarbete är att passera vattendrag. Om du och dina kollegor behöver göra det i ert fältbesök, har ni identifierat en risk. Nästa steg blir då att planera för hur momentet kan göras så säkert som möjligt. Åtgärder för att hantera den här risken kan exempelvis vara att ni ser till att ha med extra kläder i er utrustning och att ni förvarar mobiltelefonen vattentätt. Två andra åtgärder är att ni om möjligt ser till att passera över vattendraget en och en samt att alla kollegor som deltar vet var bilen står och vem som har bilnycklarna. Ett ytterligare scenario som bör diskuteras är vad ni gör om en kollega faller i vattnet.

Det är inte alltid som man är flera personer ute i fält och kan hjälpas åt. Riskerna blir fler och större vid ensamarbete och för de situationerna behöver man tänka extra på säkerheten och några extra åtgärder behöver vidtas. Information om detta finns i säkerhetsrutinen.

Det är inte heller bara våra fältarbetare som är ute i skog och mark. Vi är alla någon gång ute och rör oss i naturen och jag uppmanar därför alla vid fakulteten att läsa igenom säkerhetsrutinen för att öka din och alla andras säkerhet. Många saker kan uppfattas som självklara eller till och med banala, men när vi arbetar ute i skog och mark behöver arbetsgruppen gå igenom de riskfyllda momenten på förhand. Min uppmaning till er alla är att göra dessa förberedelser för din och dina kollegors säkerhet!

Medarbetarwebben viktig kanal för information om vad som händer

Informationsspridning är en utmaning – hur når vi bäst ut med information om vad som händer på orterna, vid vår fakultet, SLU och i omvärlden? Behovet av att informera är stort och växer med viljan att inkludera så många som möjligt. Som medarbetare vid SLU har du också ett ansvar att söka information som behövs för att du ska kunna genomföra ditt arbete. Via nyhetsbrev, informationsmejl, institutionsmöten och arbetsplatsträffar kommer en hel del information. Men i det dagliga arbetet är det såklart en stor mängd information som flödar in till oss alla och ibland är det svårt att gallra i inflödet.

Just nu ser vi i fakultetsledningen över hur vi på bästa sätt kan använda våra informationskanaler. En utmaning i det arbetet är att välja med omsorg vad vi skickar ut, när, hur ofta och till vilka. Om vi inte gör det arbetet på ett bra sätt riskerar vi en sorts ”informationsresistens” – att flödet växer sig alldeles för stort och att ni inte längre orkar ta del av den information som sprids.

Ett sätt att hålla sig uppdaterad kring vad som är på gång, är att med jämna mellanrum besöka medarbetarwebben och fakultetens webbsidor. Där hittar du alltid nyheter, kalenderhändelser och även annan viktig information.

I en stor och geografiskt spridd organisation som vår, kommer informationsspridning troligen alltid att vara en utmaning. Jag uppmanar dig därför en extra gång att aktivt söka information via medarbetarwebbens nyhets- och kalenderflöde och vända dig till din närmaste chef.

Pernilla Christensen, prodekan


Kontaktinformation

Pernilla Christensen, prodekan vid fakulteten för skogsvetenskap, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
pernilla.christensen@slu.se, 090-786 85 27, 070-633 73 86