Ett diversifierat jordbruk avser hela kedjan i livsmedelssystemet - allt från jordens mikroorganismer till konsumenters preferenser. Den 29 maj organiserade Nadia Maaroufi, docent vid SLU, en workshop för forskare inom mark, ekonomi, ekologi och agronomi, energi och teknik samt skoglig mykologi och växtpatologi på SLU med syfte att skapa nya möjligheter för samarbete kring frågor som rör ett diversifierat jordbruk.
Vad diversitet innebär på olika nivåer diskuterades under workshopen. Att odla blandade grödor som t.ex. baljväxter och spannmål förbättrar jordens bördighet eftersom dessa grödor har rötter på olika djup. Vatten och näringsämnen kan då tas från olika markdjup som möjliggör en mer hållbar användning av markresurser. Det bidrar till att fostra fler mikroorganismer och biologisk mångfald i jorden. Diversitet i växtföljden är också bra för produktiviteten. Det behövs dock mer forskning om hur en mångfald av grödor påverkar markens bördighet, den biologiska mångfalden i marken och kolinlagring.
Att odla blandade grödor fungerar också som en strategi för att minska sjukdomsangrepp. Vissa grödor drar till sig specifika skadegörare och sjukdomar, och att rotera växtföljden och blanda olika grödor kan bidra till färre attacker.
– Vi vet att odla diversifierade grödor bidrar med många ekosystemtjänster, men det råder fortfarande brist på högpresterande teknik som kan skörda och effektivt separera olika grödor. Utvecklingen av nya skörde- och sorteringslösningar kommer att vara avgörande för att uppnå höga produktionsstandarder och maximera intäkterna för jordbrukarna, berättar Nadia.
Förutom diversitet bland grödor och biologisk mångfald i jorden lyftes vikten av att ha varierad vegetation runt fälten genom olika typer av träd, buskar och blommande fältkanter som är viktiga livsmiljöer för pollinerare och rovdjur som äter växtätare och sjukdomsspridare. På landskapsnivå handlar ett diversifierat jordbruk om att ha en mosaik av olika livsmiljöer som kan skapas genom att kombinera gräsmark med odling av grödor som bönor samt träd och buskar.
På gårdsnivå kan lantbrukare få diversifierade inkomstkällor som kan bidra till ekonomisk hållbarhet. Det handlar också om att fokusera på andra typer av värden än produktivitet – som t.ex. biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Från jord till bord innefattar hela livsmedelssystemet – från EU:s förordningar, lantbrukares verklighet till konsumenters preferenser. Livsmedelssystemet är komplext och det är utmanande att hitta synergier mellan olika intressen och krav. Det är därför viktigt att aktörer från hela kedjan i livsmedelssystemet arbetar tillsammans. Genom workshopen skapades tillfälle att knyta kontakter med personer från andra forskningsområden för att i framtiden kunna samarbeta kring frågor som rör ett diversifierat jordbruk.
– Workshopen bidrog till att ge en helhetssyn på den forskning som bedrivs vid SLU om diversifierat jordbruk. Från de kollegor som arbetar med lantbrukare och testar olika blandningar av grödor till de forskare som analyserar livsmedelssystem på europeisk nivå, har alla gemensamt att de vill bidra till utvecklingen av mer hållbara jordbrukssystem, avslutar Nadia.