CV-sida

Anneli Adler

Anneli Adler
Anneli Adler är utbildad som växtekolog och arbetar sedan januari 2019 som forskare i odlingssystem med snabbväxande lövträd. Snabbväxande lövträd från släktet Populus har stor potential som kompletterande råvara för skogsindustrin när behovet av förnybar råvara (ved) ökar. Biokemikalier – ex ligninoljor för biobränsle, textilier och andra material från trä kan ersätta produkter baserade på fossila råvaror. Dessutom ökar odlingssystem med snabbväxande lövträd den biologiska mångfalden i odlingslandskapen, bidrar till klimatnytta och lönsamhet i jordbruksverksamheter.

Presentation

Mellan åren 2008 och 2018 arbetade jag i bioteknikföretaget SweTree Technologies AB som projektledare och affärsutvecklare i affärsområdet poppel. Eftersom poppel har varit och fortfarande är en relativt okänd gröda både för allmänheten och för industrin i Östersjöområdet, så har jag initierat forskningsprojekt som skulle göra poppel mera känd på marknaden, särskilt i Sverige och Baltikum. Jag har varit koordinator till ett internationellt EU-projekt som syftade till att ta forskningsresultat, visioner och möjligheter med snabbväxande lövträd närmare kunder både i Sverige och i Baltikum. Jag har byggt upp ett varumärke (SnowTiger®) och jobbat som projektledare i kundnära projekt.

 Intresset för att odla snabbväxande lövträd har ökat bland svenska markägare under de senaste decennierna. För att rätt plantmaterial skall planteras och odlas i vårt kalla klimat, lägger jag stor vikt på kommunikation med markägare, poppelodlare och kolleger från skogsindustrin. Sedan september 2019 är jag ordförande för den nationella poppelkommissionen i Sverige. Den nationella poppelkommissionen ingår i den internationella poppelkommissionen (”International Poplar Commission”, IPC) som är en stadgeenlig del av FAO som i sin tur är ett FN-organ.

Forskning

Odling av snabbväxande lövträd är temporär verksamhet (20 år) på jordbruksmark. Forskningens fokus är att identifiera poppelkloner som är högproduktiva och anpassade till klimatet i Sverige och i Baltikum. I samverkan med er, poppelintressenter från näringslivet, universitet och myndigheter, försöker jag lyfta fram samhällsnyttan med snabbväxande lövträd och temporärt skogsjordbruk i Östersjöområdet.  

 Projekt i samarbete med andra forskare: 

Climate adapted poplars (CLAP) -  utvecklar molekylära selektionsmetoder för förädlingsprocessen av snabbväxande poppel. Poppel är en viktig råvara för massaindustrin och träskiveindustrin i världen. I Norden och i Baltikum är det dock en handfull intressenter som känner till poppel. Få vet/tror att poppel kan bli viktig industriell råvara i Östersjöregionen. Eukalyptus är volymmässigt den viktigaste råvaran för massaindustrin i subtropiska områden i Sydamerika och i Kina. Stora volymer eukalyptusmassa importeras till Europa som råvara till exempelvis textilier – viskos och lyocell. Poppel kan vara Nordens eukalyptus då poppeln tål frost och kan växa snabbt i tempererat klimat och producera stora mängder vedbiomassa under kort tid på relativt liten yta. Projektets hemsida: www.slu.se/clap; projektkoordinator: Prof. Martin Weih, SLU, VPE; forskningsfinansiär: FORMAS.

Bomullssubstitut och biodrivmedel från snabbväxande lövträd med katalytisk fraktionering - utvecklar metoder för att producera cellulosafiber (bomullssubstitut) och ligninolja från odlingssystem med poppel i Östersjöregionen. Syftet med detta projekt är att ta reda på hur mycket textilier kan produceras från inhemsk snabbväxande träråvara. Projektkoordinator: prof. Joseph Samec, Stockholms Universitet; forskningsfinansiär: Statens Energimyndighet.

 NutriBiomass4LIFE – utvecklar en storskalig ekonomisk modell för återföring av pelleterat och hygieniserat slam från kommunala vattenreningsverk i Vilnius (Litauen) till 1800 ha poppelodlingar etablerade inom en radie på 60 km runt Vilnius. Detta projekt bidrar till utvecklingen av cirkulär ekonomi då näringsämnen i slam återförs på åkrar för att främja tillväxten av träråvara. Projektkoordinator: Mindaugas Silininkas, CEO Euromediena UAB, forskningskoordinator: Dr. Almir Karacic, SLU, VPE, forskningsfinansiär: EU och Energimyndigheten.

Publikationer i urval

Adler, A., Karacic, A., Rönnberg Wästljung, A., Johansson, U., Liepins, K., Gradeckas, A., and Christersson, L. (2021). Variation of growth and phenology traits in poplars planted in clonal trials in Northern Europe - implications for breeding. BioEnergy Research, in press. DOI: 10.1007/s12155-021-10262-8

Karacic, A., Adler, A., Weih, M., and Christersson, L. (2021). ana Analysis of Poplar Growth and Quality Traits to Facilitate Identification of Climate-Adapted Plant Material for Sweden. Bioenergy Research, in press. DOI: 10.1007/s12155-020-10210-y

Vico, G., Karacic, A., Adler, A., Richards, T., and Weih, M. (2021). Consistent Poplar Clone Ranking Based on Leaf Phenology and Temperature Along a Latitudinal and Climatic Gradient in Northern Europe. Bioenergy Research, in press. DOI: 10.1007/s12155-021-10249-5

Clifton-Brown, J., Harfouche, A., Casler, M., Jones, H.D., Macalpine, W., Murphy-Bokern, D., Smart, L., Adler, A., Ashman, Ch., Awty-Carroll, D., /…/, Lewandowski, I. (2018). Breeding progress and preparedness for mass-scale deployment of perennial lignocellulosic biomass crops swithgrass, miscanthus, willow and poplar. GCB Bioenergy 11(1), 118-151. DOI: 10.111/gcbb.12566

Bergkvist, G., Adler, A., Hansson, M., and Weih, M. (2010). Red fescue undersown in winter wheat suppresses Elytrigia repens. Weed Research 50, 447-455. DOI: 10.1111/j.1365-3180.2010.00789.x    

Adler, A., Dimitriou, I., Aronsson, P., Verwijst, T., and Weih, M. (2008). Wood fuel quality of two Salix viminalis stands fertilised with sludge, ash and sludge-ash mixtures. Biomass & Bioenergy 32, 914-925. DOI: 10.1016/j.biombioe.2008.01.013    

Adler, A., Karacic, A., and Weih, M. (2008). Biomass allocation and nutrient use in fast-growing woody and herbaceous perennials used for phytoremediation. Plant and Soil 305, 189-206. DOI: 10.1007/s11104-008-9551-2  

Adler, A., Verwijst, T., and Aronsson, P. (2005). Estimation and relevance of bark proportion in a willow stand. Biomass & Bioenergy 29, 102-113. DOI:10.1016/j.biombioe.2005.04.003

Dimitriou, I., Eriksson, J., Adler, A., Aronsson, P., and Verwijst, I. (2006). Fate of heavy metals after application of sewage sludge and wood-ash mixtures to short-rotation willow coppice. Environmental Pollution 142, 160-169. DOI: 10.1016/j.envpol.2005.09.001  

Tamm (Adler), A., Kull, K., and Sammul, M. (2001). Classifying clonal growth forms based on vegetative mobility and ramet longevity: a whole community analysis. Evolutionary Ecology 15, 383-401. DOI: 10.1023/a:1016093116926

Sammul, M., Kull, K., and Tamm (Adler), A. (2003). Clonal growth in a species-rich grassland: Results of a 20-year fertilization experiment. Folia Geobotanica 38, 1-20. DOI: 10.1007/bf02803124 

 Rapporter  

 Adler, A., Engqvist, G., Fahlvik, N., Hazell, P., Monrad Jensen, A., Nilsson, B., Ramstedt, M., and Rönnberg Wästljung, A. (2021). COUNTRY REPORT 2016-2019 from National Commission of Fast-Growing Trees in Sweden. IPC FAO, p. 18.

Adler, A., Karacic, A. and Liepiņš, K. (2016). Early results from two trials with poplars in Latvia. Technical Report No 1, Edition 1, SweTree Technologies AB. 15 p.

 


Kontaktinformation

Forskare vid Institutionen för växtproduktionsekologi; Enheten för växtekologi
Telefon: +46707175861
Postadress:
Inst för växtproduktionsekologi, Box 7043
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Ulls väg 16, Uppsala