Dekanbrev

Det behövs stora förändringar i jordbruket för att det ska anpassas till och motverka de utmaningar som samhället står inför. Klimatförändringar, pesticider som förbjuds eller har slutat fungera och förluster av biodiversitet i landskapet ska hanteras, samtidigt som behovet av mat ökar.

De nuvarande odlingsmetoderna har bidragit till att skapa en del av de problem som nu behöver lösas och jag uppfattar det som tydligt att det finns ett behov av att utveckla odlingsmetoder och insatsmedel som skiljer sig från de nuvarande på ett omvälvande sätt. Det är mycket vi inte känner till om hur dessa odlingsmetoder och insatsmedel ska utformas och sättas in i fungerande odlingssystem. Dessutom är det inte självklart vilken effekt nya metoder har på de utmaningar inom primärproduktionen och för livsmedelssystemet i stort som de är tänkta att adressera. Ofta kräver utmaningarna tvärvetenskapliga samarbeten och att engagera forskare på många institutioner och program.

Fakulteten har ett antal infrastrukturer som är viktiga för att SLU ska fortsätta vara en självklar kunskapskälla och samarbetspartner inom akademin och för externa intressenter inom jordbruksforskning. Dessa infrastrukturer behöver finnas och fungera för att forskarna ska kunna testa sina hypoteser och för att innovationer ska kunna omsättas i praktisk handling inom jordbruket. Det ställs ett ökande krav på infrastrukturerna vad gäller att hänga med i teknisk utveckling och att snabbt kunna leverera högkvalitativa data till forskare inom alla möjliga discipliner.

Även om SLU är forskningsmässigt starkt inom jordbruk är vi i ett internationellt perspektiv små när det gäller de mer tillämpade delarna där infrastrukturerna är speciellt viktiga. De externa utredningar fakulteten nyligen genomfört ger vid handen att våra infrastrukturer fungerar väl och är av stort värde, men att det finns mycket att vinna på samordning. Därför har dekanen beslutat att från och med januari 2025 starta ett program för jordbrukets fältforskning som samlar vår verksamhet.

Programmet för jordbrukets fältforskning ska ledas av en programchef i samarbete med föreståndarna i de ingående enheterna. Vi hoppas att kunna inkludera fler verksamheter efter hand, men initialt ska programmet innehålla följande:

• Lanna, Röbäcksdalens och Lövsta fältforskningsstationer som utför fältförsök inom jordbruk,
• SLU Fältforsk som är en samarbetsorganisation mellan SLU och våra intressenter inom fältforskningen och som jobbar med kvalitet i fältförsöksverksamhet och datahantering,
• Samordningen av SLU:s Långliggande jordbruksförsök som består av ca 60 långliggande jordbruksförsök och fungerar som ett fältlaboratorium för forskare inom många discipliner,
• Sortprovningen som är en uppdragsverksamhet där nya grödsorter jämförs för att ta reda på vilka som har tillräckligt bra egenskaper för att odlas i Sverige,
• Klimatstationen som är en meteorologisk station som startades 1878 och som numera har ett omfattande mätprogram.

Det övergripande syftet med programmet är att stärka den tillämpningsnära jordbruksforskningen och att öka dess genomslag i samhället, t.ex. genom att införa gemensamma och kvalitetssäkrade rutiner för datahantering, öka samordningen mellan fältforskningsorganisationens olika delar, ökad kapacitet för ansökningar om infrastrukturmedel, samt att förbättra förutsättningarna att hänga med i teknik, metod och kompetensutveckling.

Det är min stora förhoppning att vi med hjälp av denna satsning kan bli bland de stora i Europa när det gäller fältforskning inom jordbruk, och att våra infrastrukturer ska komma bättre till nytta för forskning och undervisning, speciellt för forskare som inte är vana vid att använda fältförsök som metod eller som håller på med mer grundläggande forskning. Jag tror också att satsningen ger oss förutsättningar att bli ännu mer betydelsefulla för svenskt jordbruk.

Hälsningar Göran Bergkvist, vicedekan

Foto: Mårten Granert-Gärdfeldt