Från dåtid till framtid – upptäck möjligheterna i de skogliga försöksparkerna

”Skoglig fältforskning i hundra år” har varit vår paroll sedan 2021, men i själva verket går våra rötter ännu djupare än så. I vår försöksportfölj finns försök som är uppemot 125 år gamla. Enheten för skoglig fältforskning bildades år 2003, med uppdraget att förvalta och utveckla fakulteten för skogsvetenskaps skogliga försöksparker och långsiktiga fältförsök. Många av de äldre försöken inriktades mot produktion av skog, men verksamheten utvecklas successivt från forskning på skog till forskning i skog.

Enhetens åtta försöksparker etablerades mellan åren 1921 och 1988, och är förlagda med jämn spridning över landet. Fyra av dessa har permanent stationerad personal, som utöver att sköta fakultetens innehav av över 1 800 långsiktiga skogliga fältförsök runt om i landet, även bistår forskare med planering, anläggning och datainsamling i nya projekt.

Klimat och miljö har länge varit viktiga ämnen på försöksparkerna, och enheten kan profilera sig som en av landets stora resurser inom klimatforskning. År 1980 standardiserades klimatreferensprogrammet på alla försöksparker, med avsikten att leverera högkvalitativa klimatdata från våra meteorologiska mätstationer. Enheten är även bas för SLU:s huvudmannaskap i Svenska fenologinätverket, som sammanställer fenologiska observationer från både utbildad personal och allmänheten i hela Sverige. År 2012 gick vi med i Vetenskapsrådets satsning ICOS (Integrated Carbon Observation System), vilket bland annat föranledde installationen av en 150 meter hög mast i Svartbergets försökspark. På så vis har vi blivit en viktig nod för global klimatforskning.

På flera försöksparker har även hydrologiska mätningar spelat en stor roll. Avrinning och vattenkemi har mätts i olika regi inom Svartbergets avrinningsområde sedan 1970-talet. Detta lade grunden till vad som nu kallas för Krycklans avrinningsområde, en globalt välkänd infrastruktur. Krycklan lockar forskare från hela världen och producerar omkring 50 000 kemiska mätvärden per år, utöver kontinuerliga mätningar av temperatur, avrinning och vattennivå i flera vattendrag.

År 2013 blev enheten en del av ännu en VR-satsning: SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science). Vi gick in med hela vår skogliga försöksportfölj, och breddade även verksamheten med utökade hydrologiska mätningar i Asa försökspark, samt i sjöar. SITES har fört med sig satsningar på multispektrala mätningar med drönare, flyg, och fasta installationer, samt installationen av flytande mesokosmer vid försöksparkerna i Asa och Svartberget för kontrollerade experiment i akvatisk miljö.

Där tar det inte slut. Enheten deltar också i ytterligare infrastruktursatsningar, däribland svenska eLTER-nätverket, som är ett nätverk av svenska fältstationer som bedriver miljöforskning och miljöövervakning, EU-satsningen INTERACT (International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic), och nu senast ACTRIS - Aerosol, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure, som samlokaliserar med ICOS och avser att mäta aerosoler och kortlivade spårämnen i atmosfären. Det är även tal om att vi ska bli ett Living Lab.

Sammantaget innebär detta inte bara att vi kan erbjuda exceptionellt bra bakgrundsdata, utan även att våra tekniker och ingenjörer kan bistå med planering och utförande inom många olika ämnesområden.

På engelska kallar vi oss för ”The Unit for Field-based Forest Research”. En engelsktalande kollega påpekade en gång för mig att man inte brukar sätta ”The” framför ”Unit” på engelska eftersom det antyder att man är den enda enheten med den inriktningen, samt att enheter inte brukar ha så långa namn. Den gången kontrade jag lite skämtsamt med att vi ju faktiskt är ”The” enhet för skoglig fältforskning, en självklar världsledare. Kanske ligger det ändå lite sanning i det.

Kim Lindgren, för ledningsgruppen