Sommarhälsning och reflektioner om kommunikationens kraft

Inför sommaren har våra kommunikatörer vid fakulteten, Susanna Bergström och Annika Mossing, sammanfattat det viktiga arbete som pågår inom forskningskommunikation och de möjligheter och utmaningar som väntar.

Vi har mycket att vara stolta över: engagerade forskare, skickliga kommunikatörer och ledare som ser kommunikation som en strategisk resurs. Men vi är inte i mål. För att undvika dubbelarbete och otydlighet behöver vi samarbeta mer, nyttja varandras kompetens och hitta gemensamma prioriteringar.

Därför har vi formulerat en tydlig målbild: en forskningskommunikation som är effektiv, synkad och proaktiv.

Effektiv – rätt innehåll når rätt målgrupper och bidrar till att kunskapen kommer till nytta.

Synkad – våra insatser förstärker varandra och vi uppfattas som ett SLU, inte som isolerade delar.

Proaktiv – vi reagerar inte bara på omvärlden, utan är med och sätter agendan.

För att komma dit behöver vi:

• En kommunikativ organisation, där kommunikation värdesätts, uppmuntras och görs tillsammans – forskare, kommunikatörer, ledare.
• God omvärlds- och invärldsbevakning, så att vi fångar upp aktuella händelser, debatter, utredningar och lagförslag inom våra områden, och har koll på vad som är på gång inom vår egen forskning och miljöanalys. Det gör att vi kan tajma vår kommunikation och kliva fram som experter i rätt sammanhang.
• Verktyg och arbetssätt som gör det möjligt att nå ut effektivt – relevanta kanaler, engagerade talespersoner och ett kontinuerligt flöde av innehåll.

Men vad menar vi med forskningskommunikation? Här syftar vi på kommunikation som riktar sig utanför forskarsamhället – till exempel till beslutsfattare, praktiker, intresserad allmänhet eller finansiärer. Det handlar inte nödvändigtvis om att nå många, men om att nå rätt.

Det kan vara nyheter för bredare allmänhet – men lika gärna material till branschmedier, anpassat för yrkesverksamma och specialintresserade. Vi nyhetsvärderar varje enskilt fall och anpassar språk, innehåll och kanal beroende på målgrupp och syfte.

Väl berättade nyheter med tydlig vinkel och sammanhang ger ofta störst genomslag. De kan spridas långt utanför SLU:s egna plattformar – via medier, nyhetsbrev, sociala medier – och gör att vår kunskap når längre. Därför vill vi att fler får möjlighet att prioritera detta arbetssätt, så att vi tillsammans stärker våra gemensamma kanaler och ser till att vår kunskap verkligen kommer till nytta.

Vi vill att SLU ska vara det självklara valet när samhället söker kunskap för ett hållbart nyttjande av naturens resurser. Vi vill att praktiker, beslutsfattare och medier vänder sig till oss för att vi är tydliga, tillgängliga och trovärdiga.

Alla behöver inte kommunicera allt – men alla kan bidra till att vi tillsammans blir bättre.

Det kan handla om att tipsa din kommunikatör om en kommande publikation, eller fundera på om din forskning berör någon aktuell händelse – och om du i så fall är redo att kommentera i media eller andra kanaler. Behöver du stöd för att känna dig trygg i rollen finns hjälp att få.

Stötta dina kollegor när de syns utåt. Vi vet att många tvekar att kommunicera, inte på grund av medierna – utan på grund av kollegornas reaktioner. Bidra till en stöttande kultur där fler vågar ta plats.

Vi vill fortsätta bygga en kommunikation som stärker forskningen – och gör skillnad i samhället. Det gör vi bäst tillsammans.

Pernilla Christensen, prodekan
Susanna Bergström & Annika Mossing, kommunikatörer