Livsmedelsförsörjning som en del av totalförsvaret och som forskningsfält: historik, nutid och framtid

Hur kan vi se till att befolkningen har tillräckligt med mat om det blir krig i Sverige? I decennier har beredskapsplanerare på olika myndigheter haft till uppgift att lösa den frågan. Erfarenheterna under första världskriget blev ett startskott för planeringen av ett ekonomiskt försvar, där livsmedelsberedskapen ingick. Under nödåret 1917 blev Sverige i praktiken avspärrat från världshandeln med hungersnöd och kravaller som följd. Avspärrningen av Sverige var en konsekvens av Storbritanniens blockad av Tyskland. I öst pågick samtidigt pågick den ryska revolutionen vilket gjorde den svenska regeringen orolig för att revolutions­andan skulle sprida sig till Sverige. Sveriges geopolitiska läge som ett litet land klämt mellan stormakter, parat med en politisk vilja att var alliansfritt i fred och neutralt i krig, gav att den svenska linjen under efterkrigstiden blev att rusta upp ett starkt totalförsvar och förlita sig på egna resurser.

Det ekonomiska försvar som byggdes upp från och med mellankrigstiden utgick ifrån att Sverige skulle klara en flerårig avspärrning. Under den tiden skulle den svenska industrin kunna producera vad befolkningen behöver baserat på inhemska råvaror. Varor som inte går att producera i Sverige skulle beredskapslagras. En omfattande verksamhet bedrevs på såväl myndigheter som företag för att identifiera importberoenden och fundera ut möjliga alternativa produktionssätt för att klara en sådan avspärrning. I detta arbete hade även forskningen vid såväl lärosäten som i industrin en viktig roll, genom att tillämpad forskning bedrevs för att lösa ut diverse problem. Det kunde handla om att identifiera möjliga växtbaserade proteinkällor för scenarier där djurhållningen måste minskas, att undersöka köksväxtfröers lagringsbarhet eller bredare undersökningar av på vilka sätt jordbruket är sårbart för handelsstörningar.

Det ekonomiska försvaret monterades ner under ett par år direkt efter millennieskiftet. I försvarsbeslutet år 2000 fastställdes den säkerhetspolitiska bedömningen att ett militärt anfall syftande till ockupation av Sverige ”inte ter sig möjligt att genomföra under de närmaste tio åren”. Tanken var att nödvändiga förberedelser skulle tas och upprustning göras om den säkerhetspolitiska situationen förvärrades. Bara femton år senare, i försvarsbeslutet 2015, fattade riksdagen beslutet att återuppta totalförsvars­planeringen mot bakgrund av att den säkerhetspolitiska situationen hade förvärrats, i och med Rysslands annektering av Krimhalvön. Sedan 2015 har en lång rad utredningar och regerings­uppdrag tillsatts för att påbörja återuppbyggandet av totalförsvaret, där livsmedelsberedskapen ingår. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påbörjades i februari 2022 har takten i återuppbyggandet ökat väsentligt.

I föreläsningen tar jag upp hur livsmedelsberedskap som fenomen kan förstås och beforskas ur olika perspektiv. Genom att studera hur livsmedelsberedskapen byggs upp kan exempelvis policyanalytiska perspektiv bidra med en ökad förståelse för hur försvarspolitiken och jordbrukspolitiken vävs samman för att hantera nationella säkerhetsintressen och hur detta påverkar det (parti)politiska livet. Ur ett vetenskaps­historiskt perspektiv kan vi öka kunskapen om hur den livsmedelsvetenskapliga forskningen vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och industrin har engagerats i ansträngningarna att utveckla inhemsk produktion. Ur ett antropologiskt perspektiv kan vi fördjupa kunskapen om den profession, beredskaps­planerarna, som växte fram och byggde kunskap och expertis om livsmedelsberedskapen som en del av svensk förvaltning. Detta är bara några exempel bland många – livsmedels­beredskap är ett fenomen som tjänar på att studeras tvärvetenskapligt. Med tvärvetenskap avser jag att tillåta att sökandet efter svar får gå över vetenskapsområdenas konventionella gränser. Det gäller såväl för grundforskningens intressen att förutsättningslöst skapa ny kunskap och teoribildning, som den tillämpade forskningens intressen att skapa kunskap som direkt bidrar till dagens ansträngningar att bygga upp en livsmedelsberedskap i Sverige.

I min egen forskning strävar jag efter att, där så är möjligt, kombinera grundforskningens och den tillämpade forskningens intressen samt att korsa konventionella disciplinära gränser i jakten på ökad förståelse för livsmedelsberedskapens historia, nutid och framtid. Samtidigt arbetar jag för att möjliggöra tvärvetenskaplig och mångvetenskaplig forskning – i betydelsen att flera disciplinära perspektiv läggs sida vid sida – genom samarbeten med forskare inom vitt skilda forskningsområden. I föreläsningen ger jag några exempel på projekt jag arbetar med idag samt gärna vill se i framtiden.