Varmare vintrar påverkar redan skogen

Vintrarna förändras. Mätningarna från Svartbergets forskningsstation vid SLU visar det tydligt. Det blir vanligare med vinterregn och perioder med plusgrader. Grundvattennivåer och flödet i vattendragen ökar vintertid. Vårfloderna kommer tidigare. Och vintern blir kortare.

Hur påverkar det ekosystemfunktioner och ekologiska processer i skogen? Den frågan står i fokus för Hjalmar Laudon, som i år utsetts till Wallenberg Scholar och får 20 miljoner av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att bedriva fri grundvetenskaplig forskning under 5 år.

— Det är ingen överraskning att klimatförändringarna påverkar vintrarna, men nu börjar vi kunna se de första verkliga konsekvenserna. Kombinationen av varmare vintrar och somrar leder till perioder med vattenbrist i våra vattenrika boreala skogar. Det här fenomenet kan ses på fler håll på jorden och det är något jag vill studera på djupet, säger Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi.

När man studerar vinterns förändring finns det olika tidsskalor att ta hänsyn till. Till att börja med pratar vi om klimatet som oftast beskrivs genom 30-årsmedelvärden. Värdet för varje år är då ett medelvärde av de senaste 30 åren innan, vilket används för att kunna jämföra olika platser och tidpunkter.

Minst lika viktigt är att studera extremhändelser som på många sätt påverkar ekologiska processer mer, och framförallt snabbare. Sommartid handlar extremväder om sådant som torka och värme. Till exempel påverkade den extremt torra sommaren 2018 grundvattenförrådet och trädens tillväxt i flera år efteråt. Vinterns extremhändelser kan handla om långa perioder med varmare än vanligt, extrem kyla, eller extremt snabba temperaturförändringar.

Någonstans mitt emellan dessa tidsskalor har vi mellanårsvariation, som är ett viktigt mått för att jämföra vintrar med varandra, och trender över tid. Med 40 års insamlade data från Svartbergets forskningspark går det att se ett flertal trender. Det är i mätningar från bland annat Krycklan Catchment Study som Hjalmar Laudon och hans kollegor ser hur flödet i vattendragen vintertid ökar och hur vårfloden kommer allt tidigare.

— Alla dessa tidskalor är relevanta och gör olika avtryck på viktiga ekosystemfunktioner. Man behöver ha med alla dessa perspektiv för att kunna förstå och förutsäga vad som händer, och kommer att hända med våra skogar, säger Hjalmar Laudon.

1981 togs de första stegen till det som skulle bli Krycklan Catchment Study, en av världens mest omfattande datasamlingar från ett avrinningsområde. 1981 var det vattendragen som intresserade forskarna och forskningen handlade framförallt om rinnande vatten. Idag har mätningarna utökats till att inkludera sjöar, grundvatten, atmosfär och skog. Fyra rör för mätningar av grundvattnet har idag blivit 150. Det är ett tecken på att forskarna fått upp ögonen för frågan om grundvattnet, naturens eget vattenförråd.

— Vi har gått från ett system där vi trodde att vatten inte var en bristvara, till ett system där de förändrade årstiderna leder till att skogens behov av vatten inte kan tillgodoses hela tillväxtperioden. Det här är nog lite överraskande för den som tänker att vi lever i ett vattenrikt land, säger Hjalmar Laudon.

Mycket handlar om timing. Om snösmältningen kommer tidigt hinner inte grundvattnet som träden ska vattnas av fyllas på tillräckligt. Regn som faller under sommaren gör oftast ingen större nytta för träden.

— Det kan vara samverkande effekter – vi har under en lång tid haft kraftig tillväxt i skogen och kanske har det skapat en skog mer känslig för torka? Det här är intressant och viktigt att gräva djupare i, säger Hjalmar Laudon.