Stort grattis till Maria Vilain Rørvang, institutionen för biosystem och teknologi, Fredrik Fernqvist, vid institutionen för människa och samhälle och Sara Spendrup, institutionen för människa och samhälle, som den 24 mars 2023 blev docenter vid LTV-fakulteten.
Lär känna dem och få en inblick i deras forskningsområden nedan.
Maria Vilain Rørvang, institutionen för biosystem och teknologi
Vem är du och vad forskar du om?
− Jag är av naturen en nyfiken person som gillar djur och vill veta allt! Jag är agrobiolog i botten, men specialiserad inom etologi (djurbeteende) och djurvälfärd. Jag är anställt på institutionen för biosystem och teknologi som forskare, vilket har varit perfekt för mig sen jag kom till SLU 2018 från Danmark och Aarhus Universitet.
− I tjänsten som postdoc och sen forskare på SLU har jag haft möjlighet att fördjupa mig i mina favoritämnen inom forskningen. Dessa ämnen är lantbruksdjurens inlärning och uppfattning av sin omgivning, samt hur detta relaterar till deras inhysning och välfärd. Jag drivs av att gräva ner mig i stora obeforskade frågeställningar, och att utmana myter och etablerade meningar från det praktiska.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
− Just nu forskar vi på hur lantbruksdjurens sinnen, specifikt luktsinnet, kan förbättra djurvälfärden och optimera arbetsmiljön som djur och människor delar inom lantbruket. Trots det faktum att våra lantbuksdjur har ett oerhört välutvecklad luktsinne, så används detta sällan i produktionen. Luktsinnet och måendet är dessutom starkt kopplade hos båda oss människor och djuren, och därför är just luktsinnet verkligt spännande. Vi har ett projekt på gång om hur dofter i halm kan förbättra grisars välfärd inom slaktgrisproduktionen, och preliminära resultat visar att grisar uppfattar dofter som en resurs och att de till och med gnuggar och rullar sig när de upptäcker olika dofter på samma sätt som hundar och katter.
När du berättar om din forskning för andra utanför ditt fält, vad får du mest reaktioner på?
− Nästen alla har använd en grisnosemoji på sin mobiltelefon, eller läst i barnböcker hur duktiga grisar är på att lukta. Även Astrid Lindgren nämner det i sina historier. Därför förvånar det ofta folk att den forskning vi gör på grisens luktsinne är helt ny och därmed unik. Jag gillar att när jag visar upp videoklipp av gnuggande och rullande grisar, så visar folk alltid upp bilder på sina egna sällskapsdjur – det ger alla en mer nyanserad bild av våra grisar.
− Ett särskilt ämne som folk tycker är kul, är våra studier på hästar och kors inlärningsförmågor. De flesta har en mening om vad hästar kan och inte kan lära sig, men det är sällan att de tänker samma sak om kor. Våra studier visar bland annat att hästar inte kan lära sig från andra hästar – vilket ofta antas i praktiken. Men en lugn kompis har stor effekt på kor och hästar i situationer där djuren vanligtvis blir rädda, vilket är av stor praktisk betydelse. En lugn kompis kan alltså lugna ett annat individ under en stressig situation som till exempel transport, kosläpp eller veterinärbehandlingar.
Fredrik Fernqvist, vid institutionen för människa och samhälle
Vem är du och vad forskar du om?
− Jag är Fredrik Fernqvist, universitetslektor i företagsekonomi vid institutionen för människa och samhälle. Är hortonom i botten och har doktorerat inom trädgårdsvetenskap med inriktning företagsekonomi. Jag forskar kring frågor som rör företagande, framförallt inom trädgårdsnäringen, och frågor relaterade till produktion, distribution och marknadsföring av trädgårdsprodukter. Senare år har jag arbetat med frågor relaterade till konsumentbeteende, innovation och marknadens utveckling.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
− Hela livsmedelssystemet står inför stora utmaningar som vi väl känner till: klimatförändringar, biodiversitetförluster, försämrad jord- och vattenkvalitet, sämre folkhälsa, dålig lönsamhet, och så vidare… Att vända utvecklingen i en positiv riktning är en stor och komplex utmaning. Företagare behöver mer kunskap hur de skall arbeta i en mer hållbar riktning. Men faktum är att hela samhället behöver finna lösningar på hur man skall arbeta för att underlätta och driva på en hållbarhetsförändring. Ett spännande forskningsområde som jag ser det är hur den publika sfären skall kunna arbeta annorlunda för att på bästa sätt stödja, och inte stjälpa, en hållbar omställning av livsmedelssystemet med målet att komma tillrätta med de stora utmaningarna. Det är oerhört intressant att se hur nya innovationer, processer och metoder kan omsättas i praktiken, och hur de privata och publika sfärerna skulle kunna samarbeta på nya sätt.
När du berättar om din forskning för andra utanför ditt fält, vad får du mest reaktioner på?
− Det folk tycker är allra mest spännande är när man pratar om frågor som ligger människor nära, något som de kan relatera till sin vardag. Hur vi väljer och upplever mat är exempel på sådana frågor. Men också var maten kommer ifrån. Hur det fungerar att en tomat kan odlas långt borta och hamna på middagsbordet, eller för den skull hur den odlas nära och kommer på middagsbordet. De flesta brukar nog ändå säga att, ”aha, är det så det går till”. Mat berör alla. Och jag skulle ju vilja tro att trädgårdsprodukter är särskilt intressanta för var och en.
Sara Spendrup, institutionen för människa och samhälle
Vem är du och vad forskar du om?
− Jag heter Sara Spendrup och arbetar som lektor på institutionen för människa och samhälle, SLU, Alnarp. Jag forskar om människors matval och hur vi kan göra mer hållbara matval.
Vad är det mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?
− Det sker stora förändringar i samhället och det påverkar även intresset för att förändra livsmedelssystemet i en mer hållbar riktning. Maten och betydelsen av de matval vi gör som konsumenter har fått ett stort intresse bland forskare och i samhället i stort. Detta syns till exempel i det proteinskifte som pågår just nu, där konsumenter i stället för kött, väljer produkter som är producerade med hjälp av växtbaserade proteinkällor. Utöver detta är det också intressant att det just nu finns en ökad debatt kring användningen av teknik och växtförädling i utvecklingen av nya livsmedel. Generellt sett har det länge funnits en oro bland konsumenter för att använda just tekniska lösningar i utvecklingen av mat, men det finns en del tecken på att acceptansen för användandet av t ex växtförädling har ökat, särskilt bland yngre konsumenter.
− Det är även intressant att de forskningsprojekt där jag medverkar oftast har en tydlig tvärvetenskaplig sammansättning. Att samarbeta på det här viset, mellan olika vetenskapliga discipliner, tror jag skapar goda förutsättningar för forskningen att bidra till förändring.
När du berättar om din forskning för andra utanför ditt fält, vad får du mest reaktioner på?
− Det finns ett stort intresse för nya odlingssystem och inomhusodling, många är nyfikna på hur de här systemen fungerar. Systemen med att odla inomhus, i slutna system där solljus har ersatts med artificiellt ljus från lampor, finns redan på flera platser i Sverige, så det är i allra högsta grad ett odlingssystem som är etablerat, även om det inte finns i hela Sverige än. Men, det finns också många funderingar kring om dessa nya system verkligen är bättre än redan befintliga system, både bland konsumenter och odlare. På senare tid har jag också haft möjligheten att komma i kontakt med det växande fenomenet av svenska odlare av snittblommor på friland. Antalet företag inom den här produktionen ökar stadigt och det ska bli roligt att se om vi forskare kan bidra till utvecklingen av de här företagen.
