World Antimicrobial Awareness Week 18-24 november – SLU bidrar med kunskap

AMR – den tysta pandemin

Antimikrobiell resistens (AMR) har kallats en tyst pandemi, som sprids långsamt i skuggan av andra smittor och kriser i världen, med potentiellt förödande effekter på global hälsa och nationella ekonomier. Det behövs stark politisk vilja, ekonomiska investeringar och samarbete över sektorer och gränser för att komma möta detta hot. Framför allt handlar det om att begränsa spridningen av infektioner och att förändra hur vi använder våra läkemedel för rättvis och snabb tillgång där de behövs. Problemet är komplext och kräver lösningar på flera nivåer för att vi inte snart ska hamna i en situation där vi inte har något botemedel mot vanliga bakterieinfektioner som exempelvis lunginflammation.

SLU bidrar med ny kunskap inom AMR-området

Forskningen inom AMR bygger till stor del på ämnesområden som är starka vid SLU. För att uppmärksamma WAAW 2021 samt den Europeiska antibiotikadagen, har vi här samlat ett axplock av SLU:s kompetens inom AMR-området kopplat till djur, natur/miljö, livsmedelssystem och fortlöpande miljöanalys genom att fråga några AMR-forskare på vilket sätt de bidrar med kunskap inom området.

Ny antibiotika behövs

Inga nya antibiotika har lanserats på mer än 30 år. Sedan dess har den globala antibiotikaanvändningen ökat – till människor, djur, växter och grödor. Samtidigt har uppkomsten och spridningen av resistenta bakterier också ökat. Verkningslösa läkemedel mot infektionssjukdomar är därför ett av framtidens största hälsohot. 

- Vi jobbar med att upptäckta nya ämnen i svampar och bakterier som skulle kunna utvecklas till nya antibiotika, berättar Anders Broberg, professor i naturproduktskemi vid institutionen för molekylära vetenskaper. 

• Läs mer om ett av Anders projekt: "Nya antibiotika från mikroorganismer".

Exempel på andra projekt inom området är; utveckling av antibakteriella tyger för att främja sårläkning, att förstå hur resistens uppstår och hitta funktionella och effektiva genetiska markörer som kan användas för att spåra resistenta parasiter samt forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram vacciner för att förebygga och bekämpa olika infektionssjukdomar. 

God djurhälsa är en förutsättning för hållbar matproduktion

Dagens livsmedelsproduktion är komplex. Hållbara och klimatsmarta system för djurhållning och växtodling behövs. Flera sektorer och forskningsområden berörs för att kunna producera mat till jordens befolkning som snart spräcker 10 miljardersstrecket. Det handlar om både djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa, ett så kallat One Health perspektiv. Målet är att producera säker mat till människor och säkert foder till djur, samtidigt som vi bevarar vår miljö.

Inom livsmedelsproduktion är säkra livsmedel viktigt. SLU bidrar med kunskap om hur livsmedelsburna smittämnen sprids.

- Livsmedelsburna sjukdomar är otroligt viktiga att begränsa ur ett globalt perspektiv. Smittor som sprids via mat orsakar stora personliga lidanden och även stora ekonomiska förluster både för individen och för samhället, säger Sofia Boqvist, docent vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.  

• Läs mer om det tvärvetenskapliga programmet: "Agriculture for Food Security, AgriFoSe2030".

Det blir alltmer populärt att märka kött som ”antibiotikafritt”, men det säger inte hela sanningen om djurhållningen. Konceptet ”antibiotikafritt” kan medföra ett ekonomiskt incitament att avstå från behandling av sjuka djur, vilket inte bara är oetiskt utan även går emot svensk lag som säger att sjuka djur snarast ska ges nödvändig vård. Kött, mjölk och ägg från djur som behandlats får inte användas som livsmedel förrän läkemedlet hunnit lämna kroppen.

- Djur som mår bra behöver inte behandlas med antibiotika. Det är det bästa sättet för att minska antibiotikaanvändningen till livsmedelsproducerande djur. Inom EU får antibiotika bara användas för behandling av sjuka djur, efter recept från en veterinär, förklarar Ulf Emanuelson, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper.

• Titta på 3-minutersfilmen med Ulf, professor inom epidemiologi, där han berättar mer om varför han är skeptisk till märkningen ”antibiotikafritt” kött. 
• Titta på 3-minutersfilmen med Magdalena Jacobson, professor inom grismedicin, där hon berättar mer om svensk djurhållning och varför det inte önskvärt med en helt antibiotikafri djuruppfödning. 

Begränsa smitta mellan djur och människor 

Vi delar vår livsmiljö med djuren, vilket innebär att zoonoser, sjukdomar eller infektioner som smittar mellan djur och människor kan spridas. Zoonoser och antibiotikaresistens påverkar folk- och djurhälsa, biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. SLU har en lång tradition av övervakning av och forskning om viltpopulationer och deras sjukdomar; något som skapar förutsättningar att studera effekten av klimat- och landskapsförändringar på överföring och utbrott av zoonoser.

- Kunskapen om vilka faktorer som driver överföringen av sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) från vilda djur till människan är central för att kunna förutse och förebygga smittspridning, förklarar Frauke Ecke, docent som forskar på gnagar- och sjukdomsekologi vid institutionen för vilt, fisk och miljö.

• Expempel på ett projekt som syftar till att minska spridning av antibiotikaresistenta zoonotiska infektioner; "Antibiotikaresistens hos zoonotiska patogener – en utmaning för urban småskalig djurproduktion".

- I vår forskning försöker vi svara på hur vi kan undvika att infektioner och antibiotikaresistens spiller över från djur till människor i framtidens djurhållning. Det är en särskilt viktig fråga för att klara framtidens livsmedelsförsörjning, menar Johanna Lindahl, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper. Johanna och hennes kollegor forskar på infektionssjukdomar, livsmedelssäkerhet och antibiotikaresistens.

• Exempel på ett projekt inom detta fält är: "Kommunikationsteknik som verktyg mot överanvändning av antibiotika i Östra Afrika".

Vatten – vårt livselixir!

På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor och bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Att säkra vattenförsörjningen nu och för framtida generationer är en av våra största samhällsutmaningar och för att lyckas med detta behöver vi ta ett helhetsgrepp som integrerar kunskap inom miljöforskning, veterinärmedicin och infektionsbiologi.

- SLU har genom sin forskning och sitt sektorsansvar en nyckelroll inom vattenforskning. Detta ger oss goda möjligheter att leda arbetet med att säkra samhällets framtida vattenförsörjning och att göra skillnad, förklarar Stefan Bertilsson, professor i funktionell ekologi i limniska system vid institutionen för vatten och miljö. Jag och mitt forskarteam undersöker bland annat spridning av vattenburen smitta: vilka miljöfaktorer, biologiska interaktioner och processer som styr detta.

• Titta på 2-minuters filmen med Stefan där han berättar mer om sin forskning och varför det är en dålig idé att spola ner överbliven medicin i toaletten.
• Läs mer om ett av Stefans projekt: "Antimikrobiell resistens och horisontell genöverföring i polymikrobiella samhällen".

Dagens sätt att rena avlopp inte är tillräckligt för att få bort alla antimikrobiella ämnen och de kommer ut i miljön via till exempel avloppsutsläpp och återanvändning av renat avloppsvatten. Vad gör antimikrobiella ämnen, på sin väg från källan, till miljön de slutligen hamnar i?

- Min forskning syftar till att bättre förstå förekomsten, cirkulationen och riskerna med nya kemiska och mikrobiella föroreningar (så kallade contaminants of emerging concern, CEC:er) i miljön, särskilt de föroreningar som är kopplade till AMR och antibiotikaresistens, berättar Foon Yin Lai, biträdande universitetslektor vid institutionen för vatten och miljö. För att studera AMR fokuserar vi på avloppsvattnet från hushåll (som källa) och vattenresurser för dricksvattenproduktion (som mottagarmiljö).

Läs mer om två projekt som handlar om resistens kopplat till vatten och miljö, finansierade av Formas och Vetenskapsrådet;

• "Antimikrobiella kemikaliers inverkan på uppkomsten av antimikrobiell resistens i vattenmiljöer".
• "Förhindrande av spridning av antibiotikaresistenta gener och antibiotika från enskilda avlopp till grundvatten".

AMR och de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030

Ett flertal av de globala målen i Agenda 2030 står i fokus i kampen mot resistenta bakterier; Ingen hunger, God hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet för alla, Hållbar konsumtion och produktion. Resistens drivs av antibiotikaanvändning och det är av stor vikt att minska onödig användning. Ett systematiskt och förebyggande arbete över årtionden har gjort Sverige till ett föregångsland när det kommer till låg antibiotikaanvändning. Den så kallade Svenska modellen går ut på att hålla lantbrukets djur välmående och friska och att bara använda antibiotika när det verkligen behövs.

- Regler och förordningar är viktiga, men dessa enbart räcker inte till för att antibiotika ska används på ett rationellt och ansvarfullt sätt inom djurhållningen. Framförallt i låg- och medelinkomstländer där vi arbetar, behövs fler positiva incitament för den enskilde bonden och ökad kunskap om ansvarsfull antibiotikaanvändning bland lantbrukare och veterinärer. Detta är vårt fokus i samarbeten med Asien och Afrika berättar SLU-forskare Kristina Osbjer och Ulf Magnusson, professor i husdjursreproduktion, båda från institutionen för kliniska vetenskaper.

• Läs om hur SLU och Sverige bidrar till att tackla mikrobiell resistens globalt genom samarbeten med partners i olika delar av världen.