Kompensationsodlingen effekter kan man säga är mitt verkliga expertområde, även om jag är lite ringrostig idag. Men även bottenfauna, djurskyddsfrågor, statistik, älgar, mygg, möss och vattenbruk förgyller mina timmar vid datorn.
Jag har, tillsammans med kollegor, nyligen fått ett forskninsgprojekt beviljat för att undersöka hur olika bedövningsmedel påverkar fisk. Se mer om det längre ner.
Uppdrag inom institutionen, fakulteten och universitetet:
Ledamot i NJ-fakultetens forskarutbildningsnämnd.
Ledamot i styrelsen för forskarskolan Ecology – its basics and applications.
Suppleant i forskarskolan Focus on Soils and Water.
Ansvarig föreståndare djurförsök För Havsfiskelaboratoriet och Kustlaboratoriet.
Vice ordförande i SLUs försöksdjursnämnd.
Studierektor för forskarutbildingen på institutionen (delar under 2021 tjänsten med Magnus Huss).
Biträdane koordinator för programmet Sjaör och Vattendrag (fram till 30 juni 2021).
Jag har under flera år undervisat på Uppsala universitet och på senare år även på SLU. Dessutom har jag under flera år undervisat på och organiserat kortare kurser (i Elfiske och Fiskmärkning) som anordnats på Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Målgrupperna har varit olika, alltifrån privata konsulter till forskarstuderande. Undervisningsmomenten har varit både praktiska och teoretiska.
På senare tid har jag, tillsammans med kollegor på institutionen, satt samman en webbutbildning i försöksdjurskunskap med inriktning på provfiske.
Liksom andra vetenskapliga inriktningar är akvatisk ekologi ett stort fält och man måste göra nedslag i olika frågeställningar, det går tyvärr inte att forska om allting även om allting är intressant. Många frågeställningar är en följd av att vi människor påverkar ekosystemen, avsiktligt eller oavsiktligt. Vi bygger vattenkraftverk, men då minskar eller försvinner livsutrymmet för lax och havsöring. Det fixar vi genom att föda upp och sätta ut miljontals fiskar. Men hur påverkar det fisken? Min och andras forskning har visat att odlad fisk har sämre möjligheter att överleva i naturen än vildfödda, de har ett annat beteende mot rovdjur och sämre parningsframgång. Fiskuppfödningen kan ge fiskarna fenskador som också minskar deras chanser att överleva. Lärdomen av detta är att man dels bör fortsätta anpassa fiskuppfödningen så att fisken klarar sig bättre när den sätts ut, dels bör bevara de outbyggda vattendrag som finns kvar.
Vi försurar sjöar och vattendrag. Det fixar vi genom att kalka vattnen. Men hur lyckas kalkningen? Fiskfaunan påverkas av kalkningen, öringen ökar, biodiversiteten ökar och vattnets surhet neutraliseras. Men tyvärr har vi alldeles för lite information för att kunna säga att det återgår till det naturliga, det som fanns innan försurningen. Vi har för få undersökningar både från tiden innan kalkningen påbörjades och nästan inga från tiden innan försurningen. En lärdom av detta är att miljöövervakning måste ske så länge vi påverkar naturen omkring oss.
Nyligen har jag, tillsammans med kollegor, fått medel beviljade från Vetenskaprådet för att undersöka olika bedövningsmedels effekt på fisk. I projektet ämnar vi att ge en vetenskaplig grund för råd om bästa anestesimedel för tre fiskarter (zebrafisk, öring och regnbåge), vilka representerar olika användningsområden; laboratorieexperiment, miljöövervakning och vattenbruk. Resultaten kommer även att gälla för andra fiskarter.
En nyutvecklad en icke-invasiv teknik kommer att användas för att mäta hjärnaktivitet i fiskarna, vilket ger en bild av förändringar i medvetandet vid anestesi-induktion. Medvetandetillståndet kommer att mätas genom att spela in elektroencefalogram (EEG). Vi kommer också att mäta EKG för att få ytterligare information. Detta kommer att göras före, under och efter bedövning (d.v.s. under återhämtningen). Detta ger oss information om sambandet mellan induktionstid, utveckling av hypoxemi och återhämtningstid för olika doser och ämnen.
Blod- och hjärnprover tas vid slutet av experimenten och indikatorer av primär stress, kortisol och katekolaminer, kommer att mätas. Plasmat natrium-, glukos- och laktatnivåer kommer att mätas som indikatorer på metaboliska sekundära stressresponser.
Experimenten kommer att vara de mest grundliga som någonsin gjorts på anestesimedel för fisk i relation till beteende och djurskydd.
Mycket av mitt arbete idag har ett klart bevarandeperspektiv, jag vill ge en bra grund för fortsatta undersökningar, för bra politiska beslut och, i den bästa av världar, även en grund för försiktighet i framtiden.
Senast: riskbedömning av puckellax i Sverige.
Just nu: effekt av kalkning på fisk i sjöar. Underlag till rapport inskickad till Havs- och Vattenmyndigheten. Arbetet har gjort tillsammans med Kerstin Holmgren.
Genom fiskmärkningskursen och kurserna i provfiske kommer jag i kontakt med många från länsstyrelser, kommuner, privata firmor, etc.
Kommer från Södertälje och började läsa på biologilinjen på Stockholms Universitet. Efter två år var det dags att specialisera sig och eftersom insekter var ett stort intresse lockade entomologikurserna i Uppsala. Min doktorsavhandlingen handlade om svärmning, parning och parningsframgång hos några arter nattsländor. Därefter ett år som postdoktor i Gainesville, Florida där jag studerade dyngbaggar, dyngflugor och fruktflugor.
Vid återkomsten till Sverige fick jag jobb på Fiskeriverkets nystartade strömvattenekologiska laboratorium i Älvkarleby och fokus flyttades från insekter till fisk. Nu handlade det om beteende, ekologi och skillnad mellan vilda och odlade laxar och öringar. Efter ett regeringsbeslut överfördes Fiskeriverkets forskningsavdelning till SLU 1 juli 2011.
På senare år har det mer och mer handlat om miljöövervakning, fiskmärkning, hur man ska få odlad fisk som ska sättas ut att klara sig så bra som möjligt och analyser av stora gamla dataset.
Huvudhandledare för en doktorand på SLU (Stefan Skoglund).
Biträdande handledare för en doktorand på Linnéuniversitetet (Carl Tamario).
Jag har varit huvud-handledare för två doktorander.
Jag har varit biträdande handledare för fem doktorander.
Det är väldigt roligt och lärorikt att vara handledare.
Publikationer under de senaste 11 åren. Först kommer granskade vetenskapliga publikationer, sedan populärvetenskapliga publikatioer och rapporter och sist böcker för vilka jag varit en av redaktörerna.
Vetenskapliga publikationer
Persson Vinnersten, T.Z., Lundström, J.O. , Schäfer, M.L., Petersson, E. & Landin, J. 2010. A six-year study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Bti-based mosquito control. - Bulletin of Entomological Research 100(6):715-725.
Jaenson, T.G.T., Jaenson, D.G.E., Eisen, L., Petersson, E., & Lindgren, E. 2012. Changes in the geographical distribution and abundance of the tick Ixodes ricinus during the past 30 years in Sweden. Parasites & Vectors 5:8.
Rogell, B., Dannewitz, J., Palm, S., Petersson, E. Laurila, A. 2012. Strong divergence in trait means but not in plasticity across hatchery and wild populations of sea-run brown trout Salmo trutta. Molecular Ecology 21: 2963–2976.
Florin, A.-B., Andersson, J. & Petersson, E. 2012. Escapement of eel (Anguilla anguilla) in coastal areas in Sweden over a 50 year period. ICES Journal of Marine Science 69(6): 991–999.
Vladić, T. & Petersson, E. 2012. Artificially selected human sperm morphology after swim-up processing. Canadian Journal of Zoology 90:1207-1214.
Laursen D.C., Åberg Andersson, M., Mota Silva, P.I., Petersson, E.& Höglund, E. 2013. Utilising spatial distribution in two-tank systems to investigate the level of aversiveness to crowding in farmed rainbow trout Oncorhynchus mykiss. Applied Animal Behaviour Science 144(3):163-170.
Petersson, E., Karlsson, L., Ragnarsson, B., Bryntesson, M., Berglund, A., Stridsman, S. & Jonsson, S. 2013. Fin erosion and injuries in relation to adult recapture rates in cultured smolts of Atlantic salmon and brown trout. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 70:915-921.
Rognell, B., Dannewitz, J., Palm, S., Dahl, J., Petersson, E. & Laurila, A. 2013. Adaptive divergence in body size overrides the effects of plasticity across natural habitats in the brown trout. Ecology and Evolution 3(7):1931-1941.
Petersson, E., Rask, J., Ragnarsson, B., Karlsson, L. & Persson, J. 2014. Effects of fin-clipping regarding adult return rates in hatchery-reared brown trout. Aquaculture 422–423:249–252.
Immler, S., Hotzy, C, Alavioon, C., Petersson, E. & Arnqvist, G. 2014. Sperm variation within a single ejaculate affects offspring development in Atlantic salmon. Biology Letters 10:20131040.
Bryhn, A., Andersson, J, & Petersson, E. 2014. Mortality of European glass eel (Anguilla anguilla juveniles) at a nuclear power plant. International Review of Hydrobiology 99: 312–316
Petersson, E. Camargo, A.V. & Järvi, J. 2015. Failure of predator conditioning: an experimental study of predator avoidance in brown trout (Salmo trutta). Ecology of Freshwater Fishes 24: 329–337. DOI: 10.1111/eff.12146
Petersson, E. 2015. Homing and Timing of Reproduction. In: Vladić, T. & Petersson, E. (eds). Evolutionary Biology of Atlantic Salmon. CRC Press, pp 44-59.
Petersson, E. & Järvi, T. 2015. Mating Behavior, Mate Choice and Mating Success in Atlantic Salmon. In: Vladić, T. & Petersson, E. (eds). Evolutionary Biology of Atlantic Salmon. CRC Press, pp 142-164.
Vladić, T. & Petersson, E 2015. Relationship between Size, Age and Maturity in Atlantic Salmon In: Vladić, T. & Petersson, E. (eds). Evolutionary Biology of Atlantic Salmon. CRC Press, pp 166-181.
Stéen, M., Olsson Ressner, I.-M., Olsson, B. & Petersson, E. 2016. Epizootiology of Elaphostrongylus alces in Swedish moose. Alces 52:1-16.
Sjöberg, N.B., Wickström, H., Asp, A., Petersson, E. 2016. Migration of eels tagged in the Baltic Sea and Lake Mälaren—in the context of the stocking question. Ecology of Freshwater Fish 26(4):517-532. DOI: 10.1111/eff.12296.
Holmgren, K., Degerman, E., Petersson, E. & Bergquist, B. 2016. Long term trends of fish after liming of Swedish streams and lakes. Atmospheric Environment 146: 245-251.
Callier, M.D., Byron, C.J., Bengtson, D.A., Cranford, P.J., Cross, S.F., Focken, U., Jansen, H.M., Kamerman, K., Kiessling, A., Landry, T., O’Beirn, F., Petersson, E., Rheault, R.B., Strand, Ø., Sundell, K., Svåsand, T., Wikfors, G.H. & McKindsey, C.W. 2017. Attraction and repulsion of mobile wild organisms to finfish and shellfish aquaculture: a review. Reviews in Aquaculture 0, 1–26; doi: 10.1111/raq.12208
Jaenson, T.G.T., Petersson, E., Jaenson, D.G.E., Kindberg, J., Pettersson, J. H.-O., Hjertqvist, M., Medlock, J.M. & Bengtsson, H. 2018. The importance of wildlife in the ecology and epidemiology of the TBE virus in Sweden: incidence of human TBE correlates with abundance of deer and hares. Parasites & Vectors 11:477.
Vladić, T., Järvi, T. & Petersson, E. 2019. Salmon anadromous male life histories reveal trade-off between primary and secondary sexual traits. Oceanological and Hydrobiological Studies (accepted)
Petersson, E., Camargo, A, & Järvi, T. 2019. Behavioral and Growth Responses to Predation Threat in Wild and Sea-Ranched Brown Trout (Salmo trutta): An Experiment with a Grey Heron Dummy. BAOJ Environmental & Agricultural Science 3:026
Tamario, C., Sunde, J., Petersson, E., Tibblin P. & Forsman, A. 2019. Ecological and Evolutionary Consequences of Environmental Change and Management Actions for Migrating Fish: a Review. Frontiers in Ecology and Evolution 10.
Palm S., Vinterstare, J., Nathanson, J.E., Triantafyllidis, A. & Petersson, E. 2019.Palm S., Vinterstare, J., Nathanson, J.E., Triantafyllidis, A. & Petersson, E. 2019. Reduced genetic diversity and low effective size in peripheral northern European catfish (Silurus glanis) populations. Journal of Fish Biology, 95:1407–1421.
Staff Larsson, B., Petersson, E., Stéen, M. & Hultgren, J. 2020. Visual assessment of body condition and skin soiling in cattle by professionals and undergraduate students using photo slides. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A — Animal Science, DOI: 10.1080/09064702.2020.1849380.
Ovegård, M., Jepsen, N., Bergenius, M. & Petersson, E. 2021. Cormorant predation effects on fish populations: a global meta-analysis. Fish and Fisheries DOI:10.1111/faf.12540.
Kačergytė, I., Petersson, E., Arlt, D., Hellström, M., Knape, J., Spens, J., Żmihorski, M. & Pärt, T. 2021. Environmental DNA metabarcoding elucidates patterns of fish colonisation and co-occurrences with amphibians in temperate wetlands created for biodiversity. Freshwater Biology 66:1915-1929; https://doi.org/10.1111/fwb.13800.
Flink, H., Nordahl, O., Hall, M., Rarysson, A., Bergström, K., Larsson, P., Petersson, E., Merilä., J & Tibblin, P. 2021. Examining the effects of authentic C&R on the reproductive potential of Northern pike. Fisheries Research 243: 06068.
Populärvetenskapliga publikationer, utbildningsmaterial, etc.
Petersson, E. 2011. Gäddan – en luring i vassen. Fokus-sidan (sid 16, baksidan) i Havsutsikt 3/2011.
Petersson, E. & Johnsson, J. 2011. Ekologiska och genetiska effekter av utsättningar av fisk i naturvatten. In: Ekologi för fiskvård (eds: Norlin, J., Persson, L. & Petersson, E.) Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Stockholm, pp. 242-251.
Andersson J., Cardinale, M., Fagerholm B., Petersson E. & Hjelm J., 2011. Fiskförluster i kylvattenintagen till Ringhalsverket. Report to Vattenfall power company (in Swedish).
Degerman, E., Petersson, E. & Sers, B. 2012. Analys av elfiskedata, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande nr 2012:12.
Degerman, E., Petersson, E., Jacobsen, P.-E., Karlsson, L., Lettevall, E. & Nordwall, F. 2012. Laxparasiten Gyrodactylus salaris i västkustens laxåar. (The salmon parasite Gyrodactylus salaris in salmon rivers at the Swedish west coast) Report to Swedish Agency for Marine and Water Management (in Swedish).
Petersson, E., Salmi, P. & Parz-Gollner, R. 2012. Wildlife management plans : concepts and diversity: In Essential social, cultural and legal perspectives on cormorant-fisheries conflicts (eds: M. Marzano & D.N. Carss). pp 45-57. INTERCAFE COST Action 635 Final Report IV (ISBN 978-1-906698-11-9).
Petersson, E., Salmi, P. & Parz-Gollner, R. 2012. The incorporation of scientific contributions and other stakeholds’ views into management plans: an analysis for ‘conflict’ species. In Essential social, cultural and legal perspectives on cormorant-fisheries conflicts (eds: M. Marzano & D.N. Carss). pp 58-84. INTERCAFE COST Action 635 Final Report IV (ISBN 978-1-906698-11-9).
Bell, S., Stepukonis, F., Bohác, J. & Petersson, E. 2012. Media representation of cormorants: a preliminary analysis. In Essential social, cultural and legal perspectives on cormorant-fisheries conflicts (eds: M. Marzano & D.N. Carss). pp 107-135. INTERCAFE COST Action 635 Final Report IV (ISBN 978-1-906698-11-9).
Cvek, K. & Petersson, E. 2013. Lagstiftning vad gäller djurskydd för fisk. (Legislation concerning animal welfare for fishes) In: Kursdokumentation – SLU & Fiskhälsans FH AB kurs i märkningsteknik för fisk. (Instructions and documentations for the course in fish tagging methods given by Swedish Agricultural University and The Fish Health Control Programme)
Cvek, K. & Petersson, E. 2013. Att fylla i en djuretisk ansökan. (How to apply for permission to use animals for scientific purposes) In: Kursdokumentation – SLU & Fiskhälsans FH AB kurs i märkningsteknik för fisk. (Instructions and documentations for the course in fish tagging methods given by Swedish Agricultural University and The Fish Health Control Programme).
Bergquist, B., Degerman, E., Petersson, E., Sers, B., Stridsman, S. och Winberg, S. 2014. Standardiserat elfiske i vattendrag. En manual med praktiska råd. Aqua reports 2014:15. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 165 s.
Karlsson, M., Ragnarsson Stabo, H., Petersson, E. Carlstrand, H. & Thörnqvist, S. 2014. Nationell plan för kunskapsförsörjning om fritidsfiske inom fisk-, havs- och vattenförvaltningen. Aqua reports 2014:12. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 71 s.
Degerman, E., Näslund, I., Petersson, E. Sandin, L.,& von Wachenfeldt, E. 2015. Förslag till nya indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Underlag till Havs- och Vattenmyndigheten, http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/underlag-till-radgivning/
Degerman, E., Petersson, E. & Bergquist, B. 2016. Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vattendrag .Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:23.
Sandström, A., Asp, A., Bergek, S., Johansson, M., Petersson, E., & H. Ragnarsson Stabo† (2016). Fiskefredning i sjöar. I vilken mån används fredningsområden för fiske i Sveriges 205 största sjöar? Aqua reports 2016:12.
Petersson, E., Degerman, E. Axén, C. 2018. Översikt, riskbedömning och förslag på åtgärder för puckellax (Oncorhynchus gorbuscha). Aqua Reports 2018:17.
Petersson, E. 2019. Förändring av bottenfaunan efter utrivningen av Kubadammen, Nätraån. Länsstyrelsen Västernorrland. Publikation nr 2019:03.
Petersson, E. 2019. Flodpärlmusslan i relation till vattenkemi och bottenfauna i Västernorrland. Publikation nr 2019:19
Axelsson, M., Peterson, E., Gräns, A. & Ljung, P.E. 2019. Identifiering av fisk - Metoder för märkning. Sveriges 3R-center, RAPPORT, Dnr 5.2.18-00981/2018. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.71157f50175ddabf0a73d39b/1605813336710/ovr567.pdf
Holmgren, K. & Petersson, E. 2021. Effekter av kalkning på fisk i sjöar - Resultat av 48 års nätprovfisken. Havs. Och Vattenmyndigheten Rapport 2021:1.
Redaktör för böcker
Norlin, J. Persson, L. & Petersson, E. (eds.) 2011. Ekologi för fiskevård (Ecology for fishery management). Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Stockholm. (In Swedish).
Vladić, T. & Petersson, E. (eds.) 2015. Evolutionary Biology of the Atlantic Salmon. CRC Press 2015. Print ISBN: 978-1-4665-9848-5; eBook ISBN: 978-1-4665-9851-5; DOI: 10.1201/b18721-5
Kollegor som jag samarbetar med i projektet om bedövning av fisk:
https://www.neuro.uu.se/forskning/forskningsgrupper/svante-winberg/
https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/kristinasundell
https://www.slu.se/cv/erika-roman/
https://www.slu.se/cv/albin-grans/
https://www.slu.se/cv/ann-britt-florin/