CV-sida

Anneli Adler

Anneli Adler
Jag är växtekolog. Min forskning fokuserar på att utveckla långsiktigt hållbar markanvändning och hållbar produktion av mat, foder och träråvara.

Presentation

Ekosystem med olika växter och träd har bättre förmåga att klara olika utmaningar som naturen och vädret utsätter de för. Därför ligger fokuset i min forskning på samodling av träd och växter av olika slag i jordbrukslandskap. Strategiskt placerade alléer med träd i jordbrukslandskap motverkar jord- och vinderosion, utlakning av näringsämnen i vattendrag och bidrar till grön infrastruktur i landskapet. När träden växer snabbt, kan alla dessa nyttor nås under relativt kort tid. Dessutom generar dessa snabbväxande träd inkomster för markägare och förser industrin med hållbar råvara.

Undervisning

Jag undervisar om produktion och andra ekosystemtjänster med snabbväxande lövträd inom fem kurser:

  • Lantbruksvetenskap för mark/växtagronomer (15 HP), kursledare Dr. Ida Kollberg
  • Agroforestry (15 HP), kursledare Doc. Linda-Maria Dmitrova
  • Production of non-food biomass 2022 (3 ECTS credits) – kursledare Doc. Ioannis Dimitriou
  • Experimental approaches in plant growth analysis and phenotyping (15 HP), 2022, kursledare Prof. Martin Weih, SLU
  • ELLS Summer School Bioeconomy (6 ECTS credits), July 31st – August 11th 2023 Uppsala; SLU, kursledare Prof. Martin Weih, SLU

Forskning

SHOWCASE

I detta projekt samarbetar jag med Erik Öckinger (projektledare), Andy Ruck och René van der Wal. Vi använder intervjuer med lantbrukare, växtodlingsrådgivare och forskare för att i samverkan utvärdera miljövänliga jordbruksmetoder. Samverkan har lett till att vi specifikt i detta projekt utvärderar samodling av olika grödor på samma åker och dess efekt på biologisk mångfald på åkrar och i omgivande landskap. Projektperiod 2020-2024.

MixForChange 

I detta projekt samarbetar jag med prof. Martin Weih och doktorander Joel Jensen och Leticia Bulascoschi Cagnoni. Min uppgift är att intervjua Svenska skogsägare och skogsförvaltare om deras intresse för etablering och skötsel av blandskogar.

Bomullssubstitut och biodrivmedel från snabbväxande lövträd med katalytisk fraktionering

Här utvecklar vi metoder för att producera cellulosafiber (bomullssubstitut) och ligninolja från odlingssystem med poppel i Östersjöregionen. Syftet med detta projekt är att ta reda på hur mycket textilier kan produceras från inhemsk snabbväxande träråvara. Projektkoordinator: prof. Joseph Samec, Stockholms Universitet; forskningsfinansiär: Statens Energimyndighet 2018-2020.

NutriBiomass4LIFE

Här utvecklar vi en storskalig ekonomisk modell för återföring av pelleterat och hygieniserat slam från kommunala vattenreningsverk i Vilnius (Litauen) till 1800 ha poppelodlingar etablerade inom en radie på 60 km runt Vilnius. Detta projekt bidrar till utvecklingen av cirkulär ekonomi då näringsämnen i slam återförs på åkrar för att främja tillväxten av träråvara. Projektkoordinator: Mindaugas Silininkas, CEO Euromediena UAB. Forskningskoordinator Dr. Almir Karacic. Samarbetspartners: Lorenzo MenichettiThomas Kätterer. Forskningsfinansiär: EU och Energimyndigheten 2018-2023.

Climate adapted poplars (CLAP)

Utvecklar molekylära selektionsmetoder för förädlingsprocessen av snabbväxande poppel i samarbete med prof. Pär Ingvarsson, Doc. Ann Christin Rönnberg Wästljung, Almir Karacic, Thomas Richards, Rami Petteri Apuli and Giulia Vico. Poppel är en viktig råvara för massaindustrin och träskiveindustrin i världen. I Norden och i Baltikum är det dock en handfull intressenter som känner till poppel. Få vet/tror att poppel kan bli viktig industriell råvara i Östersjöregionen. Eukalyptus är volymmässigt den viktigaste råvaran för massaindustrin i subtropiska områden i Sydamerika och i Kina. Stora volymer eukalyptusmassa importeras till Europa som råvara för textilier – viskos och lyocell. Poppel kan vara Nordens eukalyptus då poppeln tål frost och kan växa snabbt i tempererat klimat och producera stora mängder vedbiomassa under kort tid på relativt liten yta. Projektets hemsida: www.slu.se/clap; projektkoordinator: Prof. Martin Weih; forskningsfinansiär: FORMAS 2016-2020.

Lövängar

Jag har forskat på biodiversitet av kärlväxter på lövängar i Estland fram till året 2002 i samarbete med Prof. Kalevi Kull.

Samverkan

Arrangör av två konferenser/workshops:

Studiebesök och workshop i Mörrum: Klimatnytta och samhällsnytta med snabbväxande lövträd, den 14-15 mars 2023 i Mörrum/Ronneby.

Reportage av eventet finns att läsa på Skogsaktuellt och på hemsidan för kompetenscentrumet TreesForMe

Millet Symposium, den 5 september 2023 i Alnarp.

Publikationer i urval

Klebl, F., Parisi, A., Häfner, K., Adler, A., Barreiro, S., Bodea, F.V., Brönnimann, V., de Vries, JPR., Dos Santos, A., Hood, ASC., Melts, I., Popa, R., Vajna, F., Velado-Alonso, E., Kernecker, ML. 2024. How values and perceptions shape farmers' biodiversity management: insights from ten European countries. Biological Conservation, in press.

Adler, A., Karacic, A., Apuli, R.-P., Rönnberg Wästljung, A.C., Hertzberg, M., T., Weih, M. and Ingvarsson, P.K. (2023). Molecular Selection Tools in Adaptive Phenology of Populus trichocarpa Breeds for the Nordic-Baltic Region. In: El-Esawi, M.A. (ed.): Updates in Plant Breeding. Publisher: IntechOpen, Rijeka, Croatia. Published online Oct 23rd 2023.

Cagnoni L., Weidlich, E.W.A, Guillemot, J., Morselo, C., Weih, M., Adler, A. and Brancalion, P.H.S. 2023. Stakeholders’ perspectives of species diversity in tree plantations: A global review. Current Forestry Reports, Vol. 9 (4), 251-262.

Adler, A., Kumaniaev, I., Karacic, A., Baddigam, K.R., Hanes, R.J., Subbotina, E., Bartling, A.W., Huertas-Alonso, A.J., Moreno, A., Håkansson, H., Mathew, A.P., Beckham, G.T and Samec J.S.M. (2022). Lignin-first biorefining of Nordic poplar to produce cellulose fibers could displace cotton production on agricultural lands. Joule 6(8), 1845-1858. doi.org/10.1016/j.joule.2022.06.021

Adler, A., Karacic, A., Rönnberg Wästljung, A.C., Johansson, U., Liepins, K., Gradeckas, A., and Christersson, L. (2021). Variation of growth and phenology traits in poplars planted in clonal trials in Northern Europe - implications for breeding. BioEnergy Research, in press. DOI: 10.1007/s12155-021-10262-8

Karacic, A., Adler, A., Weih, M., and Christersson, L. (2021). ana Analysis of Poplar Growth and Quality Traits to Facilitate Identification of Climate-Adapted Plant Material for Sweden. Bioenergy Research, in press. DOI: 10.1007/s12155-020-10210-y

Vico, G., Karacic, A., Adler, A., Richards, T., and Weih, M. (2021). Consistent Poplar Clone Ranking Based on Leaf Phenology and Temperature Along a Latitudinal and Climatic Gradient in Northern Europe. Bioenergy Research, in press. DOI: 10.1007/s12155-021-10249-5

Clifton-Brown, J., Harfouche, A., Casler, M., Jones, H.D., Macalpine, W., Murphy-Bokern, D., Smart, L., Adler, A., Ashman, Ch., Awty-Carroll, D., /…/, Lewandowski, I. (2018). Breeding progress and preparedness for mass-scale deployment of perennial lignocellulosic biomass crops swithgrass, miscanthus, willow and poplar. GCB Bioenergy 11(1), 118-151. DOI: 10.111/gcbb.12566

Bergkvist, G., Adler, A., Hansson, M., and Weih, M. (2010). Red fescue undersown in winter wheat suppresses Elytrigia repens. Weed Research 50, 447-455. DOI: 10.1111/j.1365-3180.2010.00789.x    

Adler, A., Dimitriou, I., Aronsson, P., Verwijst, T., and Weih, M. (2008). Wood fuel quality of two Salix viminalis stands fertilised with sludge, ash and sludge-ash mixtures. Biomass & Bioenergy 32, 914-925. DOI: 10.1016/j.biombioe.2008.01.013    

Adler, A., Karacic, A., and Weih, M. (2008). Biomass allocation and nutrient use in fast-growing woody and herbaceous perennials used for phytoremediation. Plant and Soil 305, 189-206. DOI: 10.1007/s11104-008-9551-2  

Adler, A., Verwijst, T., and Aronsson, P. (2005). Estimation and relevance of bark proportion in a willow stand. Biomass & Bioenergy 29, 102-113. DOI:10.1016/j.biombioe.2005.04.003

Dimitriou, I., Eriksson, J., Adler, A., Aronsson, P., and Verwijst, I. (2006). Fate of heavy metals after application of sewage sludge and wood-ash mixtures to short-rotation willow coppice. Environmental Pollution 142, 160-169. DOI: 10.1016/j.envpol.2005.09.001  

Tamm (Adler), A., Kull, K., and Sammul, M. (2001). Classifying clonal growth forms based on vegetative mobility and ramet longevity: a whole community analysis. Evolutionary Ecology 15, 383-401. DOI: 10.1023/a:1016093116926

Sammul, M., Kull, K., and Tamm (Adler), A. (2003). Clonal growth in a species-rich grassland: Results of a 20-year fertilization experiment. Folia Geobotanica 38, 1-20. DOI: 10.1007/bf02803124 

 Rapporter  

 Adler, A., Engqvist, G., Fahlvik, N., Hazell, P., Monrad Jensen, A., Nilsson, B., Ramstedt, M., and Rönnberg Wästljung, A. (2021). COUNTRY REPORT 2016-2019 from National Commission of Fast-Growing Trees in Sweden. IPC FAO, p. 18.

Adler, A., Karacic, A. and Liepiņš, K. (2016). Early results from two trials with poplars in Latvia. Technical Report No 1, Edition 1, SweTree Technologies AB. 15 p.

 


Kontaktinformation

Extern resurs vid Institutionen för växtproduktionsekologi; Växtekologi
Telefon: +46707175861
Postadress:
Inst för växtproduktionsekologi, Box 7043
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Ulls väg 16, Uppsala