Ny docent forskar på framtidens grödor

Vem är du?

Jag bor på en gård mitt ute på en åker i Skåne med familj, katt, höns och bin. I botten är jag molekylärgenetiker med en PhD från Lunds universitet. Jag har även jobbat på ett internationellt växtförädlingsföretag samt ett stort växtoljeraffinaderi. För är närvarande jag verksam vid Institutionen för växtförädling på SLU i Alnarp, där jag leder flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt, ofta i samverkan mellan akademi och industri. 

Vad forskar du om?

Min forskning handlar om att anpassa växter till nya förutsättningar och användningsområden. Det vill säga, hur vi kan förbereda våra grödor för klimatförändringar och en omställning i livsmedelsproduktion. De grödor vi odlar i framtiden behöver vara produktiva även under odlingsförhållanden med oregelbunden nederbörd, kraftiga skyfall och tuffare växtsjukdomstryck. Vi behöver förädla fram nya sorter och helt nya grödor som har dessa egenskaper. Vi behöver även utveckla nya metoder för att göra detta på ett mer effektivt sätt.

Varför behövs din forskning?

Den behövs för att säkerställa ett hållbart och motståndskraftigt jordbrukssystem som kan tillhandahålla mat, foder och råvaror för industrin, även i ett framtida klimat. Ett exempel är att de proteingrödor vi odlar i Sverige i dag, såsom ärtor och åkerbönor, mestadels används till djurfoder. Om vi ​​​​​​i linje med Världshälsoorganisationens rekommendationer för ett minskat klimatavtryck och bättre hälsa, vill vi öka vår växtbaserade intag av proteiner så behöver dessa grödors kvalitet anpassas för mänsklig konsumtion.

I min forskning försöker jag koppla samman viktiga växtegenskaper, såsom torkresistens eller proteininnehåll, med arvsmassan för att hitta hur dessa egenskaper är genetiska reglerade. På så sätt kan vi lättare hitta växtindivider med önskvärda egenskaper samt utveckla metoder som snabbar på och effektiviserar framtagandet av nya förbättrade sorter.

Vad är mest spännande inom ditt forskningsfält just nu?

Många börjar få upp ögonen för hur viktigt det är med växtförädling och att det är en nyckel till nutida och framtida livsmedelssäkerhet. Dessutom går utvecklingen av tekniker för att studera grödor, både att genetiskt och fenotypiskt hur växten ser ut och presterar - oerhört snabbt just nu. Det möjliggör stora kliv inom forskningsområdet. Jag tror dessutom att vi kommer att få ytterligare en acceleration framöver när vi tillämpar AI i större omfattning.

Vilka reaktioner möter du på din forskning?

Många tycker det är oerhört spännande att vi - ett gäng forskare på SLU - håller på att ta fram en helt ny oljegröda som kan odlas i Sverige och Norden, där inga oljegrödor för närvarande är särskilt produktiva. Att domesticera en helt ny gröda är ovanligt och historiskt sett en långdragen process. Men genom att tillämpa kunskap om hur egenskaper är genetiskt reglerade kan vi göra detta på ett mer effektivt sätt. Det öppnar för att skräddarsy nya grödor för våra framtida behov inom en överskådlig tidsperiod.