Framtidens äpplen i fokus

Kvalitetsmål för såväl färska äpplen i butik som frukt för dryckesproduktion var aspekter som återkom under dagen, liksom nödvändigheten av härdiga sorter både vad gäller klimat och sjukdomstryck. Man var också överens om att det behövs en riktning och framtida satsning på äpple, där växtförädling och sortprovning är en del av en helhet från gen och frö till skörd och tugga.

- Nu går vi vidare med att formera en gruppering som jobbar tillsammans mot en starkare svensk äppleproduktion, där växtförädling är en del. SLU kommer att vara sammankallande för starten och vi ska ha med representation från hela livsmedelssystemet kring äpple, säger professor Eva Johansson, programchef för SLU Grogrund.

Nuläge och framtidsspaningar från workshopen

Några nedslag från föredragen på workshopen.

Ökad konsumtion

Marcus Söderlind, ordförande för LRF Trädgård, inledde på plats på Tejarps Gård i Skåne med samhällsanalys och en global utblick. Sedan 60-talet äter vi allt mer frukt och grönt (350 gram per dag för kvinnor och 300 gram per dag för män). Konsumtionen kommer troligen fortsätta öka – rekommendationen är att vi borde äta minst 500-600 gram om dagen. Genom en världskarta gavs en visuell bild av att våra nordliga odlingsförhållanden verkligen är unika och att vi inte kan förlita oss på den utveckling av äpplesorter som sker på sydligare breddgrader.

Nya metoder inom forskningen

Jonas Skytte af Sätra, doktorand vid SLU:s institution för växtförädling, redogjorde för de delprojekt med fokus på äpple som hittills bedrivits inom SLU Grogrund. Förutom att lägga en grund för svenska cideräpplen har fokus legat på att utveckla metoder för att gå från ett fenotypbaserad urval i förädlingen till genombaserat urval. Det innebär i praktiken att man använder nya tekniska DNA-baserade verktyg mycket tidigt i förädlingsprocessen för att identifiera lämpliga föräldrar, och sedan se om avkomman har eller inte har ärvt ner de eftersträvansvärda egenskaperna från föräldrarna. Det betyder att man tidigt i processen kan välja ut bra växtmaterial, som till exempel har hög sannolikhet för att ha god motståndskraft mot fruktträdskräfta, och därefter ta bort det material som har störst sannolikhet att vara dåligt. I detta ligger en stor tidsvinst.

Endast vart femte äpple som äts är svenskt

Henrik Stridh, VD för Äppelriket var näst på tur och han konstaterade att vi för närvarande har en låg självförsörjningsgrad av äpplen i Sverige. Endast 21% är svenskodlade av de 110 000 ton som konsumeras årligen av de svenska konsumenterna. De yngre målgrupperna köper mindre svenskodlat än de äldre. Han lyfte fram att kvalitet är en fråga som blir allt viktigare i takt med konsumenternas växande krav på äpplen som ska vara krispiga, vackra och goda – året runt. För andra produkter såsom must, cider och mos finns andra önskemål om äpplenas egenskaper.

Stort intresse för äppledryck

Jan Flemming Jensen från Kiviks Musteri AB konstaterade att de kan se ett ökande intresse för drycker baserade på äpple, såväl när det gäller gamla som nya produkter. Han lyfte även odlarnas särskilda intressen av möjligheter till maskinklippning och maskinskörd för en ekonomiskt effektiv odling, samt motståndskraftiga träd i ljuset av Sveriges extra stränga regler kring växtskyddsmedel.

Äpplen i gastronomin

Andreas Sundgren från Brännland Cider AB skiftade perspektivet något och pratade om potentialen att se på svenska äppleprodukter som något för den globala gastronomin och som man är beredd att betala mycket för – och menade att idag är kilopriset på äpplen alltför lågt. Han pekade på nya konsumtionstrender och att produkter som levererar löftet om en upplevelse klarar sig på marknaden – också internationellt. Han pekade också på fruktens potential inom den växande marknaden för icke traditionella lyxprodukter och uppmanade att tänka okonventionellt på vad man kan göra med äpplen.

Forskarnas vision

Helena Persson Hovmalm, från SLU:s institution för växtförädling, som företräder det befintliga förädlingsprogrammet för äpple, berättade om forskarnas vision och framtidsspaning. Den handlar om fokus på kvalitet, mindre svinn och svenska äpplen året runt, även sådana som är odlade i Norrland. Hon presenterade också planerna för nystarten av äppleförädlingen när den nu flyttar från Balsgård till Alnarp och vikten av att ha en forskningspopulation av äpplesorter. Möjligheterna som lyftes fram var bland annat de nya genombaserade sortutvecklingsteknikerna och ett ökat fokus på systematiskt insamlande av data samt analys av dessa.

Brainstorming och fortsättning

Efter föredragen följde en brainstorming om framtida möjligheter. Deltagarna avslutade mötet i enighet om att de såg fram emot ökat samarbete mellan olika delar i livsmedelssystemet för att sätta det svenska äpplet på bordet i högre grad.