CV-sida

Lovisa Nilsson

Lovisa Nilsson
Ökande antal tranor, rikt fågelliv i våtmarker och hållbart jordbruk? Ett transdisciplinärt grepp för att underlätta adaptiv förvaltning och mildra intressekonflikter

Presentation

Jag arbetar på institutionen för ekologi, med forskning om tranor, gäss och sångsvan relaterat till åtgärder för att förebygga skador på grödor och intressekonflikter mellan naturvård och jordbruk.

Forskning

Populationerna av stora betande fåglar (tranor, gäss och sångsvan) har ökat kraftigt de senaste årtiondena som ett resultat av bevarandeåtgärder. De här arterna har gått från att ha varit hotade och rödlistade till att bli ett allvarligt problem för jordbruket när de samlas och födosöker på jordbruksmark vid rastlokaler längs flyttvägarna. Grödoskadorna och de påföljande ekonomiska förlusterna orsakar konflikter mellan olika intressenter såsom jordbrukare och ornitologer och rekreations- och bevarandeintressen. Behovet av en vetenskaplig kunskapsgrund för att kunna skapa långsiktiga och adaptiva förvaltningsstrategier är därmed stort.

 

Forskningsresultaten kan förhoppningsvis bidra med en fördjupad förståelse de stora betande fåglarnas ekologi och hur det påverkar konflikter gällande naturvård (t.ex. våtmarksrestaureringar, bevarande av stora betande fåglar och andra arter) och jordbruk (te.x. skördeförluster orsakade av fåglarna och lantbrukares roll i förvaltningen) och på så vis göra förvaltningen mer adaptiv och kunskapsbaserad.

 

Min pågående forskning finasieras av Formas mobilitetsstöd 2018-00463.

Publikationer i urval

Vetenskapliga

Hemminger K., König H., Månsson J., Bellingrath-Kimura S-D., & Nilsson L. 2022. Winners and losers of land use change: A systematic review of interactions between the world’s crane species (Gruidae) and the agricultural sector. Ecology and Evolution, 12, 3.

Nilsson L., Olsson C., Elmberg J., Bunnefeld N., Liljebäck N. & Månsson J. 2022. Leapfrog migration and residents: New migratory habits in Swedish Greylag geese. Ecoloy and Evolution, 12,3.

Månsson J., Liljebäck N., Nilsson L., Olsson C., Kruckenberg H. & 
Elmberg J. 2022. Migration patterns of Swedish Greylag geese Anser anser—implications for flyway management in a changing world. European Journal of Wildlife Research, 28, 2:1-11

Hodgson I.D., Cusack J., Jones I., Minderman J., Nilsson L., Pozo R.A., Rakotonarivo O.S. & Bunnefeld N. 2021. Building Peace to Save Nature: Multi-disciplinary Approaches to Managing Conflicts in Conservation. Book chapter in Wildlife Biodiversity Conservation, pp. 3-22. June 2021, Springer.

Månsson J.*, Nilsson L.*, Felton A. & Jarnemo A. 2021. Habitat and crop selection by red deer in two different landscape types. Agriculture, Ecosystems  & Environment, 318, 107483. *Shared first author.

Nilsson L., Bunnefeld N., Minderman J. & Duthie A.B. 2021. Effects of stakeholder empowerment on crane population and agricultural production. Ecological Modelling, 440, 109396.

Nilsson L., Persson J., Bunnefeld N. & Månsson J. 2020. Central place foraging in a human‐dominated landscape ‐ how do common cranes select feeding sites? Journal of Avian Biology, 51, 6: 1-9.

Montràs-Janer T., Knape J., Stoessel M., Nilsson L., Tombre I., Pärt T. & Månsson J. 2020. Spatio-temporal patterns of crop damage caused by geese, swans and cranes - implications for crop damage prevention. Agriculture, Ecosystems & Environment, 300.

Montràs-Janer T., Knape J, Nilsson L., Tombre I, Pärt T. & Månsson J. 2019. Relating national levels of crop damage to the abundance of large grazing birds: implications for management. Journal of Applied Ecology, 56, 10: 2286-2297

Nilsson L., Bunnefeld N., Persson J., Žydelis R. & Månsson J . 2019. Conservation success or increased crop damage risk? The Natura 2000 network for a thriving migratory and protected bird. Biological Conservation. 236: 1-7

Cusack J.J., Duthie B., Rakotonarivo S., Pozo R.A., Mason T.H.E., Månsson J., Nilsson L., Tombre I.M., Eythórsson E., Madsen J., Tulloch A., Hearn R.D. & Bunnefeld N. 2018. Time series analysis reveals synchrony and asynchrony between conflict management effort and increasing large grazing bird populations in northern Europe. Conservation letters. 12, 1:1-11

Redpath S.M., Keane A., Andrén H., Baynham-Herd Z., Bunnefeld N., Duthie A.B., Frank J., Garcia C.A., Månsson J., Nilsson L., Pollard C.R.J., Rakotonarivo O.S., Salk C.F, Travers, H. 2018. Games as tools to address conservation conflicts. Trends in Ecology and Evolution, 33, 6:415–426

Nilsson, L., Aronsson, M., Persson, J. & Månsson, J. 2018. Drifting space use of common cranes-Is there a mismatch between daytime behaviour and management? Ecological Indicators 85:556–562.

Nilsson L., Bunnefeld N., Persson J. & Månsson J. 2016. Large grazing birds and agriculture-predicting field use of common cranes and implications for crop damage prevention. Agriculture, Ecosystems & Environment, 219:163-170.

 Månsson J., Roberge J-M., Edenius L., Bergström R., Nilsson L., Lidberg M, Komstedt K. & Ericsson G. 2014. Food plots as a habitat management tool: forage production and ungulate browsing in adjacent forest. Wildlife Biology, 21, 5:246-253.

Månsson J. , Nilsson L. & M. Hake, 2013. Territory size and habitat selection of breeding Common Cranes (Grus grus) in a boreal landscape Ornis Fennica 90: 2. 65–72.

 

Uppdragsrapporter

Nilsson L., Teräväinen M. & Månsson J. 2020. Förvaltning av tranor, gäss och svan i Europa – acceptansnivåer, ersättningssystem och skadeförebyggande åtgärder. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2020/5.

Tombre I.M., Brunner, A., D’Hondt, B., Düttmann, H., Enzerink, R., Fox, A., Feige, N., Heldbjerg, H., Herraro, B., Huysentruyt, F., Kostiushyn, V., Månsson, J., McKenzie, R., Mensink, G. Meyers, E., Midtgaard, L., Nilsson,L., Nolet, B., Petrovych, O., Post, K., Scallan, D., Teräväinen, M., Uldal, C., Westebring, M. and Høj Jensen, G. 2019. An overview of the management measures for geese in range states of the European Goose Management Platform. AEWA EGMP Publication No. 10. Bonn, Germany.

Wallén J.,Nilsson L & Hellström, P. 2019. Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2019-nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn. Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie, ISSN: 0585-3249.

Nilsson L., Winiger, A., Lindström B-O., Dahlén B, Wilde F., Backlund, L., Ekerholm P, Hellström P. & Birkö T. 2018. Översyn av den nationella kungsörnsinventeringen- utvärdering av test av intensivområden 2018. Naturvårdsverket NV-02097-17.

Nilsson L, Hellström, P., Levin M & Schneider M. 2018. Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2018-nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2018-6.

Nilsson L., Lindström B-O., Dahlén B, Wilde F., Nilsson M, Ekerholm P, Nilsson P-O & Birkö T. 2017. Förslag till nationellt inventeringssystem för kungsörn i Sverige. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2019-2.

Nilsson L., Dahlén B, Wilde F, Nilsson M, Ekerholm P, Nilsson P-O & Birkö T. 2017. Översyn av den nationella kungsörnsinventeringen- delrapport för test av intensivområden 2018. Naturvårdsverket NV-02097-17.

Levin, M., Schneider, M. & Nilsson, L. 2017. Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2017-Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2017-4

 

Populärvetenskapliga

Nilsson L., Bunnefeld N., Persson P., Jarnemo A., Levin M. & Månsson J. 2020. Hur väljer tranor fält för födosök? Vilt & Tamt Fakta- Faktablad från SLU Viltskadecenter 3/2020.

Montras-Janer T., Knape J., Stoessel M., Nilsson L., Tombre I., Pärt T., Jarnemo A., Levin M. & Månsson J. 2020. Var och när uppstår skada på gröda av tranor, gäss och svanar? Vilt & Tamt Fakta- Faktablad från SLU Viltskadecenter 2/2020.

Montras-Janer T., Knape J., Nilsson L., Tombre I., Pärt T., Jarnemo A., Levin M. & Månsson J. 2020. Samband mellan förekomst av stora betande fåglar och skador på gröda. Vilt & Tamt Fakta- Faktablad från SLU Viltskadecenter 1/2020.

Nilsson L. 2019. Fokusfrågan: Hur kan man slippa betande fåglar på sin mark? Lantmannen nr.5, s. 52.

Andersson Å., Månsson J. & Nilsson L. 2018. Spektakulär tranflyttning- avläst från marken och rymden. Vår Fågelvärld nr 4, s.54-57

Ödman L., Månsson J. & Nilsson L. 2013. Grågäss vid Sörfjärden 2010-2012- resultat av inventering och försök med gåsbetesåker. Rapport Viltskadecenter, Fältstationen Rördrommen, Studiefrämjandet, Länsstyrelsen Södermanlands län 2012.

Månsson J. & Nilsson L. 2012. Kunskapen om tranornas ekologi ökar med hjälp av GPS-teknik. Fåglar i Kvismaren 1:14-19.

Månsson J., Roberge J-M., Edenius L., Bergström R., Nilsson L., Komstedt K., Lidberg M. & Ericsson G. 2012. Kunskap om Vilt och Skog 4: Viltåkrar - foderproduktion och indirekta effekter på skogen. Fakta skog 15:2012, SLU.

Månsson J., Nilsson Lo., Nilsson Le., Hake M. & Levin, M. 2011. Tranräkning i Sverige 2010 – och de senaste årens trender. Faktablad VSC 2011-2. SLU.

Månsson, J., Hake M., Nilsson L., Wiberg A. & Levin M. 2010. Förslag på arbetsmodell för att lösa problem med betande fåglar. Faktablad VSC 2010-05. SLU.

Månsson J & Nilsson L. 2010. Tranor och gäss i jordbruket – problem och lösningar. Norrbruk 5:10-11.

Nilsson L., Månsson J. & Bergström R. 2009. Viltåkrar- tonvis med mat. Svensk jakt 7/09.


Kontaktinformation

Forskare vid Institutionen för ekologi; NJ, Enheten för landskapsekologi
Telefon: +46581697345
Postadress:
Inst för Ekologi, Box 7044
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Ulls Väg 16, Uppsala