Samverka hellre bättre än mer!

Samverkan är på allas läppar. Alla ska samverka. Helst hela tiden. Kommuner måste samverka med varandra för att hantera komplexa klimatutmaningar såsom översvämningar och torka. Kommunala förvaltningar måste jobba på tvärs över de så kallade stuprören för att lösa gemensamma problem. Och forskare vid universiteten uppmanas att lämna elfenbenstornen för att möta medborgare och samhällsaktörer i stort. Som svar på nästan alla samhällsutmaningar – inte minst klimatfrågan – lyfts samverkan som den enskilt viktigaste delen av lösningen. Alla måste helt enkelt samverka mer och med fler för att lösa eller åtminstone hantera klimatutmaningarna. Eller, vänta nu, måste vi verkligen det?

För samtidigt som samverkan förespråkas som universallösningen på alla klimatutmaningar hör vi ofta från tjänstepersoner i den offentliga sektorn att de inte hinner med det dagliga arbetet. Samverkan tenderar att skapa en arbetskultur av möten. Lära-känna-möten. Planeringsmöten. Samordningsmöten. Arbetsmöten. Som Malin Åkerström, Patrik Hall och Vesa Leppänen framhåller i boken Mötesboken - Tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel så finns det risk att samverkan skapar en kultur av vad många uppfattar som meningslösa möten.

Kanske bottnar uppfattningen om meningslösa möten i att det finns en otydlighet kring varför vi samverkar, eller vad just jag/den enskilda individen förväntas bidra med. Kanske tar ingen riktigt ansvar för det gemensamma problemet, eller så blir samverkan kortsiktig, projektbaserad och uppfattas inte leda någonstans. Vi måste helt enkelt bli bättre på att samverka i stället för att bara samverka mer. 

Bättre samverkan innebär att vi måste vara överens om varför vi samverkar och vad målet är, men också att säkerställa att rätt personer är med i rätt samarbete och att de som medverkar har både mandat och vilja att arbeta med frågan. Slutligen – och kanske det viktigaste – är att säkerställa att samverkansprocesserna pluggar in i det dagliga arbetet på ett meningsfullt sätt. Eftersom samverkan tar tid och kräver stora resurser är det viktigt att anta ett långsiktigt perspektiv och inte förlora sig i pilotsatsningar och projekthets. Men det innebär kanske också att våga avsluta samverkansprocesser som inte leder någonstans eller når de önskade målen. 

När LTV-fakulteten internt firar 20 år den 29 augusti är vi på SLU Tankesmedjan Movium glada för att samverkan står på agendan. Vi ska bland annat diskutera vilka samverkansbehov som finns på fakulteten och hur de kan tänkas utvecklas framgent. Det tycker vi är jättebra och välbehövligt. Samtidigt noterar vi att samverkan, efter mer än ett decennium av ett potpurri av samverkansbaserade utvecklingsprojekt med externa medel som bränsle, har skapat en projekttrötthet i den offentliga sektorn. Kommuner behöver med rätta prioritera och navigera bland alla initiativ och förfrågningar från olika håll så att samverkan blir meningsfull för alla inblandade parter. Här har SLU också ett ansvar att säkerställa att samverkan sker på ett ansvarsfullt sätt, och inte bidrar till vare sig projekttrötthet eller uppfattning om meningslösa möten.

Vi vill vara med på den resan. Movium Partnerskap är samverkansarena för dialog, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte mellan SLU och Movium Partners. Vi på Movium arbetar långsiktigt och uthålligt för att skapa och förvalta långvariga och meningsfulla relationer mellan SLU och intressenter i stadsutvecklings- och förvaltningsprocesser. Det innebär att vi ägnar stor tid åt att bevaka och ringa in viktiga utvecklingsfrågor i bred samverkan, men kanske behöver vi också bli bättre på vara selektiva och fundera på när samverkan gör störst skillnad.

Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, poängterade i Moviums jubileumsbok Urban natur human stad – 40 år med SLU Tankesmedjan Movium häromåret att en av Moviums stora styrkor är dess breda förankring i det svenska samhället genom alla prenumeranter och partners. Precis som Eivor Bucht skriver har Movium under drygt 40 års tid outtröttligt arbetat fram ett solitt och finmaskigt nätverk av samarbetspartners omfattande statliga myndigheter, kommuner, konsult, anläggnings- och byggföretag med flera. Vi har en fantastisk resurs och erfarenhetsbank att påminna oss om när fakulteten firar 20 år och vill stärka samverkan.