– Inventeringen kommer nog att fortsätta utvecklas i linje med det ökade intresset för biodiversitet och markhälsa, säger miljöanalytikern Christofer Engberg Hydén om inventeringens framtid.
Sedan starten 1983 har nära 90 000 jordprover samlats in av flitiga fältarbetare. Varje år besöker Markinventeringen, som från början hette Ståndortskarteringen, provytor över hela landet från Skånes lövskogar i söder till kala fjäll och myrar norr om Kiruna.
– Inventeringen är världsunik sett till sin kontinuerligt pågående landsomfattande inventering av marken. Vi får ut mycket värdefull information om hur marken ser ut och förändras beroende på bland annat skogsbruk och klimatförändringar, säger Christofer Engberg Hydén.
Provytorna ligger grupperade i så kallade "trakter". Under en hel inventeringsperiod, som pågår under tio år, besöks omkring 3500 trakter vilket motsvarar drygt 1000 provytor varje år.
 |
Christofer Engberg Hydén, miljöanalytiker vid institutionen för mark och miljö. Foto: Amanda Öberg, SLU |
Det mesta är sig likt, men klimatfrågan tar mer plats
Provtagningen har anpassats genom åren men det mesta försöker man hålla så likt som möjligt som under inverteringens första år på åttiotalet. På den tiden var försurningen det stora hotet och mycket fokus var på att komma till bukt med problemet. Idag har klimatfrågan tagit över och kollagret i marken blivit intressant.
– Vi har till exempel börjat inventera marker högre upp i fjällen för att bättre kunna följa klimatförändringarnas effekter på bland annat kollagret, men det mesta försöker vi göra likadant som förr. Det är viktigt för att kunna jämföra data över tid, berättar Christofer Engberg Hydén.
På provytorna gräver fältarbetarna en grop och beskriver hur marken ser ut. Till exempel tittar de på markfuktighet, jordart och jordmånstyp. I gropen brukar även jordprover tas från olika lager i marken. Proverna skickas till SLU:s marklaboratorium i Uppsala där olika parametrar såsom pH, kol- och kvävehalt analyseras. Jordproverna arkiveras efter analys och kan plockas fram igen för att användas inom forskningen.
Till nytta för både miljö och samhälle
Förutom att data från inventeringen används som underlag till Sveriges klimatrapportering till EU och FN, och till en del av den nationella miljömålsuppföljningen, nyttjas den även för att ta fram ny kunskap.
– En intressant sak vi gör sedan några år tillbaka är att vi tar ett särskilt prov för DNA-analys av svampsamhället i marken. Det används av forskare för att ta reda på mer om svamparnas funktion i ekosystemet och hur de påverkas av exempelvis skogsbruk och klimat, berättar Christofer Engberg Hydén.
DNA-baserade metoder ger nya möjligheter till identifiering och övervakning av svampar, bakterier och fauna i marken – organismer som tidigare har varit svåra att studera. Nyligen publicerade Naturvårdsverket en rapport om DNA-baserad övervakning av biodiversitet i svensk skogsmark som forskare vid SLU författat.
Ökad hänsyn till biodiversitet
DNA-analys och -provtagning har blivit mycket populärt i takt med att biodiversitet får allt större betydelse i miljöarbetet. Förutom att studera svampar finns ambitioner om att utöka markinventeringen till att omfatta marklevande djur såsom daggmaskar och insekter, men även mikroorganismer som inte är synbara för blotta ögat.
– Jag tror att inventeringen kommer att utvecklas i linje med det ökade intresset för markens biodiversitet. Speciellt med tanke på EU-kommissionens ambitioner om att stärka markhälsan i alla typer av marker, säger Christofer Engberg Hydén.
Tillgängligheten ska öka
Om man vill veta mer om Markinventeringen och ta del av datan uppmuntrar Christofer Engberg Hydén att besöka Markinventeringens hemsida eller kontakta Markinventeringen direkt på mejlen.
– Vi delar gärna med oss av vårt arbete och blir glada om datan kommer till nytta, så tveka inte att höra av er. Snart kommer man även på egen hand kunna titta på och ladda ner våra data direkt från webben – kanske redan nu i vinter, säger Christofer Engberg Hydén.