Jozefine Nybom, doktorand på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi konstaterar att resultatet väcker stort intresse. Tillsammans med kollegorna Martin Melin och Erik Hunter bearbetar hon data ur en stor enkätundersökning där över 400 lantbrukare svarat på frågor om sitt företagande. Vad skiljer de som lyckas bra från de som lyckas mindre bra, lyder frågeställningen.
– Vi trodde från början att vi skulle se skillnader mellan företag med samma produktionsinriktning, men det stämde inte. Då angrep vi materialet från ett annat håll, berättar Jozefine Nybom.
Tre tydliga grupper
En så kallad klusteranalys visade istället på tre tydliga kluster, eller grupperingar, oavsett produktionsinriktning. I grova drag är en tredjedel av företagarna fokuserade på produktion och marknad, på motsatt kant återfinns en annan tredjedel som är entreprenörer och samtidigt marknadsorienterade. Mittemellan vilar en tredjedel som inte riktigt lever upp till vare sig produktionskunnande, marknadskunskap eller entreprenörskap.
Produktionsgruppen och entreprenörsgruppen, som de tillsvidare får heta, verkar vilja nå avkastning och resultat, de nöjer sig inte med att gå plus-minus-noll. Mellangruppen verkar inte ha lika stora krav, men de är kanske nöjda ändå.
– Det är en grupp som vi i nuläget egentligen inte vet så mycket om. De verkar uppleva att de har en viss avkastning på kapital och att deras investeringar går bra, det här är en grupp man blir väldigt nyfiken på, säger Jozefine Nybom.
Framgång beror på ledarstil
Tanken med projektet Benchmark – framgångsrik företagsledning i lantbruket, var att jämföra mjölkföretagare med mjölkföretagare, växtodlare med växtodlare och så vidare, för att på så vis hitta nyckeln till framgångsrik företagsledning. Nu visar det sig att nyckeln till framgång troligen mest handlar om personlig ledarstil, oavsett produktionsinriktning.
– Det har man inte undersökt så mycket inom lantbruket, där produktion och produktions management legat i fokus, vilket även tydligt syns i forskningen. I och med vårt resultat börjar vi närma oss företagsledning, själva kärnan.
Enligt den vetenskapliga litteraturen är marknad, entreprenörskap, lean production, transformationsledarskap (ett utvecklande ledarskap) och lärande de fem faktorer som är viktiga för ett företag. I nästa steg kommer forskarna att gå på djupet i de tre klustren och undersöka just de faktorerna genom att djupintervjua cirka 10 företagare ur varje grupp.
Ny rådgivarprofil
Enligt Jozefine Nybom leder den nya kunskapen i förlängningen vidare till lantbrukets rådgivning. Här ligger fokus sedan länge på produktionsrådgivning, vilket produktionsgruppen är nöjda med. Den grupp som är entreprenörer verkar klara sig utan rådgivning, de kanske anser att de inte får vad de behöver av rådgivningsföretagen och skaffar sig kunskap på egen hand.
– Kanske behövs det olika profil på rådgivarna för de olika grupperna? En bulkproducent behöver en annan typ av rådgivning än en entreprenör, tror Jozefine Nybom.
Idag talas mycket om att rådgivningen måste omfatta hela företaget, så kallad helhetsrådgivning men hon är tveksam till begreppet.
– Hur ska man kunna vara bra på allt detta? Även om rådgivningsföretagen säger sig arbeta allt mer med helhetsrådgivning så är det fortfarande produktion det handlar om, inte företagsledning. Vi måste trycka på att det inte är samma sak.
Börjar med studenterna
För att möta framtidens behov av rådgivning till olika typer av företagare tror Jozefine Nybom att man måste börja redan i SLU:s utbildningar. Lantmästar- och agronomprogrammen är idag relativt likriktade och de som utexamineras och går in i rådgivningen utgör en homogen grupp.
– Kunskapsmässigt måste man förstås kunna och förstå lantbruk men varför inte införa 15 poäng entreprenörskap i utbildningarna? Det döljer sig säkert entreprenörer bland studenterna och de skulle kunna bli en ny typ av rådgivare som kan tillfredsställa de grupper som tycker att dagens rådgivning är för statisk, säger Jozefine Nybom.
Hon inser att en omdaning av lantbrukets rådgivning kommer att ta tid men ser stora möjligheter för den kommande generationen.
– Då skulle vi kunna få rådgivare som inte bara tilltalar produktionsgruppen utan även entreprenörerna.
Av Marianne Persson
